väder – Sida 36 – Bondbloggen

Syndafloden?

Jag har, speciellt med tanke på fjolåret, varit relativt nöjd med vädret så här långt i sommar och det sa jag också i radiointervjun för ett par veckor sen. Det borde jag kanske inte ha sagt för sen dess har det regnat och regnat och uppehållsvädret ska snarare räknas i timmar än i dagar.

Ifjol slog vi nytt nederbördsrekord för Långmossen med över 800mm nederbörd under året. Långtidsmedeltalet under de senaste 50 åren ligger nånstans kring 550-560mm. Nu ser det ut som om vi knäcker fjolårsrekordet om det fortsätter regna. Redan nu ligger vi över fjolårets noteringar för den här tiden på året. Sen början av augusti har vi fått 180mm vilket är mängder som jag aldrig tidigare uppmätt under en månad och månaden är inte slut än.

Översvämningar.

Dylika regnmängder leder oftast till översvämningar här på plattlandet så och denna gång, senast vi hade lika högt vatten var i oktober 2012. Då var det mesta förutom grönsaksbondens grödor skördade medan åkrarna nu översvämmades innan tröskningen inletts. Så värst stora arealer har det dock inte lagts under vatten här i Långmossen då vi till all lycka rensade ett par kilometer bäckar och utfall i våras. Jag vågar inte ens tänka på hur det skulle ha sett ut här utan den rensningen. Som syssloman fick man då höra bland annat att tidpunkten för rensningen var fel vald men nu tror jag nog de flesta är nöjda att det blev gjort i alla fall. Några klagomål nedströms kom det nu denna gång förstås (det är inte lätt att som syssloman vara alla till lags) men orsaken till problemen där är inte att underhållet är eftersatt utan mest beror det på att trummorna på kommunala och statliga vägar är underdimensionerade. Får försöka få till en skrivelse till berörda myndigheter så att saken beaktas när trummorna förnyas.

Video från rensningen i början av april 2016. Regn efter snösmältningen gav olägligt lite onödigt stort flöde men vi ville ha rensningen utförd innan vårbruket. Tror alla nu är nöjda med att vi inte väntade tills efter skörden 🙂

8.4.2016 Långmossbäcken rensas vid norra vägåkern.

14.8.2016. Vattnet i Långmossbäcken vid norra vägåkern börjar stiga mot kvällen. — 14.8.2016. Vattnet i Långmossbäcken vid norra vägåkern börjar stiga mot kvällen…..

15.8.2016. Under natten hade vattnet stigit ytterligare en meter. — …..och under natten hade vattnet stigit ytterligare en meter……..

......för att några timmar senare ytterligare stigit så att delar av sallatsåkern lagts under vatten. — ……för att några timmar senare ytterligare stigit så att delar av sallatsåkern lagts under vatten.

Bevattningsmaskin på hemåkern kommer knappast mera till användning denna säsong........... — Bevattningsmaskin på hemåkern kommer knappast mera till användning denna säsong………..

.... också löken som annars behöver rikligt med vatten torde ha fått vad den behöver..... — …. också löken som annars behöver rikligt med vatten torde ha fått vad den behöver…..

Rågåkern som hitintills sett lovande ut gör det inte längre…… det är inte precis så här man vill att det låter när man vandrar runt på åkern när skörden börjar stå för dörren……..

…. trots att det naturligtvis är tråkigt att grödor mer eller mindre förstörs när skörden just ska inledas vill jag inte för egen del tala om katastrof, jag har ju redan skördat under ett par månaders tid och torkar det upp lite nu så kan också de grönsaker som fortfarande växer ge riktigt bra skörd.

Det är liksom en av fördelarna med att ha en diversifierad produktion även om det naturligtvis medför en hel del extra jobb med ett 50-tal grödor på små arealer. Det finns flera sätt att ”se om sitt hus” vilket är speciellt viktigt nu när skördeskadesystemet satts på undantag.

Nu står det inte längre.

Efter dagens åskskurar kombinerat med hårda vindbyar så har en del av spannmålen lagt sig.

