Skörden fortsätter.

Skörden av återstående grödor fortsätter och nu är förhållandena de bästa de varit sen jag började skörda till lagret. Torrare börjar det också bli efter flera dagars uppehållsväder och igår var det +10 grader varmt. Tyvärr är dagslängden eller den ljusa delen av dygnet inte speciellt lång numera och att skörda i mörker känns inte tilltalande efter att ha hållit på så här länge. Ännu finns det rum i lagret så vi (mestadels frugan och jag) ”mårar å påå” (jobbar vidare). Morötternas blast börjar bli så pass svag nu att vi är tvungen att plocka rent för hand efter maskin så dagsskördemängderna är just inte större än vad vi normalt skördar på en timme men motsvarar i alla fall en veckas försäljning så för varje dag förlänger vi tillgången på morötter med en vecka. Allhelgonahelgen gick också i arbetets tecken förutom en paus på lördagskvällen då vi besökte Eriks grav för att byta ut sommarblommorna mot mossa och ris samt tända ljus. Fuchsian blommade ännu, också det ett bevis på hur varmt det varit i höst.
I går kände vi för lite variation i arbetet och fick också hjälp av flickorna en stund så vi skördade in den återstående rotsellerin, så nu kan också den strykas från ”kvar att skörda” -listan. Ännu återstår lite brysselkål, grönkål, purjo, kålrot, morot, palsternacka och persilja så vi jobbar vidare så länge vädret tillåter och orken räcker. Rotsellerin var av den bästa kvalitet jag någonsin skördat, frisk och stor, medelvikten har nog ökat med närmare 100 gram per styck sedan början av oktober.
Tog också lite bilder men datorn ville inte känna igen kameran vid nedladdningen så dem får vi spara till en annan gång.

Nu i morgom är det lite kyligare och dimmigt men så fort det ljusnar lite fortsätter vi med morotsskörden, idag har vi dessutom förstärkning av en praktikant från trädgårdsskolan så kanske det blir någon låda till i lagret. 🙂

Handskörd av rotselleri.
Rotselleri anno 2011

Lugnet

Överraskade mig själv här om dagen att få en helt ny tanke i huvudet, som jag fakstisk inte kan minnas att har existerat på mycket länge.

Vi blev färdiga med plöjningen och kultiveringen på fredag förmiddag. Jag började därefter att tvätta en hel del maskiner som skulle tvättas, smörjas och ställas in i maskinhallen för vinterförvaring. Det var en hel del arbete med det. Då jag var färdig med plogen och skulle ställa den framför maskinhallen för smörjning, slog det mig – och nu då? Tar stressen lite ”piano” emellanåt? Det är första gången på 6 år som jag kan se att ett arbete tar slut och det blir en lugnare period.

Förr – då vi hade djur, var det att gå på i ett, 365 dagar i året, utan semester. Då vårbruket var över, var det aktuellt för en avdelningstvätt i svinhuset. Då höstbruket var över, så var det aktuellt för en avdelningstvätt. Vi tvättade i genomsnitt en avdelning per månad. Däremellan vägde vi grisarna alla måndagar, skickade slakt på tisdag eller torsdag.

Det är väldigt länge sedan jag har kunnat luta tillbaka och känna LUGN och RO.

Nej arbetet tar inte slut, det behöver ni inte vara rädda för. Nu blir det tid för andra saker, sådant som har legat på ”is” i några år.

Rådjursmat…

…men inte riktigt allt ändå… En titt i kinakålslagret…

kinakålslagret

Lagret var lagom stort i förhållande till årets kålmängd 😉

Det är inte alla kålplantor som kommer ända hit, en kålplanta kan någon mörk natt ”förvandlas” till rådjursmat också…

Rådjursmat

En avgnavd kålplanta. Dessa förmårrade små fyrbenta skogsdjur tycker jag verkligen inte om, i alla fall inte när de står och äter kål i kållandet. Men i år må det vara hänt, lagret blev fullt. 🙂

Hjul under hjulet

Vi var en vecka i Sverige och då köpte jag dubbelhjul till den nya Zetorn. Priset var 2000 kronor och det var ändå dubbelt mer än ett  annat par dubbelhjul som jag kollade in – men de var sålda. Nya dubbelhjul här skulle väl kosta det tiodubbla. En liten tripp till Mariestad vid Vänern var rätt så lönsam.

Men sedan gäller det att transportera hem hjulen och då var den nya paketbilen för liten. Dessutom är det rent livsfarligt att försöka rulla in tunga hjul som är lika höga som man själv. Då måste man ta till dagens universalmedel: Titta på Internet. Där hittade jag direkt hjulvagnar – alltså man satte hjul under hjulet. En enkel ram med fyra små hjul skuffas med sidoramarna på var sin sida om det stora hjulet och så lyfter man upp det med en hydraulpump. En båge ovanför hjulet håller det upprätt.  Sedan är det bara att flytta alltihop till traktorn och skruva fast det.

Nåja, priset på hjulvagnen var sju gånger högre än dubbelhjulens pris så det blir att plocka fram svetsen. Jag köpte fyra 16 cm vridbara hjul för 14 euro styck och en ram av fyrkantrör skall man väl kunna svetsa ihop. Hjulvagnen tänker jag använda vid monteringen av dubbelhjulen på våren varje år. Då slipper man hoppeligen att bli platt under ett stort hjul.

Som vanligt då man bygger något själv så förenklar man genast konstruktionen betydligt. I stället för de invecklade hydraulsystemen på de fabrikstillverkade hjulvagnarna så tänker jag helt enkelt slakta en vanlig verkstadsdomkraft – ta bort hjulen och lyftplattan. Hjulbulten använder jag till att fästa domkraften vid ramen och i stället för lyftplattan sätter jag in en större plattan som kommer mot hjulet.  En sådan domkraft får man för 20 euro i var och varannan butik.

Hydraulik är bra för en monteringsvagn för det är lätt att ställa in höjden på hjulet mycket noggrant. Tidigare har jag använt stumpar och blankor för att få hjulet i rätt läge så man kan skruva i bultarna. Det går också men det bildas en hel del svavelos som förstör det vackra vårvädret.

Det blir en ny tripp till Sverige men visst är det billigt att åka färja från Åbo. För 65 euro får man bil, hytt och resa till Stockholm. Det finns en massa billiga saker för jordbruket på Blocket.se. Jag hade med mej hem två 11 kW fläktar för den nya kalluftstorken. För 2000 kronor fick jag tre stora fläktar med startanordningar och allt vilket är grisbilligt (en fläkt är ännu kvar i Sverige).

Visst har jag dieselmotor till den nya torken men i somras torkade jag flisen och det blev ganska dyrt. Den gamla sexcylindriga Daimler-Benz-motorn sörplar i sej massor av dyr motorbrännolja som numera är över euron per liter. Fördelen är att den ger en massa värme också som jag släpper in i fläkten. Men för flistorkning behövs det knappast extravärme.

De nya fläktarna blir kopplade parallelt med dieselfläkten och kan användas bara då jag inte torkar nånting i den gamla kalluftstorken. Där finns nämligen tre stora fläktar och huvudsäkringarna tål inte mer än det. Att skaffa större huvudsäkringar blir väldigt dyrt – de fasta månadskostnaderna är mycket höga. Men jag märkte att jag ofta kan köra de bägge torkarna växelvis. I somras behövde jag knappast köra den gamla torken alls. Vetet var under 14 % vid tröskningen på en del skiften.

Blocket.se börjar snart bli min huvudleverantör. Man kan få de mest lustiga prylar där för en billig penning.  Återanvändning är bra för miljön – och så passar den utmärkt för en snål gammal bonde …

Nya fåror

Som jag skrev i ett tidigare inlägg har jag nöjet att lära mej använda en för mej ny plog i höst. Dessutom får jag i år plöja på marker jag inte är så bekant med. Grannen Jonas och jag kommer att intensifiera vårt  samarbete och som ett led i det kommer jag att plöja åt honom. Det betyder att jag får stifta bekantskap med nya jordfasta stenar och brunnar som man borde lägga på minnet. Att köra på en stenbumling eller ett brunnslock i full fart kan nämligen ställa till med en hel del skada på plog och traktor och i värsta fall t.o.m. på föraren. Eftersom just minnet inte direkt hör till mina mest utvecklade egenskaper har jag tagit hjälp av en vanlig gps-navigator. När det skräller i plogen och jag förstår att jag kört på en sten märker jag ut platsen på navigatorn och sparar den. På så vis kan jag ju nästa år när jag återkommer till samma skifte påminna mej om var stenarna finns och var man borde vara extra försiktig.

Fast det förutsätter förstås att man kommer ihåg navigatorn…. 🙂