Tänkte försöka mig på att presentera vårt sortiment i grönsaksväg. Börjar med morötterna som är vår huvudartikel så här års. Morötterna på bilden är skördade i oktober och lagras i vårt kyllager. Morötter har vi till försäljning från augusti till juni eller så länge lagret räcker, ibland om lagerhållbarheten är god så har vi morötter året runt.
Förutom de vanliga orange morötterna odlar vi också lila- och gulfärgade morötter. De vanliga orange känner väl de flesta igen och det är också dom som går mest åt. De gula har vi odlat ett flertal år främst till storköken och som sopprötter, dom är kanske något “skarpare” i smaken men smakar helt OK. Många som inte gillar kålrot brukar använda dessa i soppor för att få lite mera färg på anrättningen. En egenskap som man bör komma ihåg är att de lätt grönfärgas av ljus så helst borde de förvaras mörkt, mig veterligen är den gröna färgen inte farlig men smaken på det gröna är inget vidare. De lila morötterna har vi också odlat några år och de verkar bli lite populärare för vart år. Jag tycker att dessa till och med är godare än de vanliga orange morötterna. Helst bör man äta dem råa ty de tappar färg om man kokar dem, likaså färgar de av sig. Vill man nödvändigtvis koka dem lär de behålla färgen bättre i ångkokare.
Kanske har någon av bloggläsarna egna knep vad gäller tillredning och användning av morötter?
Har nu suttit ett bra tag inpå småtimmarna med gödselmedelsberäkningar. Det börjar nämligen bli hög tid med beställning av förnödenheter inför annalkande säsong. Det är inte så lätt att finna tid för djupare analyser och funderingar dagtid samtidigt som de dagliga sysslorna tynger på och inte vill det bli till något nu heller även om det är tyst och lugnt i huset, får nog ta ny fart i morgon.
16.3. Ny dag till ända. Fortsatte med planeringen idag men även denna dag tog slut allt för tidigt. Kom i alla fall lite framåt och känner mig inte lika frustrerad som jag gjorde i går kväll 🙂
Odlingsplan 2012 sida 1 av 4.
Vad gäller planering av sådd, plantering och skörd för grönsakernas del använder jag mig av en egen kalkylbotten för att kunna hålla ordning på alla kulturer och omgångar som vid det här laget närmar sig ett par hundra.
Har också ett köpt odlingsplaneringsprogram där jag hanterar planering av spannmålsodlingen och den skiftesvisa bokföringen, men trots att jag den första vintern jag använde det programmet samarbetade en hel del med programmets programmerare fick jag det inte som jag ville ha det. Så därför använder jag mitt egna parallellt trots att det till en del blir lite dubbelt arbete. Men hellre lite extra jobb här vid datorn och dessa underbara kalkyleringsprogram än en felaktig planering som lätt leder till att det inte finns en chans att få allt utfört i praktiken…….. hmmmmm. Nåjaa dylika arbetstoppar blir det ju ändå ty det är ju omöjligt att planera in rätt väder för dagen, men man behöver ju inte planera in topparna med vett och vilja.
Det är inte enbart året som börjar vara till ända. Också skörden får väl börja avslutas, visst finns det ännu lite kvar men nu utlovar meteorologerna minusgader flera dagar i sträck så jag är illa rädd att marken tar ihop efter i morgon.
Idag har jag och frugan, förutom en del andra sysslor, i alla fall skördat ett ton kålrot och det återstår väl ungefär lika mycket på åkern. I lagret har vi nog tillräckligt med kålrot för att förse våra stamkunder fram till ny skörd och priset på kålrot åt storpartikunder är inte mycket att hurra för. Egentligen har vi ingen förtjänst på att skörda de sista kålrötterna om vi skall försöka sälja dem i storparti men på nåt vis sitter det i ryggmärgen att man skall skörda det som går att skörda. Och ännu idag gick det bra att skörda kålrot så håller värmen i sig till i morgon bitti plockar vi väl bort de sista då.
Lite palsternackor har vi också kvar i jorden men dom lämnar vi nog till våren, dom klarar oftast kylan bra. Värre är det om sorkarna hittar dem för palsternackor hur till deras favoriter. En del morot finns också kvar på åkern men blasten har gått så det är handskörd som gäller härefter, kollade dem idag och dom är fortfarande helt OK men blir nog högst troligen oskördade.
