25 maj, 2020 av Nisse

Hasi, hasi, hasi, hasi, ha-ha

Vårsådden gick bra i år – men spännande var det ända till slutet. Vetet var i jorden redan för en vecka sedan men i år måste jag också förnya vallen. Med småfröinsatserna brukar det gå bra att så utanpå vetet. Det är ingen brådska men det är en fördel om man kan så innan vetet har grott så man inte river upp brodden i onödan.

Problemet var bara att vädret blev besvärligt. Det kom inte mycket regn men skurar med hagel. Och naturligtvis just som jag skulle börja så vallfrö. Ytan blev våt och jorden fastnade på hjulen. Men det värsta var att mitt i allt så började kylaren koka och kylarvattnet rann ut på åkern. Det var redan sent på kvällen och det gick inte att närmare undersöka en överhettad motor. Så det var bara att svärande gå hem och sova.

Nästa dag hade det just torkat upp och jag skulle åka ut till traktorn som blev på åkern med vatten. Då kom det en skur igen – inte mycket men ytan blev våt. Och sedan en annan skur. Och en tredje skur …

Då hade man redan börjat fundera på vad allt som kunnat hända. Hade kylaren börjat läcka ? Motorblocket spruckit ? Turbon skurit ihop ? Det är inte bra att stänga en hårt belastad överhettad motor så snabbt men man kan inte köra den heller utan kylarvätska. Så jag svävade i ovisshet i ett par dagar innan jag kunde börja undersöka skadan.

Det visade sej genast som jag fyllde på vatten i kylaren att det var nedre kylarslangen som läckte riktigt ordentligt. Det var en stor lättnad för en ny kylarslang är inte dyr. Men hade det hänt nånting annat i motorn då den blev överhettad ?

Först måste jag få vattnet att hållas i kylaren så jag kunde starta och det var inte så enkelt. Kylarslangen var på ett riktigt besvärligt ställe så att man bara kom åt den med ena handens fingertoppar. Egentligen borde man skruva bort generatorn och oljepåfyllningsröret. Efter många om och men så fick jag i alla fall en bit gammal innerslang runt kylarslangen och med en bredare slangklämma runt så verkade det hålla tätt. Fast det var ju en hel följetong att få dit den nya slangklämman och under den innerslangen – med en hand.

Då det hölls vatten i kylaren så kom det spännande ögonblicket att starta traktorn. Nåja, härifrån framåt var det bara att tuta och köra. Visst var det spännande ända till slutet. Jag satt med vattenkaggen i hytten och såg på temperaturmätaren hela tiden. Skulle tätningen hålla ?

Den höll och nu är vårsådden för 2020 klar, såmaskinen rengjord och inoljad och undanställd. Kylarslangen är inte ännu utbytt men nästa brådska har redan kommit. Nu måste jag kvickt laga andra sidan av taket på huset medan det är torrväder.

Men styrningen på skogsvagnen är ännu sönder och jag kommer inte dit med virke innan den är lagad så jag inte kör sönder alla fruktträd och buskar och blommor som vi har.

Jag fick redan delarna och slangarna till hydraulikstyrningen från Tyskland. Här finns bara tums gängor. Hoppas brexit tar kål på tummarna en gång för alla – det gick en hel dag till att hitta rätt delar.

Pust. Bra gick det trots allt. Men jag behöver ingen extremsport och reseäventyr i främmande länder – här är det alldeles tillräckligt spännande för mej.

Hasi, hasi, hasi, hasi,

hasi, hasi, hasi, hasi,

hasi, hasi, hasi, hasi

hasi, ha-ha !

Etiketter: , ,

9 svar till “Hasi, hasi, hasi, hasi, ha-ha“

  1. per skriver:

    Bondbloggen är lite som ”gammel” dans ingen vågar bjuda upp till först!

    För mig blev det lite oklart! Hur sådde du in vallen? Tillsammans, efteråt med en ny körning? eller med en lättspridare och typ fingerharv?

    Här omkring börjar unga pojkar mera och mera köra omkring med fendt, Traktorernas rolls royce.
    Och andra sidan är du en van motorreparatör angående kylarslangen och dess följder av en gammal traktor.

  2. Nisse skriver:

    Jag kör en extra gång med Rapiden utanpå det sådda vetet. Men då måste jag ha småfröinsatser i Rapiden (ett plastinlägg för varje vals som minskar på såmängden). Det river litet i det sådda vetet men det gör inte så mycket om det inte ännu har grott. Därför hade jag litet bråttom med valfrösådden.
    Jag har också tittat på Fendt som ju är bra men ganska dyr. Jag får fyra begagnade Zetor 140 hk för en begagnad Fendt 140 hk. Men det hjälper mej med motivationen att byta kylarslang. Betydligt billigare än att köpa en Fendt … Dessutom har jag ny kylarslang hemma.

    Sedan när vetepriset går upp till 600 euro per ton så ska jag börja fundera på en Fendt.

  3. per skriver:

    Körde du då i samma hjulspår och billarna i samma billspår eller bytte du då färdriktning eller rent av tvärs över? Kanske det vid direktsådd inte finns risk för förmycket upptorkning? Ställde du såmaskinen mycket grundare vid vallinsådden?