Jag har inte hunnit inventera alla åkrar så hur omfattande liggsäd jag har är lite oklart men jag har konstaterat att ca en hektar av åkern där det odlades grönsaker i fjol har lagt sig. Det är ju lite svårt att avgöra hur stor efterverkan av grönsakerna blir följande år och därmed hur mycket man skall gödsla efterföljande gröda. I och för sig så går det att mäta kvävenivån i jorden på våren och jag har utrustning för dylik mätning. Tyvärr är det svårt att hinna mäta alla fält eller som här delar av fält för att dosera gödseln rätt då åkern i fjol var sådd och planterad med ett tiotal olika grödor. Nu verkar det som om det är där palsternackor och sen broccoli växte ifjol är de delar med mest liggväxt. Det är nu inte så stora arealer ifråga men just där noterade jag tidigare några flyghavrevippor som jag tänkte utnyttja som skolningsexemplar för våran praktikant. Tyvärr fick hon flunsa de sista dagarna av praktiktiden så plockandet uteblev, nu kan det bli svårt att hitta dem. När jag beklagade saken för frugan menade hon om jag inte hade använt stråstärkare. Det har jag förvisso men det är ju ingen garanti för att det hålls stående.

Intressant att notera på bilden nedan är att i närheten av sprutspåren står säden, antagligen på grund av att stråstärkningseffekten blir bättre då växtligheten rörs om i samband med besprutningen. Kanske borde man utrusta sprutan med någon form av förbom som skulle åstadkomma samma effekt?

03.08.2016. Liggväxt orsakad av åskbyar och regn.

De senaste dagarnas åskväder har fått folk och media att undra över hur vädret påverkar grönsakskörden så det lär ska bli livesändning i radion från grönsaksbondens åkrar i morgon bitti. Ratta således in Radio Vega Österbotten om ni vill höra lite om väder och annat aktuellt i odlandet.

Puh, det står fortfarande.

I morse när jag efter att ha diskuterat bland annat vädret med en sallatsodlande kollega utanför huvudstaden intog förmiddagskaffet mulnade det till och himlen öppnade sig. Jag hade då just berättat att vi har det ganska bra här, fuktigt joo men inte för vått. Skulle mitt ”kaverande” straffa sig genast?

Spannmålen är nu inne i ett kritiskt skede vad gäller att hålla sig upprätt vid blåst och hårda regn så det är det sista man vill ha. Strået är bladigt, vätskefyllt och ganska mjukt samtidigt som axet börjar svälla till och få tyngd. Om ett par veckor börjar strået torka upp och blir både lättare och styvare samtidigt som bladmassan minskar så därefter tål det regnskurar bättre. För att få strået att bättre tåla oväder brukar man behandla stråsvaga frodiga bestånd med stråförstärkningsmedel. Så har jag också gjort på de flesta åkrar och dagens regnskur satte nu behandlingen på prov.

Liggsäd försämrar inte bara kvaliteten utan försvårar också tröskningen samt för att nu inte tala om hur svårt det är att göra den nu aktuella flyghavregranskningen i spannmål som lagt sig. Så det var med stor spänning som jag efter att regnet och blåsten bedarrat gränslade cykeln för att granska odlingarna.

17.07.2016. 8mm regn med åskbyar på en kvart timme — 17.07.2016. 8mm regn med åskbyar under en kvart timmes tid.

Väl framme vid spannmålsåkrarna kunde jag pusta ut, det stod fortfarande. Endast lite tillstymmelse till liggsäd på en av de åkrar jag kontrollerade.

Här var det nära att foderkornet lagt sig.

Till och med den manshöga rågen som jag inte hann stråförkorta i våras då värmen fick den att utvecklas så snabbt stod upprätt. Grannen till rågåkern ringde och berättade att den lutade betänkligt och skulle det regnat en liten stund till hade den nog lagt sig, tursamt nog slutade regnet i tid. Rågen har nu nått det stadium då strået styvnar till så förhoppningsvis hålls den upprätt fram till tröskningen. Om vi nu bara klarar oss undan väderfenomen likt dagens.

