Inte i går för då låg jag i soffan och stönade. Näsan kändes som ett uppsvällt klot. Men idag börjar det bli litet fart på gubben och tur är det för nu är det världens bästa skogsväder. Det går att köra överallt (på morgonen) och det finns nästan ingen snö. Så jag har samlat ihop en massa kullfallna granar som i går bra som flisved. Samtidigt fick jag nya stickvägar i skogen och kan ta bort en mängd stora granar.
Allt går åter bra även om gubben kroknade efter middagsgröten.
Det riktigt allvarliga är att lingonen håller på att ta slut … Och hur skall man kunna äta rågmjölsgröt utan lingonmos ? Vi har testat alla möjliga köpislingonmosar men oberoende av om de är ekologiska eller rårörda och utan alla tillsatsämnen så smakar de ingenting. Men hemlagad lingonmos på enklast tänkbara sätt med bara litet socker till ger en fantastisk smak. Vad är det som går fel ? Är det något idiotiskt direktiv som kräver att all smak kokas bort ? Med hård ransonering skall det vi har väl räcka en tid – fast knappast till hösten.
Jag orkade i alla fall till kvällen i dag fastän jag låg halvdöd i går. Det var bara skönt att komma ut i friska luften. Och så är det så roligt att se den fina ungskogen. Där vi hugger just nu är det rena skolexemplet på hur ”kontinuerligt skogsbruk” fungerar när det är som bäst. Det finns massor av ungskog och de stora granarna skall bara bort så fort som möjligt. Och just nu är det så varmt att kvistarna är mjuka och fastän man fäller en stor gran rakt in i ungskogen så syns det knappt var den slog ned.
Så det är full fart bara. Det har varit kalla nätter men i natt blir det tyvärr inte minusgrader och på måndag skall det komma snö … Allt annat får ligga och skogsarbetet har högsta prioritet.
Jag skulle i går se litet på de nya stödvillkoren eftersom jag inte orkade ut i skogen men dem somnade jag ifrån. Och de får vänta på sämre väder nu. Jag har ännu omkring 30 stora granar som skall bort. Och så gallra så mycket som möjligt. Bråttom, bråttom, bråttom …
I går kväll lyste stjärnorna klart. Det var riktigt trevligt som omväxling Det har varit mulet nästan hela ”vintern”. Och så såg jag Orions bälte som är min favoritstjärnbild (tre stjärnor i en rad). Men det bästa var att en klar natt är kall och skogsvägarna fryser. Vi hade -7 grader förra natten och vägarna var genomfrusna på morgonen. Så jag kör fortfarande ut stora stockar. Men bara på morgonen. Idag körde jag tvärs över ett område som inte hade spår alls men det höll riktigt bra. Fastän det är varmt på dagen så är det inte många timmar men minusgrader hela natten ger bra vägar nu då det finns så litet snö.
På eftermiddagarna kör jag med processorn på den skogsväg som vi körde upp redan i början på vintern. Den är full av is som är stark efter nattens kyla. Dessutom är den i skuggan så eftermiddagssolen smälter den inte alls. Vägen håller på att växa fast så jag tar bort en rad granar och alla björkar som jag räcks till med lastaren.
Fördelen med att köra på vägen är att jag kan lägga alla kvistar i hjulspåren. De bär bra och så hindrar de isen från att smälta. Det ser ut som om skogsarbetet kan fortsätta ännu en tid utan större problem. Gallring är ju perfekt nu då det inte finns snö så stubbarna blir korta. Jag har ännu en hel del stora granar som skall bort men det går också bra för värmen gör att alla kvistar är mjuka så fastän jag fäller en stor gran mitt i småskogen så ser man nästan inga spår av den …
Men inte är allt så bra. Nu då maskinerna och vädret är bra så blev gubben dålig. Jag sitter och hostar hela tiden och halsen är ganska raspig. Jag tar det litet lugnare så jag inte blir svettig för jag har inte tid att ligga till sängs nu. Hoppas Lotta blivit bättre. Det är inte roligt att vara sjuk då sysslorna i alla fall måste skötas. Det man inte gör blir ogjort – ingen annan tar itu med det.