    Själv har jag ännu bara beträtt vallen lätt med markarteringsstaven och i tanken var jag mose som ledde stora skaror hur man odlar men när jag svängde om hade ”ännu” ingen följt efter. ha ha

    Christer gjorde reklam för bondbloggen på kyrkpressen och det var bra så vi får mera fart på skribenterna och kommentatorerna.

    Lokalblaskan rapporterar om havreexport och massavedsimport. Vi borde förädla innan export och vi borde först använda ren inhemsk lokal massaved innan innan import. Bondeleden saknar ledare fast ett stort antal råd utsetts.

    Lpa avgiften feb, maj och va det augusti, när en normal arbetarpensions avgift betalas jämnt över året. Piken på lpa avgiften kommer tre månader för tidigt. Stora pengar man kunde bollat med innan man slutligen betalt pensionsavgiften.

    En bekant slank i pension vid 60år men nu är det minns 65 som gäller. Flera hemman är nu inne på tredje generationens bönder under min aktiva tid som bonde.

  4. Nisse skriver:

    Jag körde ungefär på samma sätt (runt) som då jag sådde vetet. Det är redan tredje gången jag sår in på det sättet och det har fungerat bra. D e två tidigare skiftena har fått vall som är tät och jämn. Kanske det är för att vallfröet (timotej och klöver) går genom billarna ner i jorden i stället för att bli liggande på ytan som med frölåda. Eftersom jag kör med direktsådd så är jag nästan tvungen att så genom billarna för det finns inget löst material som i en bearbetad såbädd.

  5. Micke skriver:

    Massavedsimporten är till för att hålla nere priserna på hemmamarknaden. Du minns väl Per vad samma företag betalade för massan vid vägkant i Estland och Sverige när vi var till Maamess!? Någon prisvinst på importmassan finns absolut inte. Foderindustrin sysslade i många år (tills torkan kom i vägen) med att importera en båtlast foderspanmål från Gotland ca 2 veckor innan inhemska skördesäsongen inleddes. Samma motiv.
    Redan innan coronaepidemin skrapade Finlands ekonomi i stänkskärmarna och målsättningen för förra regeringen var 75% sysselsättning. Finns endast ett alternativ och det är höjd pensionsålder, så 65 år kan nog vara en utopi. I mitt senaste pensionsinfo stod 64 år 3 mån, men önskvärt att fortsätta till 68! Lär töjas som ett gummiband efter Corona.
    För ett par år sedan slog man sig för bröstet med ett vi har över 1 miljon pensionärer i landet, dvs ca 20%
    av befolkningen. Lägg till att vi har ca 57% anställda i offentlig sektor + sjukskrivna + skolelever så blir det inte många % kvar som ska tillföra ekorrhjulet ngt. Kanske ca 10-12%. Det är de sistnämnda som ska se till att det efter miljardutdelningar som när Hannu höbärgar och kastar till till höger och vänster kommer in något att betala av med. Blir svårt!

  6. per skriver:

    EU och usa låter sedelpressarna gå varma och barn och barnbarn får ett allt större äpple att bita i när det så är dags, som förälder vet man det finns inga gratisluncher som vi nulevande hinner betala bort.

    I skog och mark är det väldigt torrt.

    Nu i test: https://www.youtube.com/watch?v=LsD4xhyLmGQ

  7. Micke skriver:

    Tror inte mycket på importerade träslag som inte är anpassade till våra förhållanden. Egen erfarenhet av Contorta tall som planterades i början på 60-talet. Vid senaste gallringen strök de flesta med och de som blev kvar var för att fylla ut luckor med. Blir bara krokig, kvistig massaved av det hela.
    Däremot systemet med elitträd som våra förfäder hade och samlade frön från dem var lyckat. Går tydligen att bedriva avel även i skogen! Naturlig förnyelse är nog bra, men om beståndet är under medelmåtta så anser jag det vara bättre att satsa en slant på elitfrö i stället. Med fröträd så blir inte avkomman bättre än föräldern. Å andra sidan är det fröet anpassat specifikt för den miljön så…

  8. Nisse skriver:

    Jag är av samma åsikt. Vanligen har vi inga problem med återväxt ifall vi ser till att gräset inte hinner växa sej högt. Det är en riktigt viktig sak för vi har en ruta där det kom två meter högt gräs som kvävde de fina granplantor som börjat växa. Först efter många år kom det föryngring under björkslyet. Och det var en södersluttning så nu hugger vi bara upp från norr. Det är ganska stor skillnad.
    Sedan är det en annan sak att vi har för mycket jobb i skogen så vi måste göra det viktigaste först. Förra vinterns gallringar var kraftigt försenade men vi fick ganska mycket gjort på grund av den ovanliga vintern. Det såg illa ut ett tag men apriltorkan räddade situationen. Tyvärr är vår skogsvård ännu ganska mycket brandkårsutryckningar efter det att vi arbetat på annat håll i 40 år.

  9. per skriver:

    https://www.youtube.com/watch?v=cxIgGwd9Wt0

    Här är fin stenfri mark, men markberedningsbädden kan enligt mig bli förr torr när den inte är tillpackad eller satt sig under vintern.

    Nog är det konstigt när en man inte kan gör någonting utan maskiner.