Etikett: väder

Lervälling i januari

I går kväll så körde jag ned gamla Zetorn i en grop i skogen och där satt den. Det var ren lervälling och lös gyttja. Inte vad man förväntar sej i januari precis. Det var ingen idé att bråka utan jag fick vänta tills pojken kom hem och så drog vi upp den med stora Zetorn – med nöd och näppe.

Det är besvärligt men man måste köra spår för att det alls skall frysa. Nu skall det vara ett par dagar litet kallare men sedan blir det igen noll grader. Egentlig avverkning har jag inte hunnit med än. Hela december gick till snöarbete och folk kör med slungor och schaktblad till skogen var och varannan dag. Och så finns det en hel del vindfällen tvärs över vägarna. Inte direkt katastrofalt men utspridda över hela skogen så det tar tid att få bort dem.

Snön blir inte blid utan det blev rena sjöar efter jul. Blida är bra för då packas snön under hjulen men den senaste värmeböljan gjorde snön så lös att hjulen går tvärs igenom. Och under finns det ingen tjäle alls. Vi hade ett tjockt snölager före jul men nu ser man svarta ryggar både på åkern och i skogen.

Men det finns hopp för nästa veckoslut skall det bli -20 grader igen. Om det nu blir – väderprognoserna ändras ganska ofta. Vi ligger mitt emellan högtryck och lågtryck så vädret kan ändras mycket snabbt.

Det är svårt att göra leveranskontrakt då vädret är så instabilt. Man måste köra ut det man huggit samma dag för man vet aldrig om det går följande dag. Maskiner i all ära men då de ligger i en gyttjegrop så inser man att det bara är att följa vädrets nycker och inte inbilla sej att man kan planera vad man skall göra längre än någon dag framåt. Människan spår men vädret rår.

 

Aprilväder i januari.

Inledde det praktiska skogsarbetet idag. Hittils har ”skogsarbetet” rört sig om att köra upp spår, söka julgranar och dylikt men idag blev det att ”brumma” med motorsågen. Rågrannen har lite gallring på gång och råarna börjar bli lite svåra att skönja så med gemensamma krafter håller vi nu på och hugger upp dem. För att råarna bättre skall hållas öppna anlägger vi nu också drivningsstråk i dem. Så framledes borde det inte vara problem med att hitta rätt.

Snön har ju regnat bort ur träden så sikten är bättre men de är ändå fulla med vatten så man får bereda sig på en liten dusch för varje träd man fäller. Håller man god fart så är vätan inte något större problem men blir det någon längre paus blir man lätt kall och då borde man byta till torra kläder. Fick besök av en journalist från radio Vega i skogen så det blev en liten paus, passade på att dricka kaffe och byta till torr jacka efter att hon åkte. Vad vi pratade om får ni höra i radion i morgon. Hon tog en bild av den våta skogsarbetaren också så jag sätter inte in någon bild i detta inlägg ifall den läggs upp på Vegas sidor.

Vädret påminde nog mera om april än januari idag och de nya huggarbyxorna jag köpte efter att mina gamla brann är riktigt eländiga de suger i sig vatten som läskpapper. De vägde säkert 10kg mera i kväll än i morse och de torkar knappast upp innan arbetet tar vid i morgon. Det har utlovats torrare och kallare väder till i morgon så de fuktiga byxorna fryser väl till is om jag inte snabbt får upp värmen. Får väl nog lov att investera i ytterligare ett par byxor och växelanvända om vädret fortsätter på detta vis. Finns ju allehanda GOREtex kläder för fritidsbruk men vad gäller arbetskläder verkar det inte vara så noga med användarvänligheten, eller har någon av bloggföljarna tips på bra huggarbyxor till överkomligt pris?

Marcus på Kvanthopp brukar ju hålla reda på NAO index och dylikt och spådde i oktober en kall och tidig vinter. Vad gäller decembervädret stämde det väl ganska bra men nu ser det ut som om det kommit av sig lite, eller? För egen del så tror jag att vi har haft vår vinter för en tid i alla fall, jag tror på en mild januari med omväxlande tö och snöväder. Men det är bara min fingertoppskänsla, den baserar sig inte på några vetenskapliga utredningar 🙂

Varför sov jag i somras ?

Då man står här och gräver fram halvfärdiga konstruktioner och spikar med stela fingrar så undrar man varför i all världen man sov i somras. De långa ljusa sommarnätterna hade man hellre kunnat jobba så man skulle ha undvikit vinterbyggandet. Där ser man hur kort människans minne är och hur svårt det är att tänka längre än näsan är lång. Det är minsann inte första gången man står och spikar mitt i smällkalla vintern.

