Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

Reservdelspriser.

Kalle beskrev tydligt hur svårt det är med reservdelar numera. Har ett par exempel på hur huvudlöst det kan vara som jag väljer att beskriva i ett eget inlägg. Exemplen är nåt år tillbaka så några euron kan uppgifterna kasta då jag nu inte har kvittorna tillhanda.

För några år sen brast gasvajern till fotgasen på Samen, och naturligtvis på en fredag 🙁 Ringde och beställde en ny nästan omgående trots att det meddelades att det rörde sig om en utgift på 165 euro. Med hjärtklappning över de påkomna utgifterna körde jag i alla fall vidare med hjälp av handgasen den dagen. Följande dag tyckte jag att det var så pass besvärligt att köra utan fotgas så jag beslöt att se om inte en provisorisk reparation skulle gå att göra, det skulle ju i alla fall ta några dagar innan den nya vajern skulle komma. Sagt och gjort så demonterade jag vajern och tyckte att den inte var så märkvärdig. Rotade lite i sonens kvarlämnade mopeddelar och hittade rester av en gasvajer till Tiger Aquan som var av lämplig längd. På andra ändan satt en kula som jag inte kunde flytta från den gamla vajern men i dotterns smyckesskrin hittade jag en pärla med hål i som var av lämplig storlek, den lödde jag fast och VOILA så hade jag en hel vajer. Totalkostnad för reparation blev två timmar arbetstid (enligt lönsamhetsbokföringen låg timlönen på knappa 3 euro då när det begav sig), lite el och tenn till lödningen, vajern och pärlan har jag inte ännu fått nån faktura på. Originalvajern avbeställdes omgående och den provisoriska reparationsvajern den håller än 🙂

Följande exempel är en trilskande termostat till luftkonditioneringen i hytten på Samen. Frågade traktormontören vad en dylik skulle gå lös på, ca 185 euro blev svaret. Han såg väl hur blek jag blev så han tillade snabbt att det borde gå att använda termostat från ett kylskåp vilket torde vara billigare. Vid nästa stadsresa passade jag på att fråga hushållsmaskinservicen vad termostatet skulle kosta och om det fanns på lager. Joo, termostat fanns nog för ca 32 euro men jag borde ta reda på inom vilka temperaturer det skall gå att reglera. När jag kom hem plockade jag ut termostatet men fann inga noteringar om regleringsområdet men i övrigt fanns det en hel del siffror på höljet. Prövade att knacka in siffrorna i ”internätet” och hamnade hos en reservdelsförsäljare i England. Priset i pund motsvarade ca 23-24 euro + fraktkostnad. Sände ett mail och beställde men fick till svar att dom ville ha betalt i förskott. Lite försiktig är man ju med att lämna ut kreditkortsuppgifterna men företaget verkade trovärdigt och summan var ju överkomlig så jag tyckte det var värt att ta risken. 3 dagar senare låg ett litet paket i postlådan, fraktkostnaden beståd av ett porto på ca 7 euro! Totalkostnaden för denna reparation rörde sig också om ca 2 timmar arbete, lite surftid på nätet och knappa 30 euro för termostatet inklusive frakt.

Hur man resonerar vid prissättnignen på märkesreservdelarna förstår jag inte……. Tilläggas kan också att samma dag som paketet kom från England fick jag ett motsvarande paket från Närpes, portot på paketet från Närpes gick lös på 13;50 alltså nästan dubbelt högre än på paketet från England så det verkar nåt lurt med prissättningen hos posten också!

Som ytterligare grädde på moset besparades jag säkert ett antal resor till reservdelsförsäljningen också för knappast hade jag fått rätt termostat första gången.

 

Fritt fram…….

…..för vattnet skall det vara. Som jag noterade i katastrofinlägget så förorsakas nog en hel del översvämningar också av igenväxta utfall, bäckar och åar. Inför höstplöjningen tog jag mig lite tid till att försöka ta hand om en del av det underhåll som åligger mig. Tack vare anskaffningen av en slyröjare i somras kunde en stor del av underhållet klaras av på några timmar. Tidigare har jag nog också försökt hålla undan buskarna men det har inte varit riktigt lätt att med röjsågen röra sig på sluttningarna, fotlederna tog så pass stryk att det kunde gå flera dagar innan man kunde gå igen efter ett arbetspass i diket. En höst när det frös till innan dikena fylldes med snö passade jag på att fälla buskarna från isen och föste ihop riset med fötterna anefter tills jag fick lämpliga knippen att lyfta bort med skogskran. Det gick bra tills jag kom till en plats där det var lite mera strömt, med hörselskydden på hörde jag inte isens knakande utan plötsligt stod jag med vatten till naveln i närmare -20 graders kyla 🙁 Att med skogskran riva upp buskarna med rot och allt har jag också provat men tycker att det skadar slänten för mycket och så får ju nya frön lätt fotfäste där jorden blottläggs. Så nu försöker jag på detta vis……

Efter ett par överfarter är slänten fixad, kanske hjälper åtgärden till att hålla bort lite vattensork också 🙂
Helt klart bromsar dylik ”beskogning” vattnets framfart. Här är man nog tvungen till att ta motorsågen i användning, har nog själv också motsvarande projekt även om denna bild inte är från mina domäner 🙂

Hopplöst projekt?

