väder – Sida 34 – Bondbloggen

Lugn jul men sedan livat …

I år var det barnens svärföräldrar som barnen firade jul med – i Kristinestad och Helsingfors. Så vi var hos gammalmommo i Borgå på julafton och tog det lugnt. Men efter jul så är det brorsonen Jannes födelsedag (han kom hem från London där han jobbar med datamaskiner) och då var hela släkten där (regnet i köket hade upphört). Då var det livat …

Lagom till jul försvann det fina skogsvädret och det blev regnigt och varmt. Man kunde inte alls röra sej på åkrarna och det blev bara inomhusarbete – vilket var högst nödvändigt. Nu har jag satt lampor på bägge lastarna och till och med fixat bromsarna på gamla Zetorn. Jag har kört ett år utan höger broms och det är besvärligt då man bara kan svänga åt vänster i skogen. Utan hjulbromsar kan man inte svänga alls.

Jag satte två 10W LED-lampor på bägge sidor om tornet på lastaren och de lyser riktigt bra. På lilla Farma satte jag dessutom en lampa under mellanbommen som skall lysa på gripen hela tiden. Få se hur det är i praktiken. Tidigare hade jag lampan i en tjock plåt men den höll inte i skogen så nu skar jag av bitar från ett 10 cm fyrkantrör med 4 mm väggar. Två sådana skruvade jag fast vid tornet med två gängstänger.

Det har varit lågtryck, regnigt, blåsigt och mörkt så man har inte varit speciellt pigg. Men det hjälper att ta en sväng runt gårdsplanen så ser man allt som borde göras och så blir det bråttom. Det har ju varit varmt så jag fick en del av höstarbetet gjort – det blev avbrutet av kölden i november. Bra att vi for till skogs då det var kallt för nu kunde man inte alls vara i skogen. Bråttom är det att få traktorerna i skick förrän det blir kallt igen i början på nästa vecka.

Jag tror att vattenpumpen är dålig på Belarus för det verkar som om vattnet inte cirkulerar. Det gick i alla fall snabbt att få en ny och billig vattenpump från Estland. Jag beställde före jul och fick den igår – som vanligt inburen på verandan vilket är rätt så fin service. Jämfört med andra traktorers reservdelar får man Belarusdelarna för en spottstyver. Ännu.

Intressant nog heter firman Pöllumehen kaubamaja. Man är frestad att översätta det till Hindersbyspråk som ”pöllåbisins tjööpboodå” och eftersom vårt ord ”pöllågär” på svenska betyder ”tassig eller tokig” så blir det ”den tokiga gubbens varuhus”. Jag vet att det skall översättas till ”jordbrukarens varuhus” men ibland undrar man om det inte är riktigare med ”pöllåbisin” … Man skall nog vara litet pöllågär för att vara bonde :-).

Men så tittade solen fram litet och jag fick en fin bild av vårt hus som plötsligt såg litet ljusare ut:

Glad Jul (trots regn och blåst) !

Här har det regnat och blåst och skogsarbetet får hålla paus. Men det finns en hel del att syssla med inomhus. Jag byter olja i traktorerna och installerar värme i hytten (extra element i taket). Och så har jag äntligen fått in sprutan ! Det har varit fullständig omskyffling i ladan så sprutan fick vänta utomhus tills nu. Det råder fortfarande fullständig oreda eftersom allt är på golvet men jag har ställt in en stor hylla och sju höga skåp så med tiden skall jag plocka in allt i dem.

Det är i alla fall bättre i ladan än hos brorsan som fick regn i köket. Ett rör hade kommit loss och det sprutade vatten med fullt tryck i övre våningens väggar. Förstås kom det ned genom mellantaket till köket. Men under över alla under: Lokalförsäkring fixade ännu på fredag eftermiddag torkfläktar från Borgå som nu brummar där för fullt. Hoppeligen klarar sej trägolvet i köket.

Här ser man vådan av det moderna byggandet som stoppar in rör och ledningar i väggarna.

Men nu skall vi till mommo i Borgå och fira en lugn och fridsam jul.

Glad Jul till er alla från Hindersby !

Skogsfästet klart (nästan)

Nu är allt svetsat och borrat och slipat. I dag borrade jag hålen för processorn i nedre fästet. Fötternas stödplattor och processorns fästplattor är nu fastskruvade och färdiga.

