Sida 214 – Bondbloggen

Grå tiltor.

Visst är det märkligt vilken effekt grå tiltor kan ha på oss bönder. Åtminstone för egen del har de gett en extra adrenalinkick till att få lite fart på förberedelserna för vårbruket. Och likadant är det varje vår……. man förbannar sig själv över saker som man tänkt göra hela vintern men som fortfarande är ogjorda. Ja det kan också uppdagas en del saker som man glömt bort att man tänkt göra under vintern men som man nu när man plockar fram utrustningen märker att just så det var ju det där också. ”Förmorrat” skulle kanske en av mina kollegor här på bloggen säga?

Reparationer.

En del är ju inte så trevligt heller, som till exempel det här med en havererad fläkt i hytten. Fläkten hade väl fört lite oljud en tid men när det är bråttom tar man sig inte tid till att kontrollera var felet ligger. Till sist lade fläkten av helt och hållet nån gång i fjol våras, kanske kunde man ha sett över saken litet tidigare, hmmm. I och med att jag nu tänkte beställa hem en del reservdelar från Sverige (delarna verkar vara billigare där) så är det ju lika bra att se över vad allt som kan behövas för att spara lite på fraktkostnaderna. Bara att demontera eländet då, vilket kan vara lättare sagt än gjort. Det krävs goda nerver och bra blodcirkulation då det inte är direkt bekvämt. En massa jorddamm finns det också, trots att ventilationen ligger bakom luftfiltret, så man borde kunna hålla andan också.

Lättare hade det varit om man kunnat plocka ner hela paketet men eftersom det inte är möjligt att demontera slangarna till air conditionen utan gasläckage får man skruva på plats.

Varför fläkten sagt upp kontraktet är det inte svårt att se när lagringen ser ut på detta vis. Det har liksom uppstått lite glapp 🙁

Sen hade fläkthaveriet tydligen medfört att motståndet för varvtalsregleringen av fläktmotorn också gett upp, för vid kontroll var det endast den högsta hastigheten som gav ström till kontakten på fläkten. (Motståndet är den grönaktiga mojängen högst uppe på första bilden.) Nå bara jag får hem nya delar och ventilationspaketet på plats så blir det väl som nytt och håller det lika länge som originalet så borde jag kunna njuta av frisk temperaturreglerad luft i sisådär en 9000 timmar framöver.

Vårbruk.

Betydligt trevligare är det ändå att få ta itu med åkerarbetena och speciellt en vår som denna då man slipper ut rekordtidigt. Den tidiga starten ger ju så mycket mera tid att utföra det som skall göras och allt kan ske i en lugnare takt än man är tvingad till en sen vår. Eller hur är det nu egentligen? De grå tiltorna framkallar lätt en känsla av att nu är det bråttom för det är det ju som oftast när färgen ändrar från svart till grått. Jag har nu hängt upp extra almanackor för att påminna mig om att det faktiskt fortfarande är april och inte maj trots att omgivningen får en att tro att så är fallet. För att lugna nerverna har jag ändå påbörjat vårbruket med lite vårplöjning och övergödsling av kummin även om det nu görs närmare 4 veckor tidigare än normalt. För varför spara sånt som man kan göra nu i fina förhållanden tills senare. Kanske borde man försöka implementera dylika tankar kring maskinreparationerna också 🙂

Betydligt roligare än att skruva med dammiga fläktar är det at plöja med nyförvärvet. Så här långt har vi kommit riktigt bra sams New Holland och jag. Hon är riktigt dragvillig dessutom :) — Betydligt roligare än att skruva med dammiga fläktar är det at plöja med nyförvärvet. Så här långt har vi kommit riktigt bra sams New Holland och jag. Hon är riktigt dragvillig dessutom 🙂

Också måsarna gläds åt att vårbruket har kommit igång. Var det någon som påstod att det moderna jordbruket utarmar jorden?

