Sorgligt, sorgligt – nu verkstadsarbete

Vetepriset är uselt och det regnar och regnar … Verkstadsarbetet går an men byggandet är det sämre med eftersom det kommer en skur alltid då man skall börja – underligt nog.

DSCN5911

Havren verkar ha klarat sej bäst i år – men vi har tyvärr ingen havre. Första lasset med vete for iväg idag. Det är sent på året men jag hade tänkt exportera så det blev att vänta hela halva juni. Vetet gick inte att exportera till det utlovade priset så det blev Avena i stället.  Det blir knappast brödsäd för det har varit problem med att få tillräckligt hög hektolitervikt för Reno. I år har vi mest Zebra så det kanske blir bättre nästa skörd.

Nå, det blev verkstadsarbete och jag började installera ordentliga uttag på stora Zetorn. Rapiden har tillsvidare varit kopplad högst provisoriskt. Men det gick inte så fort med installationen. Visst har jag elschema men det var alldeles felaktigt och jag måste börja med detektivarbete av typ ”följa ledningen”. Nu har jag i alla fall ritat ett riktigt schema.

Då jag var i farten så installerade jag en ny lysdiodstrålkastare i stället för det gamla arbetsljuset som slutat fungera. Den nya dra hälften så mycket ström men lyser mycket bättre. Det gamla arbetsljuset är uselt i jämförelse. Det skall bytas också men det må nu sitta kvar så länge det fungerar.

DSCN5903

Sedan monterade jag frontlastarkameran på nytt. Den kom bort då jag körde flis för den tog i övre kanten på öppningen. Den var monterad på ett rundjärn som kröktes grundligt. Kameran klarade sej förvånansvärt bra. Nu satte jag den på en hydraulslang som ger efter lättare. Den är kanske litet för vek men den fungerar behjälpligt. Den hålls upp med två ståltrådar som är ganska svagt fästade. Tanken är att de skall ge efter om kameran tar emot nånting. Den måste vara ganska högt för att man skall se skopans framkant.

DSCN5906

Det ser inte särskilt stabilt ut men jag har lärt mej att alltför stabila konstruktioner bara leder till att de går sönder mycket värre än allsköns ”tjikelverk” som ger efter bättre. Och så måste konstruktionen utprövas först. Jag tror jag måste flytta kameran ännu högre. Att den behövs kan man se på nästa bild. Utan kamera måste man stiga av traktorn och gå fram för att se var skopan är. Det skulle inte hjälpa mycket med de nyare traktorernas sneda motorhuv. Frontlastaren är alldeles för långt fram. Jag borde då sitta på taket för att se.

 

DSCN5907

Jag installerade också fler uttag för 12V. På nätet hittade jag ett uttag med fyra kontakter och strömbrytare. Det är bekvämt att man kan stänga av en apparat utan att dra ur stöpseln. Fyra är sådär på gränsen för då jag kopplar till GPS, hyttkamera och temp/volt/klocka så finns det bara ett ledigt uttag. Och då har jag frontlastarkameran och Rapiden  fast installerad. Nuförtiden så behövs det massor av uttag för alla apparater. Det finns också ett USB-uttag så man kan ladda mobilen.

DSCN5913

Också den kombinerade temp/voltmätaren med klocka hittade jag billigt på nätet. Klockan är mindre viktig men utetemperatur och spänningen vill jag hålla koll på.

DSCN5915

Jag satte en liknande mätare i Ducaton där utetemperaturen mäts framme vid vägbanan så att islarmet fungerar. Ducaton kastar hastigt runt vid isföre om den är olastad. Jag var i diket med den förra Ducaton då jag skulle bromsa där en kranbil höll på att dra upp en personbil från diket. Det var glashalt och jag hann knapp röra bromspedalen innan Ducaton började valsa runt. Men kranbilen var ju redan där så det gick snabbt att dra upp Ducaton igen.

 

Det växer…….