De senaste dagarna har jag också sysslat med ”vinterrockad”. Rockad är en term från schackspel och betyder att man låter tornet och kungen byta plats. Det är det enda drag där två pjäser får flyttas tillika. Men mina vinterrockader är betydligt mera invecklade. Man flyttar traktor A till ladan och maskin B till torken, traktor C till traktorgaraget och paketbilen D till verkstaden (från ladan). Därefter finns det plats för traktor E under taket där traktor C stod. Sedan måste man tillfälligt låta paketbil D byta plats med traktor C för att sätta på kättingarna varefter de åter byter plats tillbaka.  Då paketbil D är klar så skall den tillbaka till ladan. Pust.

Nu är det inte att bara starta sådär utan först sätter man på motorvärmen och sedan gräver man fram den traktor som stod utomhus då det började snöa och blåsa på allvar. Sedan märker man att motorvärmen på traktor C inte fungerade eftersom klockan var sönder så det blir att koppla sladden direkt och gå in och dricka kaffe medan den varmnar. Därefter går det inte att öppna dörren till ladan för kölden har lyft cementplattan så den sitter fast. Till all tur går det att skruva upp dörren nån centimeter så man får den att löpa. Men sådant tar tid.

MF165 i snö med fibersvetsningshönshus

Och var man än rör sej så skall snötraktorn fram för allting är insnöat och man måste köra bort en massa snö för att komma fram. Visserligen var man glad då det frös på och leran stelnade men en fördel var det i alla fall med regnet: Det rann bort av sej självt. Men man skall inte klaga – man kunde ha bott i staden och då hade det varit värre att få bort snön.

I går kväll sysslade jag med att gräva mej fram till vedlidret. Blåsten hade lagt en stor snödriva över gången och inne i trädgården ryms traktorn inte. Men det gällde att få ved till baket av jullimpa och då var det  inte läge att spara på krafterna. Nu sprakar elden i den stora bakugnen och doften av äkta hemlagad jullimpa börjar snart sprida sej i huset. Ute är det -18 grader men nu har vi ved inne så nog blir det jul i år också …

Glad Jul allihopa !

 

 

 

Titta det snöar …

Jahapp, så är vi där igen … Massor med snö. Och ännu värre:  Blåst med fin yrsnö. Under hela eländet ofrusen mark. Igen. Man skottar och skottar och hinner knappt vända ryggen till så är det fullt med drivor på nytt. Man kör snö en halv dag och på kvällen ser det likadant ut. Man hinner inte göra mycket annat är snöarbete.

Vanligen gillar jag vinter. Köld är helt OK och snö är inte så farligt i måttliga mängder med blåst kan jag inte tåla. Det har inte varit så kallt den senaste tiden men blåsten har varit eländig. Och då har vi haft ganska hyfsat väder jämfört med Sverige.

Man borde köra spår för skogsarbetet men det är ingen idé för de fryser inte utan är fulla med yrsnö på nolltid. Ladan är också full med yrsnö som kommit in genom varenda litet springa. Det lönar sej inte att sopa ut den för det kommer mera hela tiden. Gångarna till huset blir bara djupare – och blåsten lägger igen dem lika fort som jag hinner skotta. Det är bara att trampa gångar i snön och vänta på våren.

Med den stora Zetorn har det gått bra att köra bort snön även om vår gårdsplan är trång och man måste köra långa vägar för att få bort drivorna. Tills vidare har jag kört med schaktbladet men nu börjar det vara så mycket snö att det är problem också för den stora traktorn att mala sej fram. Bättre blev det inte av att en kabel till fyrhjulsdriften drogs loss och jag hade plötsligt bara en bakhjulsdriven traktor. Kopplingen är alltså elektrohydraulisk. Väldigt uselt skyddad då trådarna gick i luften under bakaxeln.

Nu fick jag igen vara nöjd med att ha byggt en ordentlig verkstad. Det var en hel del arbete och kostade också pengar men utan den skulle man bara inte klara sej. Jag körde in traktorn och värmde upp den över natten och följande dag gick det att börja reparera. En hel del smältvatten kom det och också en hel del lera från höstens bearbetning men till sist såg traktorn ganska ren ut.

Nu har jag igen en fyrhjulsdriven traktor och det behövs i den här snömängden. Nästa problem är att jag måste använda skopan på frontlastaren för att köra snö eftersom det börjar vara slut på schaktbladssäsongen. Men jag använder samma skopa för att köra flis vilket betyder en del arbete med rengöring. Nu borde man hitta en billig skopa till så det finns en för snöarbete och en annan för fliskörning. Flisen är ju så lätt att det inte behövs någon stark skopa för den.

Till sist en riktigt lögnaktig bild från i går då solen plötsligt tittade fram. Den har man inte sett på länge utan det har mest bara varit snöyra.

Höstarbeten på vintern

Det här året fortsätter att krångla (vädret alltså). Vanligen rengör jag tröskan i september eller oktober men nu blev det december och snö. Det var inte så besvärligt eftersom jag blåser ren den med tryckluft men jag måste vänta på en dag som var litet varmare och då det inte snöade. Och sådana dagar är sällsynta nuförtiden.