Kumminet började grönska så det var bäst att övergödsla det innan jag skruvade sönder traktorn. Lite på 3mm regn natten efter gödslingen kom som på beställning :) — Kumminet började grönska så det var bäst att övergödsla innan jag skruvade sönder traktorn. Lite på 3mm regn natten efter gödslingen kom som på beställning 🙂

Nog är det roligt att vara bonde en vår som denna…….. visst, visst mycket kan hända ännu innan skörden är bärgad och pengarna på kontot, men varför inte passa på och njuta nu så länge det varar. Att jag drabbats av ”vårbråtan” (vårförkylning) förtar inte glädjen, det är ju bara bra att ha den undan också sen när värmen kommer. Vårförkylningen kom också rekordtidigt i år, normalt brukar den slå till då man svettig i varmt vårväder för tidigt kavlar upp ärmarna och byter ut ”stickamösson” mot skärmmössan.

Ett onödigt inlägg

Varför då onödigt? Jo, därför att det knappast kommer som nån större sensation för någon att det inte finns någon snö kvar. Det har det inte gjort sedan början på mars, men traditioner är till för att följas och därför kommer nu här årets 10 aprilkavalkad. Ända sedan bloggens tillblivelse har jag ju tagit ett foto från kontorsfönstret den 10 april och så även i år, även om det egentligen inte finns något att ta kort av. Det är ju lite svårt att fotografera den snö som inte finns, men rätt skall vara rätt och här kommer bilderna:

2010 – vårbruksstart 11 maj.

2011 – vårbruksstart 7 maj

2012 – ävenså vårbruksstart 7 maj

2013 – vårbruksstart 16 maj

2014 – ännu förstås oklar vårbruksstart.

Till saken hör förstås också att det inte har varit nåt vårflöde alls under hela våren och i förrgår då jag provkörde underlaget i samband med att jag kontrollerade täckdikena så var det inga problem alls att köra i åkern. Det var full bärighet och kruttorrt. I vanliga fall brukar det vara rena rama lerrallyt att köra i åkern innan första maj.

Så vad det här skall bli till – det vet åtminstone inte jag

Våren får vänta

Här har varit svinkallt de senaste dagarna – mest på grund av blåsten. Men också nätterna har varit kalla med -5…-6 grader. Så det har inte känts som någon vårsåddspanik direkt. Vi har ännu ordentlig tjäle där det finns gräs eller ris. Men jag har i alla fall plockat fram harven för att byta spetsar – och det är inte en dag för tidigt:

Den gamla spetsen (utanpå) är så slutsliten att det inte finns nånting kvar av den. Med Rapiden som är en direktsåmaskin har jag inte haft så stort behov av att harva fram en såbädd men nu är spetsarna så slitna att man knappt får harven att ta i jorden.

Så det är bara att ta fram gassvetsen för inte får man bort nån mutter utan den. Det gäller att få muttern vitglödande och sedan med rörtången skruva bort den. Det går fint med den automatiska enhandsrörtången. Bäst är att rikta värmen mot muttern och låta skruven hållas kallare för då utvidgar sej muttern och lossnar fullständigt från den kallare (och mindre) skruven.

Här ser man hur rostflagorna flyger. Den blå lågan till höger är gassvetsen. Rost kan vara hur hård som helst men hetta klarar den inte. Därför gillar jag också maskiner utan gummi och lager och annat som man inte kan göra rödglödande.De här små muttrarna är loss på tio sekunder med gassvetsen. Sedan är det bara att skruva fast den nya spetsen. Och komma ihåg att sätta tinnen i vatten före det för annars börjar handskarna ryka. Den nya skruven skall dunkas in med stora smideshammaren förrän man drar till muttern slutgiltigt – annars lossnar den snabbt.