…….. bra nu. Och skulle det inte göra det så fick man nog börja undra vad som gått snett. Under veckan som gått har det regnat 22 mm och nu vid midnatt blåser varma fönvindar och termometern visar +20°C. Det här är läget i Vasa-trakten och jag har förstått att det ser bra ut neråt Kalles domäner också. Däremot verkar det ha regnat lite i överkant norr om Vörå det kunde jag med egna ögon konstatera i samband med SLC-fullmäktigemötet i Jakobstad i början av veckan. Gula fläckar likt det som Nisse rapporterade om här tidigare och till och med vattensamlingar på åkrarna meddelar att möjligheten till goda skördar har gott förlorad för denna säsong.

Här har grannarnas korn gått i ax och även vetet är på god väg att göra detsamma samt havren att riskas. Grönsaksbondens sent sådda kornfält är däremot i stråskjutningsskedet. Jag valde i år att prioritera grönsakssådd och -plantering och kunde ha sått kornet dagarna efter den 20:e maj men då hotades det med rikliga regn varför jag väntade ytterligare några dagar för att inte riskera skorpbildning just efter sådd. Kornet såddes därför de sista dagarna i maj då vi hade varmt väder och jorden var fuktig efter regnet. Det här möjliggjorde rekordsnabb groning, det sist sådda kornet grodde rent av på 4 dagar vilket är till och med snabbare än vad det grodde inomhus i samband med grobarhetstestet.

Vi hade sen efter skolavslutningen lite kallare och torrare väder samt ett par riktigt blåsiga dagar  så bestockningen blev hyffsad trots den sena sådden. Nu är som sagt stråskjutningen i full fart och fortsätter vädret så här så är inte flaggbladet långt borta även på mina fält. Det ser som sagt bra ut men ännu kan mycket hända innan skörden är bärgad. Några bilder får avslutningsvis visa läget kring månadsskiftet.

26.06.2016 Planterad rödlök.
26.06.2016 Planterad rödlök.
28.06.2016 Friskt? foderkorn på Nylandsåkern.
28.06.2016 Friskt? foderkorn på Nylandsåkern.
28.06.2016 Broccolin "fem före" färdig att skördas.
28.06.2016 Broccolin ”fem före” färdig att skördas.
02.07.2016. Också morötterna växer bra i år.
02.07.2016. Också morötterna växer bra i år.

 

 

Brodden gulnar

Efter första regnet med 40 mm så klarade sej brodden ännu med ett nödrop men då det kom 40 mm igen på en gång förra veckan så var det för mycket, Nu gulnar brodden och det ser riktigt illa ut på vissa ställen.

DSCN5845

Det här är den åker som jag var mest orolig för att vi sådde för tidigt och tyvärr så besannades farhågorna. Det hade kanske gått för sej om det andra regnet med 40 mm inte hade kommit men nu gick det som det gick.

Då man kör med en tung såmaskin med välthjul så packas ytan till ordentligt och åkern bli känslig för större regn. På våren är det alltid besvärligt att veta om man skall så eller vänta. Om man väntar så kan det komma regn som skjuter upp sådden med veckor vilket inte heller är bra. Hur man än gör så är det en hel del risker.

Det är inte slut med regnandet än. I går kom det en hel del och prognosen för 10 dygn lovar inte mindre regn. Förr led vi svårt av försommartorka men det kan man inte säja om de senaste åren. I alla fall kan man inte dra några längre gående slutsatser om vädret för det har alltid varit svängningar ända sedan faraos tid med de sju magra åren och de sju feta åren.

Enda ”trösten” är att vetepriset är uselt så förlusten blir inte så stor.  Fast hade man vetat hur vädret blir så hade man inte satt någon dyr gödsel alls på åkern … I år kommer jag inte att bidra till överproduktion på vete.

(Klövern växer så det knakar men kossorna är borta.)

 

Omväxlande

Det har varit växlande väderlek men också landskap. Jag smet iväg till Sverige förra veckan fastän det är bästa byggtid just nu. Orsaken syns på bilden nedan.

DSCN5739

Vi var ute och slarvade med brorsan och Gilla. De köpte litet litteratur åt mej från Österbotten. Jag är ju en stor vän av Folkets Dagblad och Svenska Österbottens historia (del IV) handlar till stor del om bebyggelsen med fina gamla hus vilket jag också har pippi på. Vi firade med att flytta utedasset (sjiithuusi – eller huusi om man vill vara fin). Det är nu uppe på bergssluttningen och skall ännu byggas om så man får dörr i gaveln med fönster. Utsikten blir fin över åkern utanför. Och så skall taket få den rätta lutningen med tegel och väggarna kläs med sågad brädfodring så det blir rätt stil på huset.

