Etikett: väder

Kallt men livat

I morse var det -30 grader (på vissa håll i Hindersby -34) så jag försökte inte ens fara till skogs. Både slangar och metall är sköra i en sådan kyla och man bara kör sönder nånting. Zetorn och lastaren är ännu inne i verkstaden och det är lika så bra. I princip kan jag skruva ihop den och börja köra men då den en gång är uppvärmd så började jag fixa en del som blivit ogjort.

Nedre bakrutan måste jag skruva bort för att få in hydraulbordet men det är kallt så jag köpte en plastskiva för att täcka hålet. Det är en hel vetenskap att välja rätt plast. Den borde vara genomskinlig, UV-tålig, skraptålig, reflexfri och böjlig. Jag kollade upp Etolas alla plaster och tittade på nätet på egenskaperna hos olika sorterna tills jag kom fram till att jag skaffar en polykarbonatskiva för övre delen och 0,5 mm PVC-folie för nedre delen (där hydraularmarna tar  emot).

Sedan skaffade jag lysdiodarbetsljus (LED) från IKH vid Ring III och byggde ny central för hytten med säkringar och strömbrytare. Fördelen med lysdioder är att de dra mycket litet ström. Jag köpte 10 W minilampor att sätta ovanför vindrutan framåt och de drar bara 0,75 A ström. I skogen behöver man en mängd lampor åt olika håll och då börjar strömmen redan vara betydande med gammaldags glödlampor.  Om de visar sej vara bra så tänkte jag installera en under bommen också som lyser direkt mot gripen. Men då måste jag bygga riktigt starka skydd av 8-10 mm bandjärn för ibland dänger man i misstag bommen mot ett träd. Då håller inte ens tjock  plåt.

Samtidigt installerade jag ordentliga uttag för lastarens elektriska ventiler och för radiostyrningen till vinschen. Tidigare hade jag bara en mycket osäker provisorisk förlängningssladd.

Alla kvällar har de senaste dagarna gått till Hindersby teater som ger ”Fritt fram på 60-talet”. Jag förevigar nämligen teatern för framtiden på video. Halva byn har lagt hela hösten på att repetera och bygga upp scenen för pjäsen som är skriven av vår egen teaterchef Isa från Mosabackan (en byadel i Hindersby). Hon har förresten varit riktig teaterchef i Sverige förrän hon blev pensionerad. Och så har vi Robert Jordas som är utbildad skådespelare och som har regisserat pjäsen. Så mycket av byns resurser har satts på pjäsen att den absolut måste sättas i minne (digitalt nuförtiden). Då vi började med byapjäserna så köpte jag en fin HD-videokamera bara för teatern.

Det har varit fullt hus och flera föreställningar är redan utsålda. Och det är fint för vi behöver pengarna från föreställningarna för att reparera taket på den stora lokalen (byggd 1930).

60-talet var en brytningstid som syntes inom musiken (Beatles och Liverpool sound kom), inom jordbruket som mekaniserades och i arbetsfördelningen. I pjäsen förs det fram i gubbarnas matlagningskurs och Damklubbens resa till Stockholm med Bore III.

matlagning_S1100014

Nå, kursen slutade nu inte riktigt som det var tänkt men Rom byggdes inte heller på en dag :-). 60-talet var ju ”mitt” årtionde eftersom det hände under min känsligaste ungdomstid. Mopedknuttarna som körde genom byn utan ljuddämpare kändes bekant och pratet på Posten som vid sidan av handelslaget och banken var byns träffpunkt var också äkta sextiotal.

Pjäsen avslutas med Brandkårsfesten som tillsammans med  Johannifesten var sommarens höjdpunkter. Halva byn stod på scenen och det märktes i slutet då det började bli trångt där när alla slulle sjunga slutklämmen. Det är hårda bud i Hindersby nu i flera veckor framåt tills föreställningarna är förbi och folk kan pusta ut.

 

Kårtår

Så har det äntligen blivit skogsväder. Vi körde spår i flera dagar och nu har kölden gjort dem hårda. Trädena (mest stora granar) skall fällas, kvistas och kapas. Men vilka mängder kottar det finns på granarna i år !

Det är ju mums för oss som sysslar med naturlig föryngring. Förstås beror det också på sommaren men jag har sett områden som ser ut som en grön matta med massor av små granplantor. Nu finns det förutsättningar för sådana mattor nästa sommar.

