Livet på landet i Solf, Ytterholm, Yttermark, Heisala och Hindersby
Författare: Christer
Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.
Har intresserat mig för fåglar och djur sen barnsben och följt med vad som rört sig i omgivningen. Idag råkade jag se en fågel som jag inte sett förut på dessa breddgrader utan enbart under något besök neråt mellaneuropa.
Förde ner löklossaren till uthuset i byn då det börjar bli trångt om saligheten här hemma och förvarnades på hemvägen om en stor konstig fågel som satt huttrande på de våta plogtiltorna. Fågeln var lite skygg så den flög iväg när jag saktade in traktorn. Fick i alla fall ett par halvdana bilder av den med mobiltelefon och kunde efter att ha konsulterat fågelboken få bekräftat att det nog var en vit stork jag hade sett. Eller har någon av bloggläsarna något annat förslag?
Storken brukar ju föra något med sig sägs det så det blir väl till att hålla koll på spalten för ”födda” i lokaltidningen en tid framöver 🙂
Ensam och bortkommen fågel….………flyger iväg söderut där den nog hör hemma.
Lovade visst i ett tidigare inlägg meddela hur tjälsituationen ligger till efter senaste mätning den 15:e men eftersom det hänt ett och annat på väderfronten tog jag en tur till några av mätpunkterna i kväll för en lite färskare rapport. Och visst har det hänt lite sen regnet. Men för att få lite bättre överblick över förändringarna återger jag situationen under de tre senaste veckorna för två av mätpunkterna som befinner sig på åkermark, läget i skogen är kanske inte lika intressant den här tiden på året.
Mätpunkt #40
31 mars 0 cm tinat från markytan / tjäldjup 40 cm / snödjup 22 cm
15 april 0 cm / 43 cm / 5 cm is
21 april 12 cm / 39 cm / 0 cm
Mätpunkt # 45
31 mars 0 cm / 57 cm / 15 cm
15 april 0 cm / 66 cm / 0 cm
21 april 11 cm / 70 cm / 0 cm
Som synes går tjälen fortfarande djupare på en del av mätpunkterna, antagligen är jorden så pass kall att den tyngre kalla massan trycks djupare ner i marken när värmen tränger på uppifrån. Förövrigt tror jag att det är första gången under den tid jag mätt tjäldjupet som tjälen gått djupare den här tiden på året – men mannaminnet lär vara 5 minuter enligt förriga käringen 🙂 – så jag borde väl egentligen kontrollera mina anteckningar för att vara säker. De kalla nätterna gjorde att tjälen inte tinade ovanifrån trots soligt väder och några plusgrader under första halvan av månaden men regnen som kom då satte fart på tinandet uppifrån. 11 – 12 cm tinat från ytan är inte så illa under en veckas tid, normalt brukar det tina ungefär en cm i dygnet. Lite mera varmvatten skulle inte skada nu för att tinandet av tjälen ska fortsätta, torkar markytan upp minskar det torra jordskiktet värmens möjlighet att tränga ner i jorden.
Tjäldjupet ökat till 70 cm @ #45…….…..medan det tinat 11 cm från ytan.
Börjar så småningom få ut det sista virket ur skogen, det är väl ett par lass kvar längs dikeslinjerna och hade egentligen tänkt ta mig dit idag för att avsluta. Hade till först lite att ta hand om i växthuset innan jag skulle åka men sen blev det lite onödigt regnigt så jag iddes inte väta ner mig. Lasset jag tog med mig hem igår kunde jag i alla fall lasta av trots regnet tänkte jag men på väg till vedtraven såg jag att allt inte stod rätt till. Så gott som hela traven hade stjälpt 🙁
Traven är placerad i ost-västlig riktning och nu hade solen värmt så pass på sydsidan att underlaget gett vika. Jag märkte nog för ett par dagar sen att den börjat luta lite men tyckte att det verkade ha stabiliserat sig så jag räknade med att när det börjar smälta på nordsidan av traven så rätar den upp sig igen.
Nåå, ingen eller inget kom till skada men det går väl ett dagsverke till spillo innan jag har ordning på hopen igen. Och tid råkar nu vara en bristvara………..
flisved på rymmen 🙁
Lite uppdatering…..
Konstaterade när jag började reda upp oredan att det inte enbart var solen och tjällossningen som var orsaken till att traven stjälpt. En av battingarna (en halvrutten asp) som jag använde som underlag för att få lite luft under hopen hade gått av. Det gjorde att hela hopen som balanserade som en gungstol fick övervikt och stjälpte.
Tog paus från skogsarbetet på fredag för att sprida lite kalk. Har ett par arrendeåkrar med lite svagare pH-värde som behövde kalkas och passade samtidigt på att ”smutsa” ner snön på en del av de andra åkrarna för att påskynda snösmältningen. Stenmaterialet och den mörkare färgen gör ju att solens värmande strålar får lite bättre effekt. Snödjupet rörde sig mest mellan 15-20 cm så arbetet löpte bra förutom närmare skogen där det ställvis fanns så pass med snö att det tog i under traktorn. Blev tvungen att köra en extra gång där för att få spår så att Samen orkade hålla spridarfarten. I morgon den 15:e är det åter dags att gå snö- och tjällinjen, blir intressant att se om tjälen börjat tina efter gårdagens regn.
Kalkning på snötäckta fält för att påskynda snösmältningen.
Det har ju pratats om att isarna fortfarande växer men här i Långmossen brast isen på tisdagsmorgonen när jag skulle tömma kompostlådan. Så våren är väl på gång antar jag?
En trehjulig eltruck är väl kanske inte att räkna som ett terrängfordon men faktum är att jag under större delen av vintern kört ut växtrester till komposten med trucken. Den senaste tiden har jag dock fått sköta saken under tidiga morgnar medan det ännu varit minusgrader, mitt på dagen har den packade snön varit för mjuk. Men nu verkar säsongen för direkttransport vara över ty på tisdagsmorgonen höll inte det frusna smältvattnet som samlats i en grop längre. Det hade tydligen inte hunnit bottenfrysa trots närmare -15° under natten. Trucken är trots sin litenhet ingen lätt maskin och under tiden jag hämtade traktorn smalt isen under den varma trucken så den satt som i en gjutform när jag skulle dra loss den……….. blev att mer eller mindre lyfta bort den ur hålet.
….sprider sig över gården. Fjolårsveden är slut så nu prövar jag på att elda det som avverkats de senaste veckorna. Röjningen av dikeslinjerna har gett så pass mycket flisved att jag istället för att köpa in torrare fjolårsved (hur torrt det nu är efter förra sommaren?) gör ett försök att elda med färskt virke. Fukthalten är ju högre men med hjälp av golvtorken borde det gå relativt snabbt att få bort lite fukt, speciellt om det fina torra vårvädret håller i sig. Sen finns det de som också hävdar att en del av energin försvinner under långvarig torkning så det blir intressant att se om den snabbtorkade flisen beter sig annorlunda.
Dags att tugga lite ved om det ska hållas varmt i växthuset……
Det rör sig i huvudsak om tall eftersom det avverkats på mossarna så terpentindoften tar nästan på andan när fläktarna i torken startas…….. men färskt virke doftar ju gott 🙂
Flis på tork…..
Det gick bra att flisa det färska virket och det blev jämn och bra kvalitet på flisen, får jag nu den lite torkad borde den värma bra.