Både fötterna och processorns fästplattor är fastskruvade för att det skall gå lättare att göra ändringar – jag har inte testat den nya lastaren och det nya fästet än. Erfarenheten har visat att det alltid behövs förändringar och förbättringar men man måste köra ett par vintrar ibland innan man märker vad som borde ändras. Med sex M20-bultar och fastsvetsade stödjärn (20x20mm) ovanför och nedanför plattan borde den nog hålla.

Det blir i all fall spännande att koppla till processorn. Ibland visar det sej att planerna inte alls fungerar även om jag mätt och ritat om flera gånger. Och så borde det gå lättare att koppla till processorn – men vi får nu se hur det blir. Dessutom skall det vara lättare att byta oljefilter och fylla på olja. I den gamla lastaren var det omöjligt att byta filter och svårt att fylla på olja ifall processorn var tillkopplad.

Det blir inte någon kopplingstest i morgon för det skall bli ganska kallt (och igen varmare på onsdagen). I går började jag redan med skogsarbetet då vi körde bort sly från skogslaggarna. Jag har vagnen kopplad till gamla Zetorn med den lilla Farmalastaren och den passar bra till sådant. Men jag vågar mej inte in i skogen med den för jag har inga kedjor på hjulen. Då behövs det bara en liten stubbe framför bakhjulet så sitter man där. En del stubbar är nämligen otroligt hala och släta så att hjulet inte får något fäste.

Förutom det nya ventilbordet så byggde jag en ny elcentral bak i hytten. Lastaren behöver el för två elventiler och processorn har bara elventiler. Dessutom behövs en elanslutning för vinschen och så förstås för lamporna. Jag har också en fläkt för defrosterslangar till fönstren som jag skall montera i hyttaket. Det är mycket viktigt att ha defroster för fönsterrutorna bakåt och åt sidorna då man skall köra med processorn – annars ser man inte vad man gör. Med två strömbrytare för arbetslamporna blir det sex anslutningar.

Det är inte vackert men huvudsaken är att det fungerar. Centralen är byggd av en aluminiumplåt, sex strömbrytare och sex säkringar – helt heimlaga. Det finns numera så många grunkor som behöver el att jag dessutom måste sätta in en fördelare för eluttaget i främre delen av hytten. Där kopplar jag in GPS, kamera och laddare för mobilen samt en mätare för temperaturer och ackumulatorns spänning (beställd från Kina). Kommer det ännu fler apparater så måste jag bygga ut ännu mera …

Jag såg på tiodygnsprognosen och den är milt sagt vinglig. I morgon skall här bli kallt med ner till -15 på natten men sedan blir slutet av veckan igen varmt för att slå om till riktigt kallt nästa vecka. Nu börjar verkstadsarbetet vara slut (peppar, peppar – få se hur mycket ändringar jag ännu måste göra) och då får det bli byggarbete om det är för varmt för skogsarbete. Och så borde en hel del städas …

Den här hösten gick helt till verkstadsarbete och allt annat har fått vänta. Nu måste jag i alla fall se över värmen eftersom det tycks bli kallt. Jag har haft ner till +14 grader i sovrummet men det gör ju inget. Slingorna måste i alla fall spolas förrän det bli riktigt kallt för då kan batterierna frysa om varmvattnet inte cirkulerar. Värmesystemet har redan närmare 40 år på nacken och det samlas rost i rören och batterierna som måste spolas för att cirkulationen skall fungera. Det gör jag med tryck från vattenledningen. Vi har fyra olika slingor så man kan spola en åt gången.

Vintern tycks nu komma på allvar så det är väl bäst att ställa sej in på köld.

Blir det att återuppta plöjningen?

Efter närmare ett par veckors ”vinterväder” har vi nu fått höstväder med regn och rusk och tillika har det torra och av lite snö upplysta omgivningarna förbytts i väta och mörker anefter som snön regnat bort.

