Sprutförarkurs.

”Satt av en dag” för att uppfylla miljöersättningskraven här i veckan tillsammans med lite på 100 yrkesbröder och vad jag räknade till också 4 yrkessystrar. Av könsfördelningen på kurstillfället i fråga drar man slutsatsen att det här med växtskydd verkar vara ett ”karajobb”. Jag överraskades av det stora intresset för kursen men eftersom detta torde vara sista chansen att uppfylla kraven enligt ”gamla” regler så kanske någon tog tillfället i akt och gick kursen nu. Intyget är giltigt i 5 år för jordbrukare anslutna till miljöersättningsprogrammet även om systemet ändras till nästa programperiod. Nytt är nu att framledes skall även andra yrkesanvändare av växtskyddsmedel avlägga examen.

Jag har tidigare avlagt specialexamen för användare av växtskyddsmedel som är giltig i 10 år men enligt miljöersättningskraven måste man gå kurs vart 5:e år så därför blev det nu också aktuellt för min del. Uttrycket i inledningen kom sig av att något nytt egentligen inte kom upp på kursen, den är lite allmänt hållen och för oss trädgårdsodlare finns det inte mycket att ta till sig. Till all lycka så höll föreläsarna, pojkarna från lantbrukssällskapet, ångan och humöret uppe så tiden blev inte alltför lång. Sen är det ju alltid trevligt att träffa lite bekanta också och utbyta lite funderingar över aktuellt inför odlingssäsongen samt väder och vind.

50 euro blir det att punga ut med för kursen och intyget så en nätt förtjänst blir det för kurshållarna i alla fall 🙂

Att damma av kunskaperna inför säsongen är alltid bra, repetition är ju all inlärnings moder sägs det :)
Att damma av kunskaperna inför säsongen är alltid bra, repetition är ju all inlärnings moder sägs det 🙂

Förhärdat härdat.

Grönsakssäsongen står för dörren men ännu hinner jag med ett skogsrelaterat inlägg 🙂 Precis som Nisse så har jag också röjt undan en del vindfällen och det vill bli en hel del filande då sand och grus har ”smutsat” ner virket så kedjan blir ovass.

Tänkte att en härdad kedja kanske skulle vara ett alternativ så jag prövade en men jag är nog inte riktigt nöjd. Dels är den ~3 gånger dyrare och så går den inte att vässa annat än med specialvässare (som jag inte har). Dessutom tyckte jag att den inte var speciellt vass som ny heller, det gick an de dagar då det var varmt men nu hade vi några morgnar då det varit kallt, så pass kallt att stammarna frusit, och då bet den väldigt dåligt. Och sågkedjorna skall vara vassa annars blir det bara ett ödslande med tid och bränsle. Så det är väl att fortsätta med filandet………..

Härdad kedja till vänster.
Härdad kedja till vänster.

 

De kalla nätterna har medfört att skogsvägarna frusit till och öppnats för trafik igen så idag har jag fått en dikeslinje i Malax fixad, blir det inte regn imorgon tror jag att jag åker dit igen och gallrar lite.

Soligt och fint väder men lite för varmt det blev att dricka en hel del för att hålla vätskebalansen i skick.
Soligt och fint väder men lite för varmt, det blev att dricka en hel del för att hålla vätskebalansen i skick.

 

Ekonomijämförelse

Nisse redogjorde för en tid sen över sitt bokslut eller vart bondens pengar tar vägen. Han nämnde då hur olika boksluten kan vara gårdar emellan och för att ytterligare understryka detta har jag nu gjort en liten jämförelse. Jag deltog tidigare i lantbruksekonomiska forskningsanstaltens jordbruksekonomiska undersökningar och då kunde man också få rapporter med jämförelsematerial därifrån och det var ibland intressant. Tyvärr var det få gårdar med specialväxtproduktion som deltog så det var inte så lätt att hitta jämförelsematerial. Jag har nu inte på många år deltagit då det dels var ganska jobbigt med all bokföring och frugan tyckte att de ekonomiska resultaten var så nedslående, vill minnas att vår timlön låg på knappa 3 euro i timmen.

Nu vet jag ju inte exakt hur Nisse räknat men här kom jag till följande fördelning.

Här är det lönerna och lönebikostnaderna som är den största utgiftsposten. Jag har ju två av mina tre döttrar heltidsanställda och ett par säsongsanställda som får lön. Det här är ju ingen höglönebransch men i och med att det är många arbetsmoment som är svåra att ersätta med maskiner så blir det en och annan arbetstimme under året. Trots moderata lönenivåer för de anställda så kan de i alla fall stoltsera med att de har högre lön än företagets VD 🙂

Som följande stora utgiftspost kommer förpackningsmaterial, alltså kostnader för lådor påsar och säckar. Lite märkligt att det som förr eller senare hamnar på avstjälpningsplatsen förorsakar så stora kostnader, men ingen köper längre produkter i lösvikt.

Som nummer tre har jag elavgifter. Precis som för Nisse så är det stora fläktar i torken som förbrukar el men i mitt fall tillkommer en stor kostnad för el till kylmaskiner och motorer i tvätt och sorteringslinjen. Kylrummens avfrostning sköter jag med värme från flispannan för annars skulle elräkningen nog bli en hel del större eftersom jag då skulle ha blivit tvungen att höja på huvudsäkringen ytterligare.

Bränsle och smörjmedel kommer som följande utgiftspost. Här är det mest brännolja till traktorer och diesel till paketbilen. Bränsle till uppvärmning av växthus och byggnader är inte medräknade här. Jag har inte räknat ut värdet på flisveden eftersom det ändå till största delen består av röjningsvirke och annat skräp som annars skulle bli kvar i skogen. I fjol fick man dock faktiskt lite betalt för energiveden då kraftverket i Vasklot eldades med skogsflis men nu kör dom på stenkol igen och veden får ruttna i skogen……. det är mycket med den här politiken som man inte riktigt förstår. Avverkningen och ihopsamlandet av flisveden sätter jag på nyttomotionskontot så det är inte heller beaktat. Men det är klart att skulle jag sätta till marknadsvärdet på flisen här så skulle bränslekostnaden konkurrera med förpackningsmaterