Persilja.

Stor del av dagen har gått åt att skörda in persilja till lager. Nu är den ljusa tiden kort så den delen av dagen viks för återstående åkerarbeten medan förpackning av grönsaker för försäljning görs mest kvällstid. Det blev lite sent innan vi kom igång med kvällskiftet så jag är tacksam för den hjälp som våra flickor bjöd oss ikväll för trots det så närmade sig klockan midnatt innan vi hade så pass mycket klart att vi kunde ta kväll. Ville få så mycket som möjligt av morgondagens leveranser gjorda då vårt barnbarn Ines har öronvärk och feber så Rosmarie blir säkert tvungen att stanna hemma även i morgon.
Persiljan är fortfarande i gott skick då den har förskonats från nattfroster. Den vi nu skär till lager kommer att packas senare i vinter när det inte längre är möjligt att skörda direkt från åkern. Jag odlar både krusbladig och slätbladig persilja, den krusbladiga är dock populärare men den slätbladiga brukar också duga sen när den krusbladiga är slutsåld. Den slätbladiga håller nämligen bättre i lager, men hur som helst så är det viktigt att endast friska och torra plantor skördas till lagret. Wunderbaum-effekten är ju hög i persiljan så nu doftar kläder och händer ljuvligt gott och musklerna blir säkert stålhårda efter all järn och vitaminer som man fått i sig idag. Det vill ju gärna bli så att man fungerar som avfallskvarn då mycket av det som putsas bort hamnar i munnen 🙂

Ovanligt varmt för årstiden har det varit även idag och ännu nu vid midnatt när jag gick över gården blåste en +10-gradig varm vind. Det bådar gott för morgondagens skördearbete då även uppehåll i flera dagar utlovats 🙂

Huvudkålen skördad.

Idag har man så äran att sträcka över ytterligare ett par produkter i ”kvar att skörda” -listan. Vit-, Röd- och Savoykålen fick vi skördad idag, eller egentligen så var det frugan som hade äran att avsluta huvudkålsskörden då jag fick besök av dikesentrepenören som håller på med skogsdikesrensningen. Ett dike som går eller borde gå i rån mellan mig och grannen har i en tidigare grävning hamnat ca 1½ meter in på min sida av rån. Jag hade kommit överens med grannen att vi nu i samband med rensningen flyttar diket till sin rätta plats så nu blev det aktuellt att staka ut rån till hjälp åt grävmaskinsföraren. Hade väntat grävaren först på måndag så det blev att hastigt kalla in grannen för kontroll av stakningen som vi egentligen tänkte göra på söndag. Rår är något väldigt heligt för oss bönder och dem bör man nog gemensamt med grannen märka ut så att alla är överens om att de är på rätt plats.

Att det blev kålen som nu skördades klar berodde på att nattens 8 mm regn satte stopp för rotfruktsskörden. Kålen växer ju ovan jordytan så den kan man nog skörda i de flesta väder blott man kommer fram med vagn och traktor. Och det gör vi trots regnet och den mjuka marken, det gäller bara att sätta lämpliga lass. Spårbildningen fick i alla fall grävmaskinsentrepenören att meddela att det visst finns flak som går på breda gummilarvband också och som flyter mycket bättre än vanliga släpvagnar. Så är det bevisligen ty grävmaskin lämnade inga spår trots sin höga vikt men så var den också utrustad med breda larvband.

Vad gäller den fortsatta rotfruktsskörden är vi nog nu helt utelämnade åt vädrets makter. Några dagar med uppehåll och gärna torr vind är vad som fordras innan den kan fortsätta. Och naturligtvis skall det också vara plusgrader, ju fler dess bättre. Temperaturen klagar jag dock inte på, det har varit ovanligt varmt i höst. Kan inte dra mig till minnes en höst med så få frostnätter som i år och de få nätter vi har haft nattfrost har den varit mild dessutom.

Någon där uppe……..

…..verkar gilla mig trots allt. Eller hur man nu skall tolka det att vi till sist har fått lite drägligare skördeförhållanden. Det har varit uppehåll, lagom blåsigt och varmt för årstiden i flera dagar nu. Verkligen välkommet efter den 5 veckor långa regnperioden. Prognosen lovar dessutom hyggligt väder en vecka framöver, måtte de nu hålla sträck det också.
De dagliga skördemängderna ökar för var dag, vagnshjulen snurrar igen nu när vi åter övergått från lervällingsstadiet till lerbollsditot, och framför allt så är det så mycket roligare att jobba när man slipper gummistövlar och regnställ.
Med lite god tur ser det ut som om jag skulle få det mesta skördat i år också. 🙂
Men precis som Kalle skrev i sitt skördeprognosinlägg så kan höga förväntningar bli till noll och intet innan skörden är bärgad så ännu drar jag inte andan av lättnad.
På tal om skördeprognos så gjorde jag häromdagen lite kontroll av skördemängderna på morot. Normalt brukar det röra sig mellan 4-7 kg/radmeter men nu var jag uppe i 9 kg på de bäst avkastande sorterna. Antagligen ett av de bästa resultat jag någonsin haft men som sagt resultatet gläder ju en föga om inte skörden kan eller hinner bärgas. Men visst känns det bra att man här uppe i kalla Norden når mellaneuropeiska skördenivåer. Nåjaa, vi skall förstås ta i beaktande att växtsäsongen varit ovanligt lång i år. Längre har den ju blivit också på grund av att jag nu ligger 2-3 veckor efter normal skördetidtabell. Att mycket ännu är oskördat fick jag bekräftat nu när jag sammanställde lageranmälan som lämnades in idag (läs igår). Så här stora arealer med utestående grödor har jag nog inte tidigare haft.

Varför……

måste det nu börja regna igen?
Just som åkrarna börjat övergå från vällingstadiet till ”göra lerbollsstadiet” och det började bli möjligt att återuppta rotfruktsskörden kommer det ett nytt regn och förpassar oss tillbaka till vällingstadiet. 5 mm regn fick vi igår kväll och ytterligare 10 mm har utlovats.
Lite purjo och återstående rödbetor och lök har vi i alla fall fått ”under tak” de senaste dagarna då vi haft uppehåll som omväxling. I dag blir det väl att avsluta kålskörden i stället för att fortsätta med morotsskörden då morötterna nog kräver ett par dagar uppehåll innn det är möjlig att fortsätta med upptagningen.

Mera regn :(

Just som det efter ett par dagar med uppehållsväder började reda upp sig på fälten kommer det nya regn. Det vill sig inte riktigt just nu och trots att jag inte räknar mig till de nervösas skara så börjar magen kännas lite lös nu. Visst är det fortfarande varmt och blir det bara några dagar med blåst och uppehåll så torkar det nog upp och arbetet löper igen. Tyvärr så rullar kalendern dock vidare i väntan på bättre väder och risken att säsongen abrupt är över ökar för var dag.

Susanna & Klara…

…är två namn som ”de äldre” förknippar med risk för nattfrost. Kanske med visst fog för visst var det nära även i år. I går morse visade väderstationsmätaren +3 grader mellan klockan 5 och 6 och i morse +1,9°C. Mätaren befinner sig på närmare 2 meters höjd så närmare marken är det oftast lite kallare. I morse var det så pass kallt att jag vid ½6-tiden kunde notera lite rimfrost i dikena på ställen där det fanns mycket gammalt gräs och även i sallatslandet hittade jag enstaka tecken på nattfrostskador så visst var det nära.
Väderstation har en alarmfunktion som skickar varningssignal när temperaturen sjunker till angett värde (för tillfället satt till +1°C). Blir det nattfrost är det bara att pallra sig upp ur den varma sängen och börja täcka (om man inte gjort det kvällen innan) eller frostskyddsbevattna de frostömma grödorna. Trots tekniska hjälpmedel och alarmfunktioner vill det ju gärna bli så att man sover lite lättare de perioder då väderrapporten hotar med risk för nattfrost. Ett öga håller nog lite koll på om det är mulet eller om vinden rör om kvistarna på björken utanför sovrumsfönstret.