Ingen blir väl förvånad över att det handlar om skog – igen. Skogen är just nu överst på listan och det osäkra vädret gör att man inte riktigt orkar intressera sej för något annat. Jag var i alla fall en kväll på NSP (Nylands producentförbund) möte – där det handlade om skogsvård.
Det som blev fullständigt klart för mej den kvällen var att skogsvårdsråden numera riktar sej till sådana som inte själva hugger i sin skog. Som gammal forskare så är man van att först och främst titta på vilka utgångspunkterna och antagandena är förrän man ens börjar se på innehållet. Och dagens skogsvård utgår ifrån att man köper tjänster. Nån annan skall röja i skogen, nån annan skall gallra och nån annan skall syssla med plockhuggning.
Även om den nya skogslagen tillåter en mycket mer flexibel skogsvård så blir det inte mycket bättre om man skall ha stora maskiner och andra att sköta om skogen. Tvärtom har nu alla skogstekniker fått lära sej att till plockhuggning skall man ha de allra största maskinerna ! Tanken är att det behövs längre räckvidd då man skall plocka ett träd härifrån och ett därifrån.
Vi har aldrig börjat med kalhuggning i vår skog den gamla lagen till trots. Men så mycket har jag sett av avverkning med stora maskiner att det inte blir till nånting om man försöker lämna kvar nånting. De förstör ganska grundligt all skog där de härjar. Men för luckhuggning fungerar de förstås.
Jag är skeptisk till de råd man får – åtminstone om man hugger själv. Min erfarenhet är att det går snabbt att för hand (med motorsåg) fälla stora träd och om man riktar dem litet så klarar sej ungskogen riktigt bra. Däremot är gallring för hand mycket arbetsamt och därför har jag en liten traktorprocessor för det.
I Sverige har man på sina håll funderat en hel del på kontinuerligt skogsbruk. Naturligtvis slåss man också där om hur det skall gå till och om det lönar sej. Det finns till och med doktorsavhandlingar som visar att i vissa sammanhang så lönar det sej inte ens att gallra över huvud taget.
Men som vanligt så bör man titta på de antaganden som ligger som grund. Priset på energived är högre i Sverige och kan konkurrera med massavedspriset varvid det förstås lönar sej att inte sälja massaved alls. Tillväxten i kubik är större i ogallrad skog och om allt går till flis så är det inte stor idé att titta på kvaliteten. Dessutom läste jag om en undersökning som pekade på att de dominanta träden i alla fall blir fina stockträd i en ogallrad skog.
Så den som hugger själv i egen skog bör använda huvudet till annat än att ha hjälmen på. Det finns en massa olika saker som bör beaktas. Det värsta är ju att ingen vet hur prisbilden ser ut om 50 år då ungskogen växt upp. Därför är det litet som att kasta krona och klava då man besluter hur skogen skall skötas.
En möjlighet är att följa de gamla traditionerna och försiktigt ta med nya idéer. Man ser ganska bra om kronorna börja skjuta upp för mycket i en skog och då kan det vara bra att glesa ut den – försiktigt. En del mångfald kan vara bra att hålla kvar så det finns olika trädslag om 50 år. Björk tar åtminstone jag bort då den börjar piska på granarna. Och så vidare. Att använda sunt förnuft är väl det bästa rådet man kan få.
Visst är det bra att höra ordentligt på alla råd som delas ut och följa med all forskning. Men så bör man absolut göra en utvärdering av hur lämpliga råden är just för den egna skogen. Passar antagandena alls in på just den skogsbiten ? Det finns inga absoluta råd som fungerar överallt – det finns bara råd som passar ifall vissa antaganden gäller. En del råd kan vara bra att beakta men vissa kan man helt strunta i.
Jag fick höra att kontinuerligt skogsbruk inte bara är att hugga och få pengar utan att behöva sätta pengar på plantering och annat. Men det är just vad det är ifall man gör det själv. Man behöver inte betala andra för all möjlig skogsskötsel men man bör sätta tid på att fundera ordentligt på hur man sköter sin skog. Det passar utmärkt för den som är intresserad av skogen men inte för den som inte vill syssla i skogen. Den senare gruppen bör följa rekommendationerna om skogsvård.