Annars var det en dålig dag i dag. Två tredjedelar av granarna var ruttna och hade den bruna rötan som går långt upp i stammen så det bara blir en stock av ett stort träd där det för ett friskt blir fyra 5,5 meters stockar. Sur blir man då man måste kapa tjocka fina träd till sulfat eller energivirke. Men bort måste de. Det är ingen idé att ha ruttna granar att stå kvar. Jag tror vi lämnar tallar som fröträd för att bli av med granrötan.

Och i går gick den nya lastaren sönder så den står i verkstaden för att repareras. Tur att man har en varm verkstad. Med en 100 kW radiator med fläkt så får man snabbt upp värmen i verkstaden även om man kör in en kall maskin. Det är minsann inte roligt att reparera maskiner utomhus i smällkalla vintern. Vi har nu -21 grader och kallare ser det ut att bli. Tydligen hör vi till östra Finland den här gången.

Och så dagens språkfråga: Vad är ”kårtår” ? Vinnaren får evig berömmelse och titeln Äkta Östnylänning. Jag kan tipsa att det har med skog att göra.

 

Kinakålen på slutrakan.

Den som har tänkt testa Charlottas woki woki gör bäst att inte spara det för länge för säsongen för inhemsk kinakål börjar vara på slutrakan, åtminstone för våran del. Nå i och för sig går det lika bra att göra detsamma på vanlig vitkål eller till och med bättre enligt kocken här i huset.

Några lådor kinakål kvar men de går bra åt just nu så någon halvannan vecka till finns dom att fås.

Relativt hyffsat har dom stått sig i lagret trots att jag tyckte att kvaliteten varierade en del på grund av det blöta vädret vid skördetillfället.

Lervälling i januari

I går kväll så körde jag ned gamla Zetorn i en grop i skogen och där satt den. Det var ren lervälling och lös gyttja. Inte vad man förväntar sej i januari precis. Det var ingen idé att bråka utan jag fick vänta tills pojken kom hem och så drog vi upp den med stora Zetorn – med nöd och näppe.

Det är besvärligt men man måste köra spår för att det alls skall frysa. Nu skall det vara ett par dagar litet kallare men sedan blir det igen noll grader. Egentlig avverkning har jag inte hunnit med än. Hela december gick till snöarbete och folk kör med slungor och schaktblad till skogen var och varannan dag. Och så finns det en hel del vindfällen tvärs över vägarna. Inte direkt katastrofalt men utspridda över hela skogen så det tar tid att få bort dem.

Snön blir inte blid utan det blev rena sjöar efter jul. Blida är bra för då packas snön under hjulen men den senaste värmeböljan gjorde snön så lös att hjulen går tvärs igenom. Och under finns det ingen tjäle alls. Vi hade ett tjockt snölager före jul men nu ser man svarta ryggar både på åkern och i skogen.

Men det finns hopp för nästa veckoslut skall det bli -20 grader igen. Om det nu blir – väderprognoserna ändras ganska ofta. Vi ligger mitt emellan högtryck och lågtryck så vädret kan ändras mycket snabbt.

Det är svårt att göra leveranskontrakt då vädret är så instabilt. Man måste köra ut det man huggit samma dag för man vet aldrig om det går följande dag. Maskiner i all ära men då de ligger i en gyttjegrop så inser man att det bara är att följa vädrets nycker och inte inbilla sej att man kan planera vad man skall göra längre än någon dag framåt. Människan spår men vädret rår.

 

Aprilväder i januari.

Inledde det praktiska skogsarbetet idag. Hittils har ”skogsarbetet” rört sig om att köra upp spår, söka julgranar och dylikt men idag blev det att ”brumma” med motorsågen. Rågrannen har lite gallring på gång och råarna börjar bli lite svåra att skönja så med gemensamma krafter håller vi nu på och hugger upp dem. För att råarna bättre skall hållas öppna anlägger vi nu också drivningsstråk i dem. Så framledes borde det inte vara problem med att hitta rätt.

