Solf – Sida 89 – Bondbloggen

Målfärg?

Återuppbyggnaden av produktionshallen har nu framskridit så pass att det börjar vara dags att sätta lite färg på ytterväggarna. Problemet är bara att välja rätt färg, alltså typ av färg inte kulör. Tycks finnas lika många förslag som antalet personer jag frågar om råd.

Förra hallen hade jag grundat med en blandning av Teho + fernissa + terpentin samt övermålning med Teho enligt rekommendation av svärfar. Vissa delar hade inte ens övermålats och trots det hade färgen hållit väldigt bra förutom en burk av äldre årgång som blev blåaktig efter ett par år. Nu säger dock målaren att Teho inte är vad det varit och att mögel hotar då svampmedel inte längre används vid tillverkningen.

Tänkte rådfråga Lördax’s byggexpert i dagen sändning men kom inte fram då det tydligen inte gick att köa i växeln och jag hade inte heller tid att försöka flera gånger på grund av brådskan med grönsaksskörden. Har också slängt fram motsvarande fråga på facebook och där var Ultra ett populärt förslag men drog mig till minnes en artikel i Vasabladet för något år sen där mögelproblem med Ultra beskrevs.

Frågan om rätt färg får nu gå vidare till Bondbloggens läsare, bräderna är finsågade och grundmålade vid leverans med för mig okänd färg. Kulörerna är röd och vit (vad annars på en österbottnisk byggnad). Tacksam för tips!

Ändrade planer p.g.a. regn

Håller på med plantering av de sista större plantomgångarna mellan varven med skördevagnen. Plantorna växer fort nu och optimal plantstorlek har man bara ett par dagar så det är viktigt att allt går enligt planerna.

En stor osäkerhetsfaktor i planeringen är regnskurarna som nu när vi närmar oss fruntimmersveckan och rötmånadstider kan vara väldigt nyckfulla. Luftfuktigheten har varit förhållandevis hög och det borgar ju för stackmoln och åskskurar som meteorologerna har svårt att förutspå.

Har förövrigt konstaterat att prognoserna ändras radikalt när skiftesbyte sker på Fmi (Finlands meteorologiska institut). Det har föranlett mig att prata om regnvädersmeteorologen och solvädersmeteorologen ty man ser tydligt när de avlöser varandra. Regnvädersmeteorologen som jobbade i morse utlovade närmare 40 mm regn inkommnde vecka medan solvädersditon nu på eftermiddagen anser att en 7-8 mm räcker. Har också noterat att prognoserna inför veckosluten så här i grilltider har tendens att vara väldigt optimistiska, man undrar ibland om bryggerierna och charkuterierna har något finger med i spelet? 🙂

Nåjaa, det är ju alltid fritt fram att göra egna prognoser och det gör jag också men visst konsulteras diverse institutsprognoser flitigt speciellt så här i säsongstider.

Planerna för veckoslutet var att efter fredagsmorgonens skördepass ta itu med sallatsplanteringen för att få den gjord innan regnet natten till lördag började. Fick dock några tilläggsbeställningar så skördandet tog ett par timmar längre än beräknat. Blev också något försinkad av asfalteringsentrepenören som kom för att se på objektet. Vi planterade i alla fall mot kvällsidan och hann få litet över hälften planterat innan regnet kom vid 22:30-tiden. Regnmängden blev inte större än 4,7 mm så det hade väl kanske gått att fortsätta vid 10-tiden om inte en ny regnskur om 1,5 mm hade kommit. Meddelade planteringsgänget att vi planterar om en timme men då kom ett rejält regn om 10 mm så nu är nog dagens plantering struken från agendan. Det nyplanterade och den direktsådda kinakålen gillar ju regnet (om det nu inte kom så hårt att det bildas skorpa på jordytan) så visst är det bra med regn också. Inte behöver jag heller vattna på ett par dagar. MEN det kunde ha kommit några timmar senare! Kan i alla fall konstatera att stråförstärkningen av kornet verkar ha hållit kornet stående. 🙂

Planteringshjälpen åkte till ”slakthuset” för att packa kål, frugan tog itu med diskberget och jag skrev ett inlägg (som säkert späder på talesättet om att ”bönderna aldrig är nöjda med vädret”). Överväger att nu betala lite räkningar om pundet fallit lite i kurs gentemot euron, så sysslolös blir man inte trots ändrade planer……..

En början och ett slut.

Det råkade sig så i år att vi inledde skörden av broccoli samt avslutade årets broccoliplantering på samma dag.

För att ha jämn tillgång på broccoli till säsongens slut så sår vi olika sorter av broccoli i omgångar. Mycket senare än så här är det dock inte möjligt att plantera om skörden skall hinna till innan vintern kommer. Dagens plantering borde bli klar i oktober om sensommar och höstvädret håller normal nivå. Men det har hänt sig att vi skördat så sent som till lillajul.