Till sist en bild av Bos-Sestu skogsmaskinpark:
Bilden blev inte så bra för den starka solen gjorde att skuggorna blev för mörka. Här har vi skogsvagnen och lilla lastaren på Zetorn. Belarusen har stora lastaren och processorn (Nokka från 80-talet bägge två). Mellan dessa finns gamla MF-165 som används för att köra upp spår och frakta motorsågar då man inte behöver vagnen. Men den har inte varit i bruk mycket den här vintern. Som sagt så kör jag på morgonen med vagnen och på eftermiddagen med processorn.
Men har jag litet tur så kommer brorsan och Henrik med till skogen på veckoslutet och dä finns det förare till alla traktorerna.
Hittade ett brev från ”storebror ser dig” i postlådan idag och tänkte att kommer det uppdaterade stödvillkor redan. Döm om min förvåning då jag öppnade brevet och fann en kladd med nya blanketter, vilket kanske i och för sig inte är så förvånande längre.
Ytterligare papper att gå igenom….. ja det gula är kanske mest som säkerhet ifall tårarna börjar rinna eller magen slår loss 🙂
Nu verkar det ändå som om dagens paket mest är av informationskaraktär men att minneslistan över klavertramp man kan råka ut för omfattar elva A4 sidor berättar ändå en hel del om vad som stipuleras i dagens jordbruk.
Tillika är meddelandet om att vipu-tjänsten öppnats en påminnelse om vad som skall gås igenom innan sista april. Hoppas nu verkligen att den elektroniska ansökans problem rättats till sen fjolåret.
Kartritandet….
har jag redan gjort små försök till och sänt in lite förbättringsförslag för att göra det smidigare, vi får nu se om de beaktas. En sak som jag föreslog var att man helt skulle göra odlingsanmälan i samband med kartritandet så att man genom att rita in jordbruksskiftena på vipukartan samtidigt automatiskt skulle överföra areal- och övriga odlingsuppgifter till blankett 102B. Det kunde förslagsvis ”ploppa” upp en ruta i marginalen där man skrev in odlingsväxt m.m. samtidigt med att man ritar in aktuell areal på kartan. Man skulle på så vis slippa växla mellan blankett och karta. Det verkade nämligen finnas en viss risk att redan ritade jordbruksskiften försvinner när uppdatering av kartan görs i samband med växlingen. Nå vi får se, hur som helst så är det närapå omöjligt att i april exakt rita in var de olika odlingsväxterna kommer då en del planteras så sent som i augusti.
Så här långt går det så kallade vintervädret i samma spår som i fjol frånsett att vi hade ett par kalla veckor i slutet av januari i fjol. Dessa dagar under fjolåret bökade jag på i skogen, i år har jag inte ens försökt. Kanske hade det gått att köra någon av de dagar jag hade semester men nu är det nog ohjälpligt för sent. En del virke ligger i dikena i skogen och det blir väl till att flotta ut det efter vad det verkar för enligt väderprognosen får vi dras med samma väder åtminstone ett par veckor framöver.
+9°C visade termometern idag och solen lyste vackert med lite blåst, precis likadant var det samma dag i fjol för det råkar jag ha bildbevis på. Klättrade upp på skorstenen även idag för att få jämförande bilder tagna och visst var de snarlikna, kanske finns en lite aning mera snö i år men tjälen är det antagligen sämre med för det står mindre vatten på åkrarna i år.
Bild över Långmosskärret 8 mars 2014Bild över Långmosskärret 8 mars 2015 (samtidigt kan ni jämföra bildkvaliteten mellan Lumia 800 och Lumia 830)
NAO-index
Kvanthopps-Marcus brukar redogöra för NAO-index men jag har inte sett någon rapport på en tid. Så jag googlade lite själv. Den här rapporten från i somras har jag saxat från http://www.gavsweathervids.com/nao14-15.php#here
”There is no evidence of a tripole in the north Atlantic this year, so the forecast is that the NAO state is likely to be positive through the coming winter. In terms of an actual weather forecast for winter 2014/2015, this would favour milder and wetter than average conditions in the United Kingdom and Europe, though North America can have severely cold winters even with a positive NAO – As happened in winter 2013-2014 amongst many others.”
Vad jag förstått av mina vänner på andra sidan Atlanten så stämmer det bra in, de stora sjöarna har varit frusna och kallt väder långt ner längs amerikanska östkusten. Så kanske det ligger något i det här NAO-indexet?