Det är absolut nödvändigt att blåsa ren tröskan för annars flyttar gnagarna in i den. Och visst hittade jag ett mössbo under tanken bredvid hytten. Problemet är att just där går det en massa elkablar och jag minns bra det år då de flesta var avgnagda och jag måste dra nya.

Rengöringen är viktig också för underhållet. Nu såg jag att haspelns rullar var sönder och måste bytas före nästa säsong. Det är bra att kunna beställa dem i tid och byta förrän det blir bråttom med tröskandet. Hydraulikpumpen är också svag och ger inte riktigt tryck. Nåja, den ”nya” tröskan är redan över 25 år gammal men med litet reservdelar och skruvande skall den väl gå 25 år till :-).

Nu har jag välbehövligt utrymme för maskiner framför stora dörren i ladan. Man sänder en tacksamhetens tanke till tre och fyra generationer bakåt som 1930 byggde en så hög lada att en ordentlig tröska ännu ryms in. Det var ovanligt med tanke på att höet då skulle kastas in och upp för hand.  Det var mycket arbete att fylla den här ladan på det sättet.

Den nya dörren fick jag klar då det redan var snö – den gamla blåste ned i somras och var så rutten så den blev ved (söderdörr). Nu är den tät så man slipper yrsnön som letar sej in genom minsta springa. Vi har söder som förhärskande vindriktning och snöyran kommer med fart då det är en kilometer öppna fält åt det hållet. Det syns att jag återanvänt hårdkartongskivor på dörren men varför kasta bort sådant som kan användas ?

Visst blev det vinterbyggande i år också. Vi lade taket på det nya bränslehuset (inspirerat av Mats’ bygge). Nu kanske någon tycker att det är väldigt lågt men det beror bara på att väggarna inte är klara. Poängen är att taket skall gå att lyfta bort så man får ut bränsletankarna ifall det behövs. Så nästa sommar skall taket lyftas upp och väggarna byggas under det. Det låter litet avigt men varför göra det lätt för sej då man kan göra det krångligt :-).

Annars går dagarna åt till att köra snö. Det eländet kommer ned hela tiden. Det är lätt snö som går att borsta bort ganska bra (hög gymfaktor) men då det blivit litet tjockare lager så är det bara att elda upp traktorn (starta den – ifall nån missförstod) och köra bort det mesta. Vi har en så krånglig gårdsplan att det tar en liten vinterdag att få bort snön så man hinner inte göra så mycket annat då det hela tiden snöar.

I alla fall så får man åter vara tacksam över att bo på landet då man läser om hur trafiken brakat ihop i Stockholm där både bussar och tåg stod stilla efter ovädret. Precis som om de aldrig haft snö där förut. Men de har sparat bort för mycket och nu då SJ ställer in hundratals avgångar så börjar politikerna fundera på återreglering.

Här finns det inte något att spara bort mera och vi får klara oss på egen hand. Och det gör vi.

 

Sommaren är slut

Även om många säkert undrar ”Vilken sommar ?” så har jag som princip att sommarhalvåret övergår till vinterhalvåret då jag ställer undan tallriksharven (jag plöjer inte). I år hände det i går. Det var en sådan sörja tidigare att jag inte ville köra i den utan väntade att det skulle frysa på litet. Och visst gick det bra att köra nu. Litet hårt var det redan där det fanns dåligt med halm och för mjukt var det ännu där det fanns mycket halm men i det stora hela gick det fint.

Här är sista biten på sista åkern. Lägg märke till stolpen som troligen är borta nästa gång jag kör där. Men elkabelsgrävandet var litet problematiskt. Då jag körde in på åkern över det ställe där de grävt ned kabeln så var det nära att jag fastnade med den stora traktorn. Det såg slätt och fint ut men diket visade sej vara fullt med mjuk lera som mest liknade vattnig soppa. Så det blev oharvat och jag tänker inte ens försöka så det nästa vår. Våra lerjordar är annars väldigt stabila men om man rör om dem och de blir våta så är de som välling.

Stormen som ställde till med en hel del längre västerut märktes bara som litet hårdare blåst här. Strömmen försvann inte ens hos oss även om den nere i byn (som matas från en annan linje) var borta i två repriser så vi hade ett avbrott i datanätet. Snö har det bara kommit ett par centimeter. Det är inte ovanligt att stormar som ännu i Helsingfors och Borgå kan vara svåra knappast märks hos oss.  En gran brast i alla fall i Ribackan här bredvid men ställde inte till något problem. Elkablarna till Ribackhuset grävde jag ned för flera år sedan.

Det är i alla fall skönt här på landet att det går att köra bort snön relativt lätt. Då vi bodde på Skepparegatan i Helsingfors så var det ett stort elände med snön som täckte bilarna. Gatorna var betydligt sämre än landsvägen här i Hindersby.