juli 2014 – Sida 4 – Bondbloggen

Fy semesterväder !

Vädret är en sak som jag aldrig kan komma överens med stadsborna om. Juni var utmärkt för mej för det var svalt och bra. Litet för mycket regn kom det men jag hade fullt upp med inomhusbyggandet så det gjorde inte så mycket. Nu kom hettan tillbaka och jag känner mej som en fisk i Sahara. Semesterfirarna lär tycka om det här vädret men för mej är det rena tortyren. Så om nån glatt säjer att vi fått så fint väder så blir det mest morranden som svar.

Förstås är det bra för vetet – i själva verket var det i sista stund som värmen kom för det började gulna redan på sina ställen. Åkrarna är ojämna. I svackorna är det uselt eller helt enkelt tomt på grund av regnandet men på andra ställen alldeles för frodigt. I år är det bra att jag är försiktig med gödslandet. Den åker som var rena öknen i fjol har nu den bästa växten. På de vanligtvis torra kullarna så växer det så det knakar.

Här är vår värsta svacka och det är inte nån torka som fått vetet att se ut så här. Om nån tvivlar på att sprutning av ogräset behövs så kan man se hur det skulle se ut utan – den gröna strängen i mitten har blivit mellan två sprutvarv. Ogräset har minsann inte drunknat.

Och så en bild från den åker där jag lämnade mitten helt obearbetad förra hösten och sådde direkt. Åkern är körd med tallriksharv runtomkring. Man ser ingen skillnad – möjligen är mitten bättre men det kan bero på att vänster kant är mera lerjord som lidit av regnen. Så i år fungerade direktsådd utmärkt.

Nu utlovas sol och värme närmare +30 grader. Det gäller att stänga alla dörrar och dra ner alla rullgardiner för att hålla värmen ute tills det blir mänskligare väder. Men säden trivs liksom semesterfirarna så vi är litet på olika våglängd.

Axgång.

För några dagar sedan började kornet ”gå i ax” vilket är ungefär normal tidpunkt trots det kalla vädret. Allt väl med andra ord? Njaa, nu är det ju frågan om kornet som såddes onormalt tidigt eller den 27.4. Det som såddes vid ”normal” tidpunkt i medlet av maj är nog efter normal utveckling, ganska rejält dessutom. Men med en fin avslutning på växtsäsongen skall väl nog det också hinna till.

Kornet sått 27.4. i ax 2 månader senare.

Kornet i fråga är av sorten Elmeri och nytt för mig i år. Jag brukar ha för vana att ge en liten stråstärkar- och svampmedelsbehandling just före axgång men ett par dagar på SLC-fullmäktiges vårmöte och det ovanligt blåsiga vädret ledde till att den uteblev för den här såddens del. Vi får se var det slutar men växten är kort på grund av torkan och stråstyvheten säkert förstärkt av det blåsiga vädret så kanske det går vägen även utan behandling. Så här långt får man konstatera att det var tur att jag sådde detta vårplöjda fält tidigt för annars hade nog torkan ställt till det. I övrigt ser också de tidigt sådda fälten bäst ut. Jag hade i år ett väldigt utdraget vårbruk för spannmålens del, det gick nämligen hela 7 veckor från första till sista sådden. Man skall sprida på riskerna och inte sätta alla ägg i samma korg 🙂

Bladverk och strå relativt friskt. — Bladverk och strå relativt friskt ……

....däremot så finns det ställvis rikligt med skador förorsakade av sädesbladbaggen. Bekämpningströskeln överskreds ändå inte den här gången. — …. men däremot så finns det ställvis rikligt med skador förorsakade av sädesbladbaggen. Bekämpningströskeln överskreds ändå inte den här gången.

Urlakad

Man veit int hur braa man haar e fören he taar sluut. Här trodde man att man hade haft bråttom men de senaste två månaderna har visat att jag tidigare bara legat och slöat. Då när köket försvinner och man inte har nån plats att sitta och dricka kaffe på och läsa tidningarna så får man en oanad motivation att fixa köket och det kvickt.

I början jobbade jag 16 timmar med att riva och städa i stuvun (köket) men nu börjar jag känna mej urlakad och ibland sitter man bara och stirrar rakt framför sej. Man är ju inte någon ungdom mera. Nu är läget inte så illa – vi satte upp sista pärlsponten i taket nyss. Så det återstår bara litet golvbräder och därefter blir det målning och tapetsering. Det svåraste är att välja tapeter och kulörer – sedan går själva arbetet rätt fort.

Före …

… och efter.

Ja, så har jag förstås kvar installationen av den nya köksfläkten också. I går beställde jag induktionsspis och köksfläkt från Sverige. Lustigt nog kostar dessa sammanlagt 430 euro mer i Finland – i samma firma … Så vi får en semesterresa betald och pengar över. Men köksfläkten skall ha nya rör och nu skall de brandisoleras på alla möjliga och omöjliga sätt ! Jag tänker bygga en kanal av fibercementskivor fästa vid stålprofiler och isolera själva röret med bergull. Det blir 160 mm släta plåtrör så de är lätta att hålla rena.

Spisen har säkerhetsautomatik som stänger av en platta som varit på för länge och en mängd barnsäkerheter (barnbarnssäkerheter). Induktionsspisar blir ju inte så varma på ytan. Nackdelen är att våra gamla rostfria kastruller inte fungerar. Vi testade med en magnet och den fastnade inte. Men så kom jag på att jag tar in en järnplatta från skrotlagret och sätter den under kastrullen. Visserligen förlorar man snabbheten men det går att använda de gamla kokkärlen på det viset.

Nu har jag inte enbart arbetat med huset – även om det tagit mest tid. Det har varit nödvändigt att så och spruta också och så måste vi göra i ordning bränslehuset så jag kan placera in bränsletanken då det blivit renoverad. Den 11 juli åker jag med den upp till Ylihärmä. Bassängen i bränslehuset skall rappas och golvet jämnas ut. Sedan skall en plastmatta placeras inne i bassängen. Jag viker upp hörnen utan att svetsa plasten. Det går bra att vika riktigt snyggt bara man värmer med en värmepistol. Men först måste cementen stelna ordentligt.

Ytan skall ännu stålslipas med tunt murbruk. Jag vet ine om plastmattan är nödvändig men det skadar inte med extar säkerhet.

Det har varit dåligt med bloggandet under de senaste två månaderna. Men det vill inte bli till nånting då man känner sej fullständigt urlakad och bara vill inta ryggläge. I morgon måste vi föra ena bakhjulet på Zetorn för att lappas. Och så skall golvet lagas så vi kan börja måla. Då blir det litet annat arbete för det måste torka mellan målningarna.

Avsikten är att flytta in inom juli månadoch sedan får byggarbetet inomhus vänta till hösten för vi har en hel del byggande utomhus också. Och maskinerna måste skötas om. Inga större fritidsproblem i sikte …

Bete på söderåker

Kommer kanske någon ihåg när jag i vintras ”krellade” på i skogen med alla mina varv med kläder… Den igenväxta åkern som sakta skall petas fram. Då, i vintras, gick jag omkring som en michelingubbe, med klädvarven noga petade på rätt. Sågen ovässtes trots de höga stubbarna, svordomar viskades och gormades det, stundvis riktigt friskt. Ibland var det -12 och ibland 0. Jag bökade mej fram under kvistarna, brände riskorna, snavade på stubbar, snubblade över dikena, men knallade sakta på. Ibland blev det mörkt innan jag gav mej, endel dagar kändes det som man varit överkörd av en ångvält, men ut, ut, och så grillades det någon korv emellanåt innan det blev för mörkt för att hitta ketshupen. Ibland kunde jag sitta en stund för mej själv och fundera över livets orättvisor och rättvisor tills kylan började krypa innanför yttersta lagret kläder. Åkerknuten jag fick fram va inte stor, men, också den en bit i det här projektet. Lön för mödan? Jo, några kilo lättare och varmt i mitt och pappas hus, men det som värmer mest är nog det som kommer inifrån… Känslan att få någonting verkställt. Att få fram den åker som någon i tiderna kämpat och kåkat i så många fler timmar än man kanske kan tänka sej.

Så kom sen äntligen den dagen när jag släppte fåren att beta på söderåkern.

Skuttande, lyckliga tackor och lamm – bästa lönen för mödan 🙂

Nu håller alla lövträd på att skjuta upp nya skott. Skulle jag inte ha får att gå här skulle det snart se ut som en djungel igen. Men nu blir det stop med förvildningen av den här knuten. Fåren får vara här en tid nu och så skall jag följa med hur väl dom betar området, när jag tycker det är lagom betat flyttar jag dem till ett annat bete.

Ei mennyy nii kui Rommsos…….

………tyckte jag mig höra den finskspråkiga långtradarchauffören meddela när han beklagade att han var försenad. Med mina finskakunskaper (eller avsaknaden av dem) tog det en stund innan jag förstod vad han menade eller ”det gick inte som på Strömsö”. Sällan går det väl som planerat här på gården heller och idag var en sådan dag då det inte alls gick som planerat.

Då jag i går kollade in väderleksprognosen såg jag att de åter lagt in regnet som fanns där för några dagar sen men försvann emellan. Och då jag började känna mig lite sliten efter bland annat nattliga bevattningar så passade det utlovade regnet utmärkt. Jag brukar nämligen utnyttja dagar med ordentligt regn till att samla nya krafter så en dylik dag såg jag fram emot. För att med gott samvete kunna vila lite fordrades det ändå en sista kraftansträngning för att få den aktuella sallats-, broccoli- och blomkålsplanteringen avklarad, lite växtskyddsjobb och skörd av några pallar isbergssallat.

Broccolin och blomkålen planterades snabb för maskin var redan justerad för ändamålet, däremot fordrades det lite skruvande för att få den i skick för sallatsplanteringen. Efter att ha konstraterat att inställningarna var OK lämnade jag över planterandet åt kvällskiftespersonalen för att själv ta itu med bekämpning av bland annat kålmal som nu igen härjar i odlingarna efter att vinden mojnat och temperaturen stigit. Första sprutan gick bra men när jag på hemvägen framåt småtimmarna konstaterade att vägen bara blev smalare och smalare så fick jag nog ajournera det fortsatta växtskyddsarbetet trots ypperliga förhållanden. Safety first!

Jag hade också meddelat skördepersonalen att vi börjar vid 6-tiden för att hinna skörda innan regnet. Trots kort natt gick det bra att komma igång, så långt allt väl. Men efter en 10-15 meters skördande sprack hydrauloljeslangen till hydraulmotorn som driver bandet på skördevagnen. Det var bara att återvända hem sätta personalen i annat arbete och börja skruva. En av de anställda undrade över om det fordras reparatör för att få det åtgärdat men min amerikanska släkting som jobbar här i sommar svarade ” No, he’s a farmer” 🙂

Hur som helst så behövdes det ny slang så en stadsresa fordrades men när jag kom till paketbilen konstaterade jag att bakdäcket var tomt. Blev att ta reservbilen men brådskan var onödig för när jag kom fram hade verkstaden ännu inte öppnat. Jag var inte ensam i kö på parkeringen men ny slang fixades ändå snabbt och vid 9-tiden var vi igång igen, …….. 3 timmar försenad och det hade börjat regna. Vi är väldigt glada åt regnet för här är det torrt, trots att det i radion pratas om att hästhö och dylikt regnar bort, så det gjorde inget att man blev tvungen att skörda i regnrock. Dessutom gick sallaten bra att skörda och vi hann få alla beställningar fixade i tid. Dottern fixade punkteringen så det blev lite vila mot kvällskvisten trots allt. Slutet gott allting gott 🙂

Eller egentligen inte för jag hade planerat för sådd av den sista planteringsomgången under tiden det regnade idag, det hann vi inte med……… men Mañana, Mañana…..