Plogen sitter fortfarande i traktorn, jag plöjde ett par hektar i förrgår men det började bli i blötare laget så resultatet blev inte riktigt enligt mina normer så de tiotalet hektar som fortfarande är oplöjt lämnar jag nog till våren, så det är väl slut för i år på den fronten med.
….har upptagit en stor del av vår tid idag. Kålrötter, liksom morötter och rödbetor, hör ju julen till så nu upplever vi en topp i efterfrågan även om den inte är lika märkbar som tidigare. Att göra egna kålrotslådor från grunden verkar bli alltmer sällsynt, istället tyr sig konsumenterna till förberedda kålrotspureer och industriellt framställda lådor. Och visst förstår jag dem, på så vis sparar man tid och till och med pengar till annat inför julen. Sen är det ju inte alla som kan göra lådor längre heller. Men inte finns det “fabrikslådor”att köpas som kommer ens i närheten av till exempel min mors lådor vad gäller smaken, det är det bara att konstatera. Så jag hoppas att hon rör ihop några lådor i år också, jag får väl se till så att råvaror finns tillgängliga 🙂
Förövrigt så har jag dock noterat att åtgången på kålrötter stigit övriga tider på året, där har vi väl nog bland annat kockarna i restauranger och på TV att tacka för att de framhållit de förträffliga rotsakerna som numera oftast ugnstekta förgyller middagen.
Kålrötter har vi ännu kvar en del av på åkern men väderrapporten ser lovande ut vad gäller fortsatt skörd så förhoppningsvis kan vi ännu fylla på lagren. Det är dock ett drygt handarbete med kålrötterna och fordrar flitig användning av kniven. Skördemaskinen jag har lånad klarar inte av kålrötterna så dom skördar vi för hand och förputsar på åkern. Innan de förpackas och säljs tvättar och putsar vi dom ytterligare en gång för att kontrollera att dom är friska och fria från spår efter rotmask. Kålrötter är nämligen inte enbart omtyckta av julfirare utan också bland annat kålflugans larver gillar dem under växtsäsongen.
I år missade jag lite med växtskyddet då det var bråttom med så mycket annat just då när kålflugan var aktiv, ett tag såg det ut som om det inte skulle bli några kålrötter överhuvudtaget men även här har den varma långa hösten varit till stor hjälp. Jag är ingen vän av kemiska växtskyddsmedel så jag försöker minimera användningen med att bekämpa ohyran så exakt som möjligt eller vad gäller kålflugan så försöker jag bespruta just då när flugan börjar lägga ägg. Äggen är dock små och svåra att hitta och ibland söker man i fel ända av fältet. Förebyggande åtgärder såsom att så sent (oftast till midsommar) för att undvika den största risken för angrepp av jordloppor och den lilla kålflugans första generation är en metod jag använder mig av. Brukar också så lite rovor här och där då kålflugorna verkar att tycka bättre om rovor än om kålrötter och oftast hittar man de första äggen på rovorna så man vet när angrepp är på gång. Har också försökt använda täckväv men den försämrade kålrötternas kvalitet och ledde till större problem med svampsjukdomar. Så helt utan kemisk bekämpning vill det inte riktigt gå att odla kålrötterna, kritiska tidpunkter är i början av juli då stora kålflugan angriper och oftast i början av augusti då lilla kålflugans andra generation är på gång. I år kom dock lilla kålflugans andra generation dock redan i slutet av juli, kanske på grund av det varma vädret, så jag missade deras bekämpning. De lade dock största delan av äggen på de största plantorna så nu tack vare den varma hösten är det dom små plantorna som hunnit växa till sig och som jag kan skörda. Ett större svinn får jag dock räkna med för visst finns det angrepp på de flesta i större eller mindre omfattning beroende på var på åkern de vuxit. Kålrötter med röd nacke odlas i Sverige och Norge men är inte populära här i Finland, jag har dock en aning om att de inte är lika utsatta för angrepp av kålflugan så jag tänker försöka så lite av dem nästa år för att testa.
På tal om kemisk bekämpning så fick jag idag en kopia av tullaboratoriets analyser av bekämpningsrester i de prover som togs i sommar, de var som väntat helt fria från märkbara spår av bekämpningsmedel. Det hade jag också väntat mig ty sallaten och bönorna som var de produkter som testades i år hade inte heller besprutats med några växtskyddsmedel. Nitrathalten i sallaten var också endast hälften av den maximalt tillåtna mängden så det tyder också på att gödslingen varit rätt doserad.
Kommer ihåg mannen som vid ett marknadstillfälle för många år sedan beklagade sig över att kålrötterna i butiken var så kraftigt besprutade att det gav bismak åt rötterna. Han frågade om mina rötter också blivit besprutade? Ärligt svarade jag “joo, men så lite som möjligt”. Han hävdade att det nog kändes på smaken om dom besprutats och bad om ett smakprov, efter en stunds tuggande konstaterade han att dessa nog inte fått mycket “gift” för främmande bismak kunde han inte finna utan dom smakar som kålrötter skall smaka och köpte en säck.
Själv äter jag gärna kålrötter och det gjorde också Erik, fällde en liten tår idag under kålrotsputsningen då jag mindes hans min den gången då jag skjutsade flickornas skolkamrater till skolan efter skolskidningen. Erik var väl en 3-4 år gammal och satt i framsätet och åt kålrotsstavar, på vägen till skolan räckte jag påsen åt de äldre flickorna i baksätet och bjöd dem att ta åt sig, “tycker int om” sa dom i baksätet varpå Erik vände sig om och såg på dem med en för mig oförglömlig min som om han menade att ” vad är ni för ena som inte tycker om kålrötter”.
Så har vi igen glädjen att notera att ytterligare en produkt är färdigt skördad för säsongen. Den sista purjon skar vi in ikväll. Vi putsade de sista lådorna färdigt för försäljning, endast tvätt och paketering återstår, då vi räknar med att den går åt på ett par veckor.
Också morotsskörden nådde en milstolpe i dag då vi nu fått alla morötter på mulljordsåkern skördade, ännu återstår dock en del morötter på finmoåkern men dom får nog vänta tills vi fått palsternackorna skördade.
Lite kyligare och mera höstlikt har det kännts idag, kanske är vintern i antågande trots allt. Tyckte därför att det var på sin plats att flytta in växtskyddssprutan i varmare utrymmen för fryser den sönder kan det bli en dyr reparation. Växthusets värmesystem är det likadant med men dagen tog slut så det får anstå till en annan dag.
Kallare börjar det också kännas här inomhus, tillsvidare har vi värmen på endast i farstun, badrummet och Linnéas rum, termostaten i de övriga rummen verkar ha fastnat i stängt läge under sommaren. Får väl agera rörmokare så småningom, men det är så friskt med lite lägre temperatur i sovrummet så jag föredrar ett extra täcke tillsvidare. Man blir ju så lätt frusen under skördearbetet utomhus om man vänjer kroppen med höga inomhustemperaturer 🙂
Skörden av återstående grödor fortsätter och nu är förhållandena de bästa de varit sen jag började skörda till lagret. Torrare börjar det också bli efter flera dagars uppehållsväder och igår var det +10 grader varmt. Tyvärr är dagslängden eller den ljusa delen av dygnet inte speciellt lång numera och att skörda i mörker känns inte tilltalande efter att ha hållit på så här länge. Ännu finns det rum i lagret så vi (mestadels frugan och jag) “mårar å påå” (jobbar vidare). Morötternas blast börjar bli så pass svag nu att vi är tvungen att plocka rent för hand efter maskin så dagsskördemängderna är just inte större än vad vi normalt skördar på en timme men motsvarar i alla fall en veckas försäljning så för varje dag förlänger vi tillgången på morötter med en vecka. Allhelgonahelgen gick också i arbetets tecken förutom en paus på lördagskvällen då vi besökte Eriks grav för att byta ut sommarblommorna mot mossa och ris samt tända ljus. Fuchsian blommade ännu, också det ett bevis på hur varmt det varit i höst.
I går kände vi för lite variation i arbetet och fick också hjälp av flickorna en stund så vi skördade in den återstående rotsellerin, så nu kan också den strykas från “kvar att skörda” -listan. Ännu återstår lite brysselkål, grönkål, purjo, kålrot, morot, palsternacka och persilja så vi jobbar vidare så länge vädret tillåter och orken räcker. Rotsellerin var av den bästa kvalitet jag någonsin skördat, frisk och stor, medelvikten har nog ökat med närmare 100 gram per styck sedan början av oktober.
Tog också lite bilder men datorn ville inte känna igen kameran vid nedladdningen så dem får vi spara till en annan gång.
Nu i morgom är det lite kyligare och dimmigt men så fort det ljusnar lite fortsätter vi med morotsskörden, idag har vi dessutom förstärkning av en praktikant från trädgårdsskolan så kanske det blir någon låda till i lagret. 🙂