Förutom harven så sågar jag. Men det är så svinkallt även i solen att jag bara sågar en stund innan jag måste gå in i verkstaden. Det är förstås blåsten som är det besvärliga. Just nu sågar jag bräder ur en ganska stor granprops. Det är så mycket som ryms i bandsågen (35 cm) och går riktigt långsamt. Men jag vill ha snygga bräder för de skall hyvlas och sättas i taket där de gamla ruttnat på grund av att taket tidigare läckte. Så jag sågar ungefär 10 cm per minut. Bandet har en tendens att lyftas om man sågar fort men med den hastigheten får man en rak och snygg yta.

Här är det ungefär fem millimeter kvar innan stocken blir för bred så jag kör bandsågen på gränsen till vad den klarar. I allmänhet lönar det sej inte att såga så grovt virke men jag ville ha bräderna sågade i fiberns riktning och det kan jag ställa in på Logosolen genom att sätta de två stöden på olika höjd. Veven och stödhacken syns under stocken. Man kan ställa in med en noggrannhet på 3 mm (1/8″) och det räcker för det mesta.

Vanligen tar jag först bort bakarna med motorsåg men den ger en betydligt sämre yta. Märk väl att ein baka är en helt annan sak än en bakända. Ein baka (vid sågning) uttalas med kort a medan ein baak förstås har långt a och inte används vid sågning (för det mesta).

Det blir varmare men före påsk blir det knappast något åkerarbete. Det skall bli litet varmare men tiodygnsprognosen lovar värme först efter påsk. Det är alltid lite vanskligt med tidig sådd. Om vädret slår om och blir kallt så står brodden stilla i flera veckor – men ogräset växer. Men man vet inte om det börjar regna i slutet på april. Prognoser är i alla fall bara prognoser. Helst skulle jag i alla fall vänta med sådden till maj.

The end, of the pyjamasrace

Och med det, registrera… Det där som inte riktigt vill bli av. Sitta vid datorn och registrera lamm, är inte direkt någonting man längtar efter, men det skall också göras. Jag passade på att göra det, när jag satte av tiden ombord på en av pråmarna som går mellan åland och fastlandet. Jag var över till Geta för Mathias fyllde 7år. … 7år, man fattar det knappt! Att den där lilla guldgrisen redan fyller 7. Tur att man inte själv blir äldre! 😉

Nåja, häftet med och så var det bara att packa upp datorn, försöka att inte fastna på nyhetssidorna (inkluderar facebook) och sätta igång. Tacka för tacka…

Först väljer man vems lamm man vill registrera, och sen benar man av de tomma rutorna varteftersom. Lamningsdatum. Vem är fadern, kolla att bagglinjen stämmer. Lägger till så många lamm som tackan fått och sen börjar man bena av varje kolumn. Det finns alternativ att välja mellan. Alla öronmärken som finns registrerade på mej ploppar upp och så är det bara att välja rätt. Bagge eller tacka. Och så färg, då kommer igen en rad olika alternativ fram och man väljer det som är huvudfärgen.

Man kan också välja om lammet har fler färger, en tilläggsfärg, tex en vit stjärna i pannan, vita strumpor, eller ngt annat. När man trycker på pilen i rutan som gör att alternativen ploppar upp kommer det en hel rad att välja mellan …. På finska. Varför i hela fridens tider har det inte gått att få de översatta till svenska kan man ju fråga sej… Nu är det ju inte frågan om en värre katastrof ifall man helt skippar det, men det kan vara bra att notera en tilläggsfärg, om inte annat så för ens egen del. Men nog är det lite ”B” att en sån enkel sak inte blivit åtgärdad…

Nåja, namn, 3 dagars vikten och så är det att spara, och gå vidare i domedagshäftet. Under lamningsveckorna skrivs konstant upp små noteringar, som är värdefulla när hösten kommer emot. Jag har haft många sorters lamningar i år också, men nu var det till ände. 🙂