Inledandet av skörden är liksom för isbergssallaten ett par veckor försenaad men plantorna ser riktigt fina ut så skörden och kvaliteten ser ut att bli god. Nu i natt är det lite kyligare (+8 grader) vilket också förbättrar hållbarheten i handeln och för konsumenten. Broccoli som skördas när det är varmt och som inte kyls ned ordentligt innan den går vidare i handelskedjan gulnar och far illa på några dagar medan en som skördas kall och hålls i obruten kylkedja kan hålla sig fräsch i upp till 2 veckor. Naturligtvis är det också viktigt att den omgivande luftfuktigheten hålls hög för att undvika att broccolin torkar ut .

Ryggmuskelträning.

Efter 14 timmar sallatsskörd och närmare 2000 ryggböjningar börjar man vara nöjd att avsluta ”träningspasset” för dagen. Så här ser träningsprogrammet ut nu en 4-5 dagar i veckan fram till oktober. Då är det inte många som klår mig i muskelbalanstestens ryggmuskeltest. Tyvärr så tränas inte musklerna framtill med dessa övningar så ”sexpacken” förblir nog en ”onepack” såvida jag inte kör en par tusen situps nu innan jag går och lägger mig. Lyckligtvis har jag numera inga större problem med ryggen men en bättre balans i muskelkorsetten skulle nog vara önskvärd för att minska risken för ryggskott. För visst har jag haft sjuk rygg så jag vet hur det känns när det inte går att kröka sig utan man har blivit tvungen att skörda krypande på knäna. Magmusklerna brukar jag träna på vintern med parstakning på skidor men det är ju lite tokigt att inte kunna göra det samtidigt. Rullskidåkning skulle vara idealiskt och roligt men var skulle man hitta tid för det nu när odlingssäsongen är som intensivast?

Foto0447 — Andra lasset för dagen klart för transport till kyllagret.

Nu är det sommar………

……..nu är det sol, MEN ingen koskit i hagen.

Diskuterade barndomsminnen med grannen häromdan och kom in på ämnet koskit (fast avföring från kor). Korna håller på att bli sällsynta, åtminstone här i mina trakter. När jag flyttade hit till Långmossen för 23 år sedan fanns det 4 mjölkgårdar i byn. Numera finns en kvar, märkligt nog den som hade minsta besättningen och äldsta fähuset.

Det om stordriftsfördelarna……men åter till barndomsminnena. Jag har faktiskt den återstående kobesättningen inom synhåll från vår gård men ser endast kor och inga barn i hagen vilket föranleddde diskussionen med grannen då vi undrade om dagens barn trampar i dom färska ”korååpona” (kons avföringshögar) så att skiten jäser upp mellan tårna såsom vi gjorde när vi sprang barfota i hagen? Hittade man färska ”rååpor” var det ju extra skönt att värma fötterna som ibland var kalla efter spring i det daggvåta gräset. Kanske dagens barn upplever detsamma interaktivt via nätet men det kan väl inte vara samma upplevelse? Rapport från dagens kobönder önskas!

Borde kanske ta en sväng med barnbarnen till grannens kohage för ensam kan jag väl inte gå för att återuppleva gamla minnen? Kanske bäst att också meddela kobonden först? Detsamma gäller alla som tänker pröva på! Upplevelsen kunde kanske marknadsföras av kobönderna för lite extra klirr i kassan, upplevelseturism lär vara dagens melodi 🙂

Sallatsskörd.

Äntligen kom vi så efter en lång väntan igång med sallatsskörden på allvar. I fjol skördade vi första isbergssallaten 13 juni, om jag minns rätt. Det var den tidigaste skördestart vi haft. I år har vi en av de senaste startdatumen sen vi började med den fältmässiga isbergssallatsodlingen år 1988. Orsaken är ingalunda dåligt väder för bättre start på våren har vi sällan haft, grund tjäle, lättbrukad jordstruktur, just inga frostnätter och i allmänhet relativt varmt väder borde ju ha gynnat odlingen. Nej orsaken är att vi dels missbedömde vårens ankomst då snön låg nästan meterdjup i slutet av mars, vi fick också en del utrustning till plantdrivningen försenat så de första sådderna skedde 2 veckor senare än normalt. Vi har också använt ny typ av såjord som det också tog lite tid att komma underfund med och även det ledde till långsammare plantutveckling. Då planteringen av de på grund av såjordsproblemen något föråldrade plantorna utfördes ungefär 3 veckor senare var det redan så varmt att jag bedömde det vara onödigt att täcka med väv, kanske försenade det också utvecklingen med några dagar.

Så visst ”harmar” det lite att vi inte kunnat utnyttja de goda förutsättningarna och att vi gått misste om några veckors skördeinkomster. Men nu är vi i alla fall igång och skörden ser ut att bli riklig, huvudena är lite i större laget då jag gödslat något för mycket. Glömde nämligen att räkna med gödseleffekten från fjolårets lökodling på fältet i fråga och att den senare starten gör att mineraliseringen av jordens kvävereserver kommit bättre igång då jorden vid en senare start är varmare och aktivare.