Någon rapport för inkommande sommar har jag inte hittat men fortsätter det så här blir det väl likadant med kall försommar och varm sensommar. Någon som vågar sig på en prognos för sommaren? Det vore verkligt värdefullt att veta i detta skede då odlingsplanerna håller på att slås fast.
Höstgrödorna.
Det varma soliga vädret lockade ut mig på åkern mellan sportevenemangen -det har ju varit både Vasalopp, Salpausselkäspel och skidskytte i Kontiolax- för att kolla in läget i dräneringsbrunnarna och de övervintrande grödorna. Kunde konstatera att rågen börjar kvickna till i värmen och det ser tillsvidare rätt så bra ut med övervintringen. Men i och med att det tinar upp så här tidigt är risken för bakslag desto större och vad jag förstått av de med mera erfarenhet av höstsäd så är det inte alls bra om tillväxten kommer igång och vi senare får kallt väder med ny tjäle som lyfter jorden så att rötterna rivs av.
Läget i rågåkern 8 mars 2015Några tidiga svanar sökte spillsäd på grannens åker.
Det blev bråttom med deklaration till sist. Så pass bråttom att jag nu märkt att ett par avdrag glömdes bort i farten. Nå till all lycka går det ju att komplettera anmälan efteråt. Det viktigaste var ju ändå att få momsdeklaration och momsen betald innan deadline. Till skillnad från åren efter branden då det av naturliga orsaker investerades kraftigt hade jag nu ett år med mindre investeringar och därmed mindre avdragbar moms. Dessutom har det som investerats anskaffats från utlandet så därmed blev det nu att betala en del moms. Men det hade jag ju räknat med så det var inte något större problem.
Årssemester.
Större problem var det däremot att bli klar i tid vilket delvis berodde på att jag kom igång lite sent med pappersarbetet då det var roligare att jobba i skogen än vid skrivbordet. En bidragande orsak till brådskan var att inlämningstiden sammanföll med min planerade årssemester eller skidresan till Polen med några skidåkande kompisar. Vi är ett gäng som nu under några års tid försökt avverka ett långlopp hörande till Worldloppserien per år. Att hänga med gruppen är enda chansen till att få lite motivation till träning och orsak att ta några dagars semester och fundera på något annat än jobbet här hemma. Några dagar ledigt per år borde man väl ändå kunna unna sig? Att hålla ledigt här hemma går inte för njutningen blir nog minimal om man skall sitta här och se på allt ogjort arbete.
Vissa saker som till exempel skattedeklaration går inte att skjuta på framtiden så det blev bråda dagar inför resan. Så pass att jag först vid tre-tiden på natten innan fick skidorna vallade och resväskorna packade. Tänkte ställa väckaren på klockan fem för att hinna duscha och äta lite morgongröt innan avfärd till flygfältet men somnade innan jag hann ändra tiden. Jag anade säkert oråd för jag vaknade till klockan fyra men tyckte att det var lite väl tidigt att stiga upp så jag somnade om. Som tur var hade jag kommit överens om samåkning till flygfältet så kompisen väckte mig när han anlände klockan halv sex. Det blev varken dusch eller gröt innan avfärd men jag fick med allt utom drickaflaskan och vi hann i god tid till flygfältet.
Bieg Piastov.
Årets Worldloppsresa gick till sydvästra Polen nära gränsen till Tjeckien så vi flög till Prag och övernattade på tjeckiska sidan i Harrachov som kanske är bäst känd som orten med den stora flygbacken men också är ett av Tjeckiens större skidcentra för både slalom och längdåkning. Vi anlände dit med hyrbil på fredag eftermiddag och åkte därefter över till startplatsen för Bieg Piastov-loppet på polska sidan för att bekanta oss med området och lösa ut våra startnumror. Starten för loppet på lördagen var först vid tiotiden och då väderförhållandena var lite osäkra beslöt vi valla skidorna först på morgonen innan loppet. Så på kvällen efter middagen satt vi i restaurangen på hotellet och småpratade över en öl. Nu då jag slappnade av gjorde de senaste dagarnas stressande sig påmind och jag som annars brukar ha lätt för att hålla igång började till sällskapets förvåning nicka till.