Ibland är vi bönder utelämnade åt vädrets nycker men det är nu bara så det är. Det enda man kan göra är att odlingstekniskt bjuda till för att hålla grödorna friska och växande fram till mognad och skörd. För spannmålens del går det nu efter axgång inte mera att göra något åt stråstyvheten i alla fall det är bara att hoppas på tur med vädret.

18.07.2016 kl6:00. Visst är det vackert så här i morgonljuset. :) — 18.07.2016 kl6:00. Visst är det vackert så här i morgonljuset. 🙂

Sorgligt, sorgligt – nu verkstadsarbete

Vetepriset är uselt och det regnar och regnar … Verkstadsarbetet går an men byggandet är det sämre med eftersom det kommer en skur alltid då man skall börja – underligt nog.

Havren verkar ha klarat sej bäst i år – men vi har tyvärr ingen havre. Första lasset med vete for iväg idag. Det är sent på året men jag hade tänkt exportera så det blev att vänta hela halva juni. Vetet gick inte att exportera till det utlovade priset så det blev Avena i stället. Det blir knappast brödsäd för det har varit problem med att få tillräckligt hög hektolitervikt för Reno. I år har vi mest Zebra så det kanske blir bättre nästa skörd.

Nå, det blev verkstadsarbete och jag började installera ordentliga uttag på stora Zetorn. Rapiden har tillsvidare varit kopplad högst provisoriskt. Men det gick inte så fort med installationen. Visst har jag elschema men det var alldeles felaktigt och jag måste börja med detektivarbete av typ ”följa ledningen”. Nu har jag i alla fall ritat ett riktigt schema.

Då jag var i farten så installerade jag en ny lysdiodstrålkastare i stället för det gamla arbetsljuset som slutat fungera. Den nya dra hälften så mycket ström men lyser mycket bättre. Det gamla arbetsljuset är uselt i jämförelse. Det skall bytas också men det må nu sitta kvar så länge det fungerar.

Sedan monterade jag frontlastarkameran på nytt. Den kom bort då jag körde flis för den tog i övre kanten på öppningen. Den var monterad på ett rundjärn som kröktes grundligt. Kameran klarade sej förvånansvärt bra. Nu satte jag den på en hydraulslang som ger efter lättare. Den är kanske litet för vek men den fungerar behjälpligt. Den hålls upp med två ståltrådar som är ganska svagt fästade. Tanken är att de skall ge efter om kameran tar emot nånting. Den måste vara ganska högt för att man skall se skopans framkant.

Det ser inte särskilt stabilt ut men jag har lärt mej att alltför stabila konstruktioner bara leder till att de går sönder mycket värre än allsköns ”tjikelverk” som ger efter bättre. Och så måste konstruktionen utprövas först. Jag tror jag måste flytta kameran ännu högre. Att den behövs kan man se på nästa bild. Utan kamera måste man stiga av traktorn och gå fram för att se var skopan är. Det skulle inte hjälpa mycket med de nyare traktorernas sneda motorhuv. Frontlastaren är alldeles för långt fram. Jag borde då sitta på taket för att se.

Jag installerade också fler uttag för 12V. På nätet hittade jag ett uttag med fyra kontakter och strömbrytare. Det är bekvämt att man kan stänga av en apparat utan att dra ur stöpseln. Fyra är sådär på gränsen för då jag kopplar till GPS, hyttkamera och temp/volt/klocka så finns det bara ett ledigt uttag. Och då har jag frontlastarkameran och Rapiden fast installerad. Nuförtiden så behövs det massor av uttag för alla apparater. Det finns också ett USB-uttag så man kan ladda mobilen.

Också den kombinerade temp/voltmätaren med klocka hittade jag billigt på nätet. Klockan är mindre viktig men utetemperatur och spänningen vill jag hålla koll på.