Om mina anteckningar stämmer borde där skutta runt 72 lamm i skrivande stund. Även om alla har lammat så är siffran ännu i rörelse. Det händer sej att det dör något lamm ibland, också fast de blivit lite äldre Det som grämer mej över årets lamm-resultat är att jag haft några tackor som varit, som pappa fint kallar dem, ”dansöser”. Jag skulle närmast vilja kalla dem någonting som inte lämpar sej i text. Det är alltså förstalammare som föder sina lamm, putsar och tar hand om dem, men sen vägrar ge dem di! Puckon. Lammen klarar sej inte värst länge om de inte får äta! När lammen närmar sej juvret börjar dansföreställningen. Dansösen rantar runt, runt, runt och både trampar och skuffar omkull lammen, som till slut ger sej och lägger sej ner, och sen ligger där, för de vågar sej inte upp. Det är då man först tar fram ”Kofi Annan – sidan”. Den sidan av humöret som förhandlar och tycker att, ”vi kan ju komma överens om att dina lamm behöver di, och det är ju faktiskt du som är morsan”! Puttar försiktigt lammen dit, kanske mjölkar ur lite tryck och masserar juvret lite så eventuella spänningar släpper. Håller i tackan lite lagom, skrapar och krassar lite så hon kanske mer koncentrerar sej på det. Fungerar inte det, trappas förhandlingarna upp tills man i värsta fall står som en akrobat och brottas med en jämnlik. När två ursinniga morsor brottas så fårskit och halm strittar, en på fyra klövar och en på två ben, som i 9 fall av 10 är strået envisare, då får övriga holmens invånare hålla sej undan…

Inget idealiskt. Men vad gör man? Ibland brukar trycket i juvret lätta när lammen fått dia så tackan kommer underfund med att det inte är en katastrof utan helt ok, i andra fall förknippar hon mej med djävulens själv, men ger di åt lammen så fort jag går därifrån, och ibland ger hon blanka 19 i alla föreläsningar, förmaningar och skolningar man hållit, och fortsätter dansa runt i kätten och konstaterar att lamm, det är då rakt inget hon bett om!

Bortfall blir det. Men vad göra? Springa med nappflaska-ja, men ibland vill inte heller det sej.

Men sen finns det dom, underbara 10-poängarena som man kunde ha hela fårhuset fyllt av! Här nedan ser ni en liten familj med ordning och reda. Tackan fick 4 tacklamm. Alla stora och fina, och hon sköter dem alla exemplariskt! Hon håller koll på dem alla, lägger dem att sova medan hon själv äter, och sen väcker hon upp dem alla när det är dags för mat. Ingen behövde ens komma i närheten av hennes små gryn den natten när de föddes. Jag fann de alla lammen som en liten klunga kring hennes juver på morgonen, och alla andra fåren (de 3 som ännu skulle lamma) i samma kätte, stod helt i andra änden. De fick med det samma egen kätte och på bilden tuttar lammen, de är ca 3 dagar gamla när bilden togs. Eftersom en tacka inte riktigt är utrustad för 4 lamm så började de få extra mjölk i flaska ganska snart. Alla lever än, och nu har de också lärt sej äta i lamm-baren. Hoppas tackan orkar med alla sina 4 tacklamm hela sommaren bara, och att hon inte kör slut på sej själv med att hålla reda på dem. Men hon verkar vara en sån typ med ”kuri på ungarna”, så det är nog snarare ungarna som får hålla reda på mor, än tvärtom 🙂

Konstgödsel

Idag var det dags att börja spridningen av konstgödseln och största delen av åkrarna här hemma blev gödslade under dagens lopp.

Som jag skrev häromdagen, är våren väldigt tidig. Dagens gödselspridning slår det tidigare startdags-rekordet med 2,5 veckor!

För min del gick dagen till att åka in till Salo på möte. Jag har suttit ett par år med i avbytningsenhetens samarbetsgrupp (ursäkta mig det klumpiga uttrycket, men jag vet inte om det finns ett svenskt namn för gruppen då allt här går på finska…) I gruppen finns representanter från både företagarna och avbytarna samt administrationen för avbytningsenheten. Dessutom brukar där vara nån från både MTK och Mela. Vår uppgift är att diskutera och komma fram med ideér om hur man kunde förbättra avbytningen. Så hemskt mycket kan vi ju naturligtvis inte göra, men ett ställe där båda parterna möts och kan diskutera om saker och ting är väldigt viktigt för att kunna förbättra servicen.