Nu efter frosten har marken torkat upp något, eller rättare sagt jorden släpper lite bättre från rötterna. I gengäld så har blasten blivit svagare och svårare att greppa så inte vill det bli till något med skörden. Tiden går och det börjar kännas alltmer hopplöst att få morötterna skördade. Blasten är ändå inte såå dålig men lånemaskin, som jag är oerhört tacksam för att ha tillgång till, klarar inte av uppgiften när det blir så här besvärligt. Min maskin som förstördes i branden borde nog ha klarat det lite bättre och jag har ju planerat att skaffa en ny men då försäkringsbolaget inte ämnar betala mer än en knapp tredjedel av kostnaden så har det inte varit möjligt att investera. Det är ju ändå en utgift motsvarande en bättre personbil det är frågan om.

Så skrev jag förra veckan……. sen tog John Blund över och när jag ett par dagar senare skulle fortsätta med inlägget hade något hänt med bondbloggen så att ”trafiken” blivit så långsam att nedladdning av bildmaterial tog en evighet, tröttnade på att vänta så det blev inget inlägg då heller. Nu efter kommunalvalet verkar ordningen vara återställd så jag gör ett nytt försök…….

 

Läget 22.10.

 

Blasten håller förvånansvärt bra trots den sena skörden men tyngden från jorden som degar fast vill dra rötterna ur lyftremmarna.

 

Kanske borde man bli keramiker i stället…..

 

I två dagar löpte upptagningen någorlunda men sen slog vintern till, hur det nu blir med fortsättning av skörden återstår att se.

 

Sätter in en arkivbild som exempel på hur det brukar se ut när vi skördar 🙂

 

Lök

Lökskörden har vi nästan klar, återstår ca tusen kilo men dom kilorna blir väl nog antagligen kvar på fältet då vi hade kallare än minus tio grader natten till söndag. Snötäcket på ett par centimeter räcker knappast till för att skydda löken.

Barnbarnen förstod också att nu måste alla hjälpa till då solen för en gångs skull visade sig. Tack vare deras hjälp fick vi rödlöken skördad 🙂

 

Men vad gäller gullöken räckte tiden inte riktigt till, ett par tre timmar till hade vi behövt för att få den klar.

 

Pumpor

Under veckoslutet höll temperaturen sig mest på minussidan så några tankar på skörd behövde man inte ha, passade på att tömma växthusets värmesystem på vatten och lite pumpor gick det också åt när det nu är tid inne för att skära ut ”griinagåbbar”.

Trots den svala sommaren blev pumporna helt OK 🙂

 

Lite ljus i höstmörkret bidrar snön och de gula pumporna med 🙂

Frostnatt.

Så var den här då den första egentliga frostnatten, väntad men ändå inte. Vi skriver ju 20 oktober så vi får väl konstatera att vi klarat oss länge i höst, minst en månad längre än normalt skule jag vilja påstå utan desto vidare statistiska beräkningar. Ändå kommer det lite överaskande, trodde att det skulle bli först nästa natt som frosten skulle bita till. Ännu sent på kvällen var det mulet och duggregnade så jag brydde mig inte om att täcka odlingarna, det är ju inget trevligt jobb att dra den våta väven. Nu är det nog för sent att skörda de sista sallaterna som stod kvar på åkern. Inga stora mängder kvar, blott någon låda, men ändå synd speciellt som de redan var sålda. Vi kunde gott ha skördat dem redan igår men ville koncentrera mig på kålskörden istället för att hoppa från det ena till det andra.

Minustecknet framför utetemperaturnoteringen kunde jag gott klarat mig utan.
Höstens första ishinna på dammen vid gården.
Måhända är Lollon frostskadad efter detta?

Kinakålen bärgad.

Kunde idag avsluta kinakålsskörden 🙂 Det var faktiskt uppehåll idag också det en sak värt att notera ty det torde vara tredje dagen under oktober månad som det INTE regnat. Hoppas ännu på några uppehållsdagar så att vi på allvar kan börja köra in morotsskörden i lager. Till i morgon ser det inte ut att gå vår väg i alla fall mera regn utlovas 🙁

Sakta men säkert betar vi av produkt för produkt för säsongen 🙂 Det gäller att ta fasta på de positva händelserna och samla sig till ett leende 🙂

Direktförsäljning.

Tillbringade eftermiddagen på ”bondetorget” (innergården vid böndernas hus) i Vasa med försäljning av våra produkter. Vädret var ju inte det bästa men ändå mötte mycket folk upp för att köpa produkter direkt av producenten. Ett tiotal producenter bjöd ut sina produkter och alster på ”marknaden” som hade arrangerats av producentförbundet. Stämningen var god och intresset visade att det finns dom som uppskattar direktkontakten med producenterna.

Jag brukar delta i några marknader per år och det ger mig nyttig feedback att få diskutera direkt med slutanvändarna, de värdesätter ju så många andra egenskaper än vad mina partikunder gör. Vid partiförsäljningen blir det ju oftast mest diskussioner kring mängd och pris även om jag tycker mig ha märkt en liten förändring till att diskutera kvalitet och andra egenskaper där också på senare tid.

I dag erbjuds konsumenterna produkter på många vis med allt från gårdsbutiker och torghandel till stormarkettar, webbutiker och prenumerationer på matkassar. Allt har sin tid brukar det sägas, kanske börjar stormarkettarnas storhetstid vara förbi? Kanske knappar framtidens kunder in sina uppköp från soffan istället för att sitta i bilköer på väg till supermarketten? Eller så gör man en utflykt till gårdsbutiken för att köpa direkt av bonden och för att ta del av atmosfären där livsmedlen producerats?

Marknad på Bondegården.