Jag satte en liknande mätare i Ducaton där utetemperaturen mäts framme vid vägbanan så att islarmet fungerar. Ducaton kastar hastigt runt vid isföre om den är olastad. Jag var i diket med den förra Ducaton då jag skulle bromsa där en kranbil höll på att dra upp en personbil från diket. Det var glashalt och jag hann knapp röra bromspedalen innan Ducaton började valsa runt. Men kranbilen var ju redan där så det gick snabbt att dra upp Ducaton igen.

Det växer…….

…….. bra nu. Och skulle det inte göra det så fick man nog börja undra vad som gått snett. Under veckan som gått har det regnat 22 mm och nu vid midnatt blåser varma fönvindar och termometern visar +20°C. Det här är läget i Vasa-trakten och jag har förstått att det ser bra ut neråt Kalles domäner också. Däremot verkar det ha regnat lite i överkant norr om Vörå det kunde jag med egna ögon konstatera i samband med SLC-fullmäktigemötet i Jakobstad i början av veckan. Gula fläckar likt det som Nisse rapporterade om här tidigare och till och med vattensamlingar på åkrarna meddelar att möjligheten till goda skördar har gott förlorad för denna säsong.

Här har grannarnas korn gått i ax och även vetet är på god väg att göra detsamma samt havren att riskas. Grönsaksbondens sent sådda kornfält är däremot i stråskjutningsskedet. Jag valde i år att prioritera grönsakssådd och -plantering och kunde ha sått kornet dagarna efter den 20:e maj men då hotades det med rikliga regn varför jag väntade ytterligare några dagar för att inte riskera skorpbildning just efter sådd. Kornet såddes därför de sista dagarna i maj då vi hade varmt väder och jorden var fuktig efter regnet. Det här möjliggjorde rekordsnabb groning, det sist sådda kornet grodde rent av på 4 dagar vilket är till och med snabbare än vad det grodde inomhus i samband med grobarhetstestet.

Vi hade sen efter skolavslutningen lite kallare och torrare väder samt ett par riktigt blåsiga dagar så bestockningen blev hyffsad trots den sena sådden. Nu är som sagt stråskjutningen i full fart och fortsätter vädret så här så är inte flaggbladet långt borta även på mina fält. Det ser som sagt bra ut men ännu kan mycket hända innan skörden är bärgad. Några bilder får avslutningsvis visa läget kring månadsskiftet.

28.06.2016 Friskt? foderkorn på Nylandsåkern.

28.06.2016 Broccolin "fem före" färdig att skördas. — 28.06.2016 Broccolin ”fem före” färdig att skördas.

02.07.2016. Också morötterna växer bra i år.

Brodden gulnar

Efter första regnet med 40 mm så klarade sej brodden ännu med ett nödrop men då det kom 40 mm igen på en gång förra veckan så var det för mycket, Nu gulnar brodden och det ser riktigt illa ut på vissa ställen.

Det här är den åker som jag var mest orolig för att vi sådde för tidigt och tyvärr så besannades farhågorna. Det hade kanske gått för sej om det andra regnet med 40 mm inte hade kommit men nu gick det som det gick.

Då man kör med en tung såmaskin med välthjul så packas ytan till ordentligt och åkern bli känslig för större regn. På våren är det alltid besvärligt att veta om man skall så eller vänta. Om man väntar så kan det komma regn som skjuter upp sådden med veckor vilket inte heller är bra. Hur man än gör så är det en hel del risker.

Det är inte slut med regnandet än. I går kom det en hel del och prognosen för 10 dygn lovar inte mindre regn. Förr led vi svårt av försommartorka men det kan man inte säja om de senaste åren. I alla fall kan man inte dra några längre gående slutsatser om vädret för det har alltid varit svängningar ända sedan faraos tid med de sju magra åren och de sju feta åren.

Enda ”trösten” är att vetepriset är uselt så förlusten blir inte så stor. Fast hade man vetat hur vädret blir så hade man inte satt någon dyr gödsel alls på åkern … I år kommer jag inte att bidra till överproduktion på vete.

(Klövern växer så det knakar men kossorna är borta.)