Vallningen på morgonen bestod endast i att sätta klister på skidorna då glidvallningen hade gjorts där hemma natten innan avfärd. Valet av klister var inte lätt då temperaturen rörde sig kring noll. Det hade utlovats mulet väder och därmed ganska små temperaturförändringar men det blev soligare och varmare än väntat så greppet försvann efter åkta 20 km. Loppet på 51 km och 750 höjdmetrar innehöll en hel del skidbara backar som hade krävt gott fäste då de var för branta att staka sig igenom. Nu då fästet försvann blev det ändå att staka så mycket man orkade och ”gå på skidor” när armstyrkan svek. Till all lycka gick det utför de sista kilometrarna med en fart på upp till 50 km/h i de långa utförslöporna så kraften hittades till slutspurt och en någorlunda anständig målgång kunde göras inför den talrika publiken 🙂
Jag hade väl hoppats på en tid kring 3:45 men med beaktande av vallningsmissen får jag vara nöjd med en sluttid på 3:55, det har ju inte blivit mycket tränat på grund av de dåliga skidförhållandena hemmavid denna vinter.
För söndagsförmiddagen inplanerades ett besök till Nove Mesto för ytterligare skidåkning men vi tog fel på kartan så det blev en rundtur på polska landsbygden i stället, intressant det med. Bergsområdet i södra Polen är inte direkt nåt jordbruksområde i stil med slätterna i svartmyllebältet och det syntes nog att det mesta låg för fäfot med en hel del halvt igenväxta åkrar. Ingen vacker syn och vi får nog hoppas att det inte går samma väg med jordbruket här hemma. Den uteblivna förmiddagsskidningen ersattes med en skidtur upp till toppen på slalombacken (1022 m. ö. h.) i Harrachov under eftermiddagen.
Vi hann också med en skidtur i backen på motsatta sidan av dalen innan avfärd hemåt på måndagmorgon, det gäller ju för en plattlänning att passa på då tillfälle till backträning ges. Det är nog dylika backdrag på 5-6 km med konstant uppförsåkning och stigning på 600 till 700 meter som saknas i träningen. Samtidigt kunde vi beundra de ståtliga granskogarna som växte på sluttningarna, skiffermoränen verkar vara bördig då det ställvis uppskattades växa 500-600 fastkubikmeter virke per ha. Den tjeckiska skogsdöden som man läste om i skolan verkar inte längre relevant.
Om nu det var lite si och så med jordbruket i södra Polen så såg slätterna runt Prag desto bättre ut. Där hade vårbruket redan kommit igång och det plöjdes, harvades samt spreds gödsel och sväm på åkrarna. En hel del grönskande höstvete och höstraps odlades också där. Efter lite rundvandring i vårsolen i gamla stan i Prag kändes det plötsligt som om det var bråttom att komma hem och ställa till för vårbruket här hemma.
En fyradagars semester innebär inte endast brådska innan avfärd utan, även om våren inte är lika långt hunnen här hemma, en hel del som lämnat på slarv under tiden man varit bortrest att ta itu med när man kommer hem. Så nu har resten av veckan gått åt att försöka jobba sig ifatt, men det kan det väl ändå vara värt.
Ändå ställer man sig frågan hur de som håller 4 veckor semester klarar av att få allt gjort innan och kommer ikapp igen efter ledigheten?
Snöfritt på slätterna kring Prag.Snörikt vid målet för resan.Fina spår i bergen vid polska gränsen.Grönskande fält och nyharvade åkrar påminner om att våren är på väg också i år.
Trots att det är brått med deklaration kan man ju inte låta folket svälta. Så här i förkylningstider behöver var och en få sin dagliga dos lök så det var bara att ta lite paus från pappershögarna och hjälpa till med sorteringen. Egentligen var det riktigt skönt att få lämna skrivbordet för en stund 🙂
Löksortering @FinneFarm.
Det vill inte fungera något vidare om det är för lite folk i sorteringslinjen, visst det går med tre men för att riktigt kunna garantera kvaliteten är det bra med fyra. På så vis går det också lite snabbare och sorteringslinjen kan brukas under lite kortare tid så att inte hela förtjänsten går till elförbrukningen. Prisbilden är lite ansträngd så det gäller att hålla kostnaderna nere.
Men nu åter till pappren…… de e ju märkligt att det alltid skall göras i sista stund :/