Snön har ju regnat bort ur träden så sikten är bättre men de är ändå fulla med vatten så man får bereda sig på en liten dusch för varje träd man fäller. Håller man god fart så är vätan inte något större problem men blir det någon längre paus blir man lätt kall och då borde man byta till torra kläder. Fick besök av en journalist från radio Vega i skogen så det blev en liten paus, passade på att dricka kaffe och byta till torr jacka efter att hon åkte. Vad vi pratade om får ni höra i radion i morgon. Hon tog en bild av den våta skogsarbetaren också så jag sätter inte in någon bild i detta inlägg ifall den läggs upp på Vegas sidor.

Vädret påminde nog mera om april än januari idag och de nya huggarbyxorna jag köpte efter att mina gamla brann är riktigt eländiga de suger i sig vatten som läskpapper. De vägde säkert 10kg mera i kväll än i morse och de torkar knappast upp innan arbetet tar vid i morgon. Det har utlovats torrare och kallare väder till i morgon så de fuktiga byxorna fryser väl till is om jag inte snabbt får upp värmen. Får väl nog lov att investera i ytterligare ett par byxor och växelanvända om vädret fortsätter på detta vis. Finns ju allehanda GOREtex kläder för fritidsbruk men vad gäller arbetskläder verkar det inte vara så noga med användarvänligheten, eller har någon av bloggföljarna tips på bra huggarbyxor till överkomligt pris?

Marcus på Kvanthopp brukar ju hålla reda på NAO index och dylikt och spådde i oktober en kall och tidig vinter. Vad gäller decembervädret stämde det väl ganska bra men nu ser det ut som om det kommit av sig lite, eller? För egen del så tror jag att vi har haft vår vinter för en tid i alla fall, jag tror på en mild januari med omväxlande tö och snöväder. Men det är bara min fingertoppskänsla, den baserar sig inte på några vetenskapliga utredningar 🙂

Varför sov jag i somras ?

Då man står här och gräver fram halvfärdiga konstruktioner och spikar med stela fingrar så undrar man varför i all världen man sov i somras. De långa ljusa sommarnätterna hade man hellre kunnat jobba så man skulle ha undvikit vinterbyggandet. Där ser man hur kort människans minne är och hur svårt det är att tänka längre än näsan är lång. Det är minsann inte första gången man står och spikar mitt i smällkalla vintern.

De senaste dagarna har jag också sysslat med ”vinterrockad”. Rockad är en term från schackspel och betyder att man låter tornet och kungen byta plats. Det är det enda drag där två pjäser får flyttas tillika. Men mina vinterrockader är betydligt mera invecklade. Man flyttar traktor A till ladan och maskin B till torken, traktor C till traktorgaraget och paketbilen D till verkstaden (från ladan). Därefter finns det plats för traktor E under taket där traktor C stod. Sedan måste man tillfälligt låta paketbil D byta plats med traktor C för att sätta på kättingarna varefter de åter byter plats tillbaka.  Då paketbil D är klar så skall den tillbaka till ladan. Pust.

Nu är det inte att bara starta sådär utan först sätter man på motorvärmen och sedan gräver man fram den traktor som stod utomhus då det började snöa och blåsa på allvar. Sedan märker man att motorvärmen på traktor C inte fungerade eftersom klockan var sönder så det blir att koppla sladden direkt och gå in och dricka kaffe medan den varmnar. Därefter går det inte att öppna dörren till ladan för kölden har lyft cementplattan så den sitter fast. Till all tur går det att skruva upp dörren nån centimeter så man får den att löpa. Men sådant tar tid.

MF165 i snö med fibersvetsningshönshus

Och var man än rör sej så skall snötraktorn fram för allting är insnöat och man måste köra bort en massa snö för att komma fram. Visserligen var man glad då det frös på och leran stelnade men en fördel var det i alla fall med regnet: Det rann bort av sej självt. Men man skall inte klaga – man kunde ha bott i staden och då hade det varit värre att få bort snön.

I går kväll sysslade jag med att gräva mej fram till vedlidret. Blåsten hade lagt en stor snödriva över gången och inne i trädgården ryms traktorn inte. Men det gällde att få ved till baket av jullimpa och då var det  inte läge att spara på krafterna. Nu sprakar elden i den stora bakugnen och doften av äkta hemlagad jullimpa börjar snart sprida sej i huset. Ute är det -18 grader men nu har vi ved inne så nog blir det jul i år också …

Glad Jul allihopa !