Sista lasset från Tallmosan

Titeln skulle fordra ett riktigt dramatiskt innehåll men det har bara duggat litet och varit de normala dramatiska problemen med att köra över stubbar och stenar mellan träden. Det räcker bra för en förmiddag och då man äntligen kommer hem så är man alldeles slut. Fast det beror mest på den eländiga gripen som dinglar fram och tillbaka. Då man skall precisionsplocka virke bland en massa kvistar så tar det på de andliga krafterna. Det är en sak att rada på ett lass från en hop och något helt annat att sortera fram olika sorters virke från en trasslig röra som det blir i slutet då de sista vedpinnarna skall plockas.

Ibland tröttnar man på lastaren och hoppar ned från traktorn och lastar på för hand. Men de större bitarna orkar man förstås inte med så det blir ett enda hoppande ner från och upp i traktorn. Det är för all del bra för lilla kulmagen och har hög gymfaktor. Jag läste nyss att 40 % numera har för mycket fläsk på magen – de skulle snabbt bli av med det i skogsarbete (men inte i en skogsmaskin). Välfärden blir vår död …

Det är första gången som jag hunnit få ut allt virke ur skogen i tid. Det krångliga vädret i mars gjorde att man inte vågade fälla så mycket även om vägarna sist och slutligen hållit bra. Och håller ännu så länge det är minusgrader på nätterna.. Vi har god tjäle utom där solen gassar mot skogsbrynet.

Jag märkte att Bengt lagt ned trummorna i skogsdikena så nu har vi rena autostradan bredvid det rensade utfallet:

Inte illa. Här kom man inte alls fram för två år sedan. Nu kommer vi också åt två skogsbitar som förut varit bakom diken och de skall gallras så snabbt som möjligt. Här hade jag i fjol radat ett halvt lass virke i diket för att komma över och det var ändå litet spännande varje gång.

Visst finns det ännu massor av ved kvar i skogen men vi har alldeles tillräckligt med flisved för nästa vinter och det är inte så lönsamt att köra omkring och plocka ihop energived till salu. Det gick an där det fanns en mängd torra granar på ett ställe men det är krångligt att köra runt hela skogen och plocka ett träd här och ett där. Så nu förklarar jag skogsarbetet avslutat för den här vintern. Det skall ännu köras hem litet virke som vi sågar åt oss själva men det får vänta.

Nu skall verkstaden städas och vårbrukets maskiner sättas i skick. Det är ingen liten sak (städandet alltså). Jag städar varje år men ändå är det fullt med kramaas på verkstadsgolvet. Man undrar vem som råddar så förskräckligt …

Överdrivet varmt har vi inte men det var precis vad jag väntade mej då mars var så varmt. Medeltalet skall bli detsamma så det blir ett kallt april och kanske maj. Vilket inte är så bra. Hellre kallt på vintern och sedan varmt då man fått sådden undan.

Förutom vanligt oljebyte i traktorerna så skall harvtinnarna på den gamla Kongskilde fjäderharven bytas. De är väl över 40 år gamla och helt slutslitna (vända en gång). Men man måste byta alla för det går inte att ha en del som är fem centimeter längre än de andra. Nya harvtinnar (spetsar) finns redan hemma men muttrarna skall tas upp och det kan bli svetsarbete för de är ganska fastrostade. Men om man gör dem rödglödande med gassvetsen så kommer de nog bort. Det är fördelen med enkla maskiner att man inte behöver vara rädd för att bränna sönder slangar och ledningar.

Före påsk tänker jag inte börja med vårbruket men det är bäst att ha allting i skick. Ifall det inte kommer regn så kan åkrarna torka ut fort nu då det inte finns någon snö alls.