DSCN5744

Jag har aldrig varit för det där med att fira. Det är mycket roligare att bygga och konstruera all sorters maskiner och system. I alla fall så tog vi på söndagen en turisttur till Hedemora för att titta på Bergslagen i södra Dalarna. Och det var värt resan. Först blev vi guidade kring Norns bruk litet söder om Hedemora av Bengt Wester som i 45 år arbetat som gruvingenjör. Bergslagen är ju fullt av små hyttor som var och varannan bonde byggt för att bryta järn. I Norns bruk bearbetades järnet till stångjärn som sedan exporterades. Sverige var Europas största järnproducent då det begav sej. Bruket är en nästan orörd miljö och har förklarats vara av riksintresse och är officiellt ett byggnadsminne. Nedan masugnen som var hjärtat i bruket tillsammans med smedjorna med stånghammare.

DSCN2098

För bönderna i trakten runtomkring var transporterna och kolandet viktiga inkomstkällor. Ett lass stångjärn vägde 800 kg och kunde alltså bara transporteras på vintern på släde eller med båt om sommaren. Många omlastningar behövdes innan  järnet kunde fraktas längre bort. Bruket dog då järnvägen kom – men inte till Norn utan till Vikmanshyttan i närheten. Dit flyttade alla smederna och kvar blev bara skogsarbetare och kolare. Det gick så snabbt att husen står kvar nästan orörda.

På tal om kolning så berättade vår granne Lars-Erik (som brukar åkern utanför vårt hus i Medåker) att det fanns sex kolmilor i närheten och att skogen var så gott som helt nerhuggen för 150 år sedan. All skog som finns nu är alltså ganska ny.

Vi var också i Stjärnsund där Polhemsmuseet finns. Christopher Polhem var en av de stora svenska uppfinnarna och sysslade med allting från urverk till stora maskiner i gruvorna. Han kallas också ”den svenska mekanikens fader”. I Stjärnsund startade han en manufaktur 1699. Han hade inte råd att gå i skolan men startade 16 år gammal en verkstad och fick latinundervisning av prästerna mot att han reparerade deras urverk. Sedan han inte bara reparerat Uppsala domkyrkas medeltida urverk utan också förbättrat det så skrevs han in vid universitetet och studerade fysik, matematik och mekanik. Gissa om det var intressant att beöka Stjärnsund för en gammal ingenjör …

Därefter återvände vi via Klosters bruk där Gustaf de Laval byggde första prototypen till separatorn. Men brukspatronen trodde inte på uppfinningen så de Laval flyttade till Stockholm där han grundade Separator AB – numera världsföretaget Alfa Laval. Han fick 93 patent på sina uppfinningar men var en äkta ingenjör och dog alltså utfattig 1913.

Vårsådden var mycket sen i Sverige. Vi är vana vid att de sår en månad tidigare än i Hindersby men nu då vi kom så var åkrarna svarta ännu först i går började man se grön brodd. Det har varit regnigt och kallt i Sverige i maj. Men ett intressant skifte var frodigt. Vi såg i höstas att man sådde raps direkt efter skördetröskan och nu stod rapsen i blom. Litet ojämn men växte bra. Bilden är tagen på tisdag i Garlinge (byn på åsen bakom åkern). Det är ytterst sällan man ser en svart åker i Medåker den här tiden på året. Vårsådden blev i år nästan en månad försenad.

DSCN5752

Det var ordentligt hett i början på veckan men blev kallt och regnigt i förrgår. Då vi kom hem till Hindersby så började solen titta fram men man såg att det hade regnat. Helt riktigt – mätaren visade på 40 mm. På åkrarna stod det vatten både här och där och en stor flock svanar hade slagit sej ner på en åker.

DSCN5756

Det direktsådda vetet hade grott ganska bra men det gillar säkert inte så mycket vatten. Svanarna däremot tyckte om det. Man borde ha anmält åkern som ”svanåker” :-). De var inte speciellt rädda för oss. Då vi stannade bilen för att fotografera så började de makligt vagga bort.

DSCN5755

 

 

 

 

Lantbruksväder

Jag tittar vanligen på vackertvader.se som har prognoser byavis från tre metereologer: YR (norsk), SMHI (svensk) och FMI (finländsk). Av dessa tycker jag SMHI är pålitligast. Men för lantbruket är dessa prognoser för allmänna så jag har börjat använda Lantbruksvädret som man hittar på

nsl.fi/vaderinfo

som har sprutväderprognos och avdunstningsprognos och mycket bättre info om vindriktning och molnighet. Där finns en mängd olika prognoser som är mycket bra för lantbruket. Rekommenderas varmt. Man måste ha rättigheter för att se på Lantbruksvädret och det kan kosta en liten slant men är absolut värt besväret. Det här är för Nyland men det finns säkert för Österbotten också.

lantbruksvader

Vårbruket tog time out.

Hej på Er igen.

Sol och värme satte fart på åkerarbetena och det blev lite paus med bloggandet så Nisse och Charlotta har fått hålla ställningarna en tid. Här i trakten börjar vårbruket vara på slutrakan för spannmålsbönderna och gröna ränder brodd skymtar redan på de fält som såddes först.

Grönsaksbonden har dock inte ännu inlett spannmålssådden då jag väntar på såmaskin, i stället har jag och personalen skördat övervintringspalsternackorna, sått nya palsternackor, morötter och lök. Och naturligtvis planterat en del kål, broccoli och sallat. Däremellan har jag hållit vårbruksnerverna i styr med att övergödsla råg och kummin, köra bort dikesvallar och brutit sten.

Jaa å så blev det ett par halvt sömnlösa nätter när vinden vände mot norr och nattfrosten slog till. Onsdag morgon hade vi ett par minusgrader och jag nöjde mig med att täcka de planterade grönsakerna med täckväv kvällen innan. Det har varit så varmt med dagstemperaturer över 20 grader att jag inte täckt planteringarna i samband med planteringen som brukligt för de tidiga planteringarna. Följande natt misstänkte jag att skulle bli kallare så vi riggade upp frostbevattningen och den kom väl till pass då temperaturen sjönk ner mot -6°C på torsdag morgon.

Sen blev det tal om rikliga regn så jag iddes inte påbörja harvningen då rörd åker oftast torkar långsammare upp efter regnet. Men det verkar som om regnet kom av sig med endast 2 mm i mätaren i morse men det fick i alla fall vårsådden att ta time out. Idag har det kommit några stänk till men det är långt ifrån de flera tiotalet millimetrar som meteorologerna förutspådde. Jag kunde gott ha haft någon av säsongjobbarna i arbete idag om jag vetat att regnet skulle så gott som utebli. Nu kommer några på jobb i morgon istället, vi får se om det utlovade uppehållet också infinner sig.

Lägger till några bilder på det som vi jobbat med sen sist. God fortsättning på veckoslutet.

6.5.2016. Sallatsplanteringen inleds i soligt och varmt väder.
6.5.2016. Sallatsplanteringen inleds i soligt och varmt väder.
8.5.2016 Morotsåkern klar för sådd.
8.5.2016 Morotsåkern klar för sådd.
10.5.2016 Planteringarna täcks med täckväv inför utlovad nattfrost.
10.5.2016 Planteringarna täcks med täckväv inför utlovad nattfrost. Babak hanterar skyffeln.
11.5.2016. Några av skyddslingarna hade lämnats otäckta och står nu frusna i gryningen.
11.5.2016. Några av skyddslingarna hade lämnats otäckta och står nu frusna i gryningen.
12.5.2016. När det blir riktigt kallt så räcker det inte med enbart täckväv utan fordras bevattning för att hålla frosten borta.
12.5.2016. När det blir riktigt kallt så räcker det inte med enbart täckväv utan fordras bevattning för att hålla frosten borta. Nymånen står för belysningen.
I väntan på såmaskin kan man ju hålla sig syselsatt med till exempel stenbrytning.
I väntan på såmaskin kan man ju hålla sig sysselsatt med till exempel stenbrytning.