Samtidigt börjar marken åter tina upp och bland annat min bloggkollega Kalle frågar sig i ett facebookinlägg om det snart går att återuppta plöjningen. Det är en sak som också jag undrar över. Om nu åtminstone i mitt fall oktober ännu är skördemånad så brukar jag räkna november som plöjningsmånad men det blev ju en kortvarig plöjning hittills. Sen plöjning är inte främmande för mig och visst har jag också tidigare återupptagit plöjningen efter att marken åter tinat upp. Oftast har det då kommit lite snö som förhindrat alltför djup tillfrysning men nu i höst frös nog marken ganska djupt. Exakta uppgifter har jag inte eftersom jag ännu inte placerat ut mina tjälmätare. Jag tippar ändå att vi hann få 15-20 cm tjäle under den kalla perioden. Men som sagt värmegrader och regn med blåst kan nog tina upp även ett 20-tal cm djup tjäle men en grov uppskattning från min sida skulle vara att ännu en vecka fordras innan det blir aktuellt att tänka på plöjning. Ska vi tippa på att det går till lillajul om vädret fortsätter som idag.

Hur som så tilltalar det nu aktuella vädret till varken skidåkning eller skogsarbete och som sagt ännu inte plöjning så under tiden kan man förslagsvis läsa om och se en favorit i repris med en video som jag bandade för 5 år sen.

Jag har också nu som då fått förfrågningar om videomaterial som publicerats här på bloggen och eftersom det inte alltid är så lätt att hitta dem så tänkte jag pröva att lägga upp dem på¨youtube så jag bytte ut länken till videon i inlägget så får vi samtidigt testa hur det fungerar. Går det bra och intresse finns så ska jag försöka lägga upp mera videomaterial på youtube anefter tid och lust finns.

Fint verkstadsväder

Det blev plötsligt 20 grader varmare med regn och slask. Och det passar utmärkt för verkstadsarbetet. Det är + 10 grader i verkstaden och varmare borde det inte alls bli. Efter en massa störningar har jag återupptagit svetsandet av lastarfästet. Fast mest sysslar jag med att borra, skära och i synnerhet slipa. Det är ju ett tecken på usel svetsare att man måste använda vinkelslipen så mycket.

Jag har ganska mycket ström för att få svetsen att gå på djupet men det sprättar en hel del. Bakbenen blir ganska stela då man står och spänner sej för att få elektroden att röra se snyggt och jämnt. Jag vill köra hela pinnen till slut så det inte blir onödiga skarvar på svetssträngen och avbryter bara då elektroden är slut eller det börjar lukta bränd ull – då brinner stickastråmpåna (yllestrumporna). Att svetsa rak skarv uppifrån på bordet är inget problem men det går inte mera då man börjar svetsa ihop bitarna. Då gäller det att försöka hitta en någorlunda bekväm ställning och se till att kabeln ligger i en snygg slinga. Då elektroden blir kortare så är det inte bra om kabeln fastnar bakom något hörn.

Jag satte in litet extra stöd i sidolådorna så att bultarna skulle sitta ordentligt. Både processorns och stödbenens fästen är fastskruvade vid ramen så man inte behöver skilja åt hela lastaren för att reparera fästena – en sak som irriterade mej ordentligt på den gamla Nokkan. Svetsfogar är både starka och billiga men det är ett elände att reparera dem.

Skärning av V-fogarna började gå bättre då jag vred upp acetylenet så mycket det gick. Det behövs inte alls lika mycket gas för att skära rakt igenom en tjock platta. Det är som vanligt – just då man började kunna nånting så är det färdigt och man behöver inte göra det mera.

Jag måste tillverka fästbitarna för att kunna svetsa fast 20x20mm stöd och borrandet av hålen var intressant. Det gällde att akta näsan för spånorna blev upp till halvmeterslånga … Intressant nog bara för den ena sortens järn – den andra hade korta spånor. De nya pelarborrarna har skydd (för näsan) mot långa spånor men inte min gamla pelarborr. Jag var tvungen att stanna allt emellanåt och ta bort spånorna från borren.

Nu borde alla hål vara borrade. Jag ville få det gjort medan bitarna var så små att jag orkade lyfta upp dem på bordet till pelarborren. Sedan skruvade jag fast plattorna vid sidorna och svetsade fast stödbitarna 20x20mm. I det skedet behövde jag stora (djupa) skruvtvingar och de kom samma dag som jag började svetsa fast stöden. Egentligen har jag länge behövt extra djupa skruvtvingar men har inte hittat sådana. Men nu hittade jag på tyska eBay och beställde två stycken. De kom mycket fort på bara tre vardagar och var billiga och prima kvalitet. De vanliga skruvtvingarna är bara 12 cm djupa men de här är 25 cm. Mycket användbara. Nedan syns den nya tvingen till vänster.

Nu håller jag på att svetsa ihop de olika bitarna och sedan är det slut med att lyfta nånting för hand. Visst går det bra med motorlyften men den är så långsam att jag flyttar allt för hand som jag bara orkar med.

Här saknas ännu en del stödplattor och småbitar men de stora bitarna är på plats. Fästet är ju upp-och-ned ifall ni tycker det ser konstigt ut … En hel del tid har gått åt att mäta och ställa in allting för att fästat skall passa både till traktorn och till processorn. Ganska bra gick det att planera om man beaktar att jag ändrat ritningarna 20-30 gånger. Och så springer jag och mäter på nytt och på nytt så jag inte gör något misstag för det är inte lätt att ändra det färdigt svetsade fästet. Då jag får tre stödplattor till fastsvetsade så gäller det att lyfta upp fästet på traktorn.

En krånglig sak är ännu kvar och det är fästet för fötterna. Där gäller det att få fästpunkterna för foten och fotens hydraulcylinder på rätt plats. Det måste fungera både då foten är nere och då den är upplyft. Utan CAD-programmet skulle det vara ganska krångligt – jag har redan fått ändra en hel del feltänkanden. Fötterna och ventilbordet måste i alla fall vara klara då själva lastaren lyfts upp för annars vippar traktorn.

Vädret är bra ur den synvinkeln att man inte har något intresse alls av att fara till skogen. Det är bara bråttom att få fästet klart medan det är varmt väder för lastaren måste lyftas upp utomhus. Det betyder en vecka för sedan lovas det igen kallare väder.

Alternativa sysslor.

Full vinter med rejäl kyla verkar Nisse ha. Här på plattlandet har vi just ingen snö och som lägst har temperaturen just och just tangerat -12°C.

En halvannan vecka med minusgrader utan snö betyder att tjälen tar sitt grepp om jorden och plöjningen ser nog ut att lämna på slarv till våren. Jag har ännu inte satt ut mina tjälmätningsrör så exakta värden har jag inte att tillgå men uppskattar att vi fått en 15 cm tjäle redan och det blir antagligen att svettas lite med järnstången innan de rör som jag tar upp på våren är jordade igen.

Snöläget på farsdag 13.11.2016. Barnbarnen gillar snön bättre än maskinerna på åkern.

Det blev också så snabbt kallt att jag inte heller hann tvätta av redskap och maskiner då packhallen har varit upptagen med tvätt, sortering och paketering av purjo och andra grönsaker. Normalt brukar det om höstarna gå att tvätta utomhus och köra in maskin i hallen över natten för att torka innan de sätts i vinterförvar.

Att en del sysslor man normalt brukar utföra i väntan på vintern blivit ogjorda betyder förstås inte att man är sysslolös. Jag har faktiskt inlett skogsarbetet med att röja lite längs åkerkanter och dylikt, mest för att se att utrustningen fungerar samt att avverkningstekniken är i behåll efter sommarvilan. Och så har jag kört lite entrepenadkörningar med slyröjaren som jag lovat tidigare i höstas. Det gick faktiskt riktigt bra att köra nu när det var närmare tio minusgrader, stelfrusna buskar och ris rent av pulvriserades trots något slöa bett. Många markägare har efter augustiregnen förstått att vattnet rinner bättre i putsade vattendrag.

6.11.2016 Före släntröjning......... — 6.11.2016 Före släntröjning………

.......och efter, nu har vårflödet fritt fram men sorkarna var inte så värst glada :) — …….och efter, nu har vårflödet fritt fram men sorkarna var inte så värst glada 🙂

Kylan gav också möjlighet till snötillverkning så senaste lördag lastade jag lite konstsnö för att få skidspåret i skick och jag har också tagit tillfället i akt att inleda skidsäsongen Det är inte ofta man har möjlighet att i hemknutarna inleda skidsäsongen till farsdag och jag har några skidäventyr inplanerade för säsongen så man är glad över att få varva skogsarbetet med lite skidåkning. I den här åldern verkar det dessutom krävas mera träning för att komma i form.

12.11.2016 Lastning av snö på dyngvagn för spridning i skidspåret.

Grönsaksbonden efter 12 km säsongpremiär.

Just nu som jag skriver detta kommer det rejält med stora snöflingor så kanske det lilla snötäcke vi har består en tid trots att det utlovats en varmare period nu framöver.