Efteranalys och försommar

Måndagens utlovade 25 mm blev dryga 20 och de kom dessutom som ett stilla regn utspritt över hela dagen, inte som ett skyfall. Nu lovas i huvudsak uppehåll resten av veckan, låt vara att det ser ut att bli lite svalt. Med facit i hand hade vi kunnat så hela Jonas havreareal i söndags, men det är lätt att säga i efterskott. Vi hade lika gärna kunnat gnissla tänder över att ha jobbat i onödan.

20 mm är hur som helst tillräckligt för att ändra veckoschemat de närmaste dagarna. Måndagens harvning blev självfallet inställd, likaså tisdagens gödselspridning. Det betyder att den plöjning och harvning jag tänkt ägna mej åt onsdag-torsdag inte heller blir av. Nu blir det istället lite småservande av maskiner och städning.

Bortsett från bakslaget med regnet måste jag säga att det är gott att leva just nu. Försommaren är enligt min mening vackrare än högsommaren, allt är på nåt sätt fräschare och friskare nu. Gräset växer så det knakar (man riktigt ser hur ensilagevallen runt vårt hus ändrar skepnad), häggarna blommar, liljekonvaljerna börjar knoppas och småfågelsången när man hämtar morgontidningen är en sammanhängande konsert helt utan pauser. De verkar turas om att dra efter andan, så att det är hela tiden skall vara någon som sjunger.

Regnvädersdag

Gårdagen var en riktig regnvädersdag. Åtminstone var tanken att jag skulle göra allt som blivit ogjort inomhus. Men det hann jag inte med för telefonen ringde hela tiden och det blev att åka runt och fixa nätanslutningar som åskan tagit livet av. Nätet börjar bli en nödvändighet här nu liksom telefonen. Det gick bra utan Internet förr – men så gick det bra utan allt möjligt – förrän man blivit van vid det. Nu känns det mycket besvärligt att vara tvungen att hoppa i bilen och åka in till staden för att betala räkningar.

Och så kan man ju inte läsa Bondbloggen :-).

Eftermiddagen gick till Bondbloggen. Vi spelade in litet video för den “gamla” TV:n. Alla har ju inte fibernät – eller ens nätanslutning ännu. Det går ju litet tid till det – inte till skrivandet men till allt annat. Men det kan det vara värt för Bondbloggen har varit ganska lyckad. Och det är riktigt roligt att jobba ihop men en trevlig och entusiastisk redaktion. Jag har hängt på nätet i omkring 30 år – allt sedan vi för första gången tog kontakt till Stockholms datorcentral med ett urlångsamt modem på hela 110 bit/s. Märk väl: Inte megabit eller ens kilobit utan 110 bitar per sekund. Men det upplevdes som helt bra för man hann ju inte skriva snabbare … Apparaten vi skrev på var en Teletype med elektromekaniska reläer som måste kedjas vid väggen för den hoppade över golvet då man skrev ut på den.

Bondbloggen är ett mellanting mellan TV och tidning och väldigt intressant. Den kanske är början på en ny mediaform. Även om inte redaktionen syns så mycket så har den i alla fall stor betydelse för stämningen. Genom att putta under litet här och litet där och fixa det ena och det andra och helt allmänt vara muminmammor åt oss så får den Bondbloggen att fungera. Och då man tycker att det är roligt så blir man också trevligare än man egentligen är (jag talar bara för egen del).

Ute duggar det och jag tycker synd om dem som fick 50 mm regn på en timme på sina åkrar – vi fick bara 20 mm på lördagskvällen. Vissa fick bara några ynka millimetrar men åskskurar är ju väldigt lokala.

Skurar = problem

Ännu mer än vanligt är man fixerad vid väderleken. Det behöver inte komma 25 mm för att det skall bli problem – redan en liten skur mitt på dagen just då det torkat upp gör att sådden blir besvärlig. Och vi är sena redan nu …

Till all tur har jag vetet i jorden men har ännu viltåker + gröngödslingsvall på 24 ha att så. Tid finns det till 30 juni men om man vill att det skall bli nånting så skall det nog snart i jorden. I alla fall så är jag glad att jag satte så stor del i vall – med det här vädret. Och klöverfrö fick jag från Ingå med en annons i Landsbygdens Folk.

Verkstadsväder – men telefonen ringer hela tiden om nätet för folk har problem med åskan som bullrar här var och varannan dag. Det verkar som om tre av mina temperaturmätare i torken skulle ha fått fnatt efter förra åskvädret.

Det ser litet bättre ut mitt i veckan men man vet aldrig …

Permanent väderreservation

Det mesta som en jordbrukare gör sommartid inbegriper viss väderreservation. Grannen Jonas och jag har en del samarbeten i olika former, bl.a. harvar jag åt honom och han sår åt mej. Inför nästa vecka hade vi planerat att sätta igång med sådden för hans del, jag skulle börja harva på måndag.

Idag började dock väderprognoserna se lite oroväckande ut för början av veckan. SMHI lovar uppehåll, FMI och Foreca lovar 25 mm regn på måndag. Det är ju onekligen en viss skillnad mellan de två alternativen.  Har SMHI rätt och det blir det uppehåll är det inga problem, då kan vi köra som planerat. Har de andra rätt och det kommer det 25 mm regn sår man inte förrän om ett par dagar, vilket skulle tala för att snabba på och fixa undan sådden redan på söndag. Å andra sidan, kommer det 25 mm i form av ett skyfall är det nästan bättre att inte ha sått alls. Så stora regnmängder kan om de kommer på kort tid innebära att man får så om skiftet. Fast å tredje (?) sidan, om verkligheten blir nånstans mitt emellan ytterligheterna (t.ex. 10-15 mm regn) skulle det vara ganska bra att ha sått före. Hmm, hur gör vi då?

Kompromissen blev att sprida riskerna. Vi harvade och sådde halva arealen med kort varsel på söndag eftermiddag. Det innebär att hur det än går blir resultatet varken total succe eller totalt misslyckat. Går allt bra fick vi åtminstone halva arealen sådd, går det åt skogen är det ändå inte mer än hälften som gick åt pipsvängen. De närmaste dagarna får utvisa vad vi borde ha gjort.

Som tur var hade vi inga stora planer för familjens söndagsfirande som måste ställas om p.g.a. det snabbt påkomna jobbet. Hustrun konstaterade att den här tiden på året blir det sällan som man planerat, så det gäller att planera så lite som möjligt. Hon är klok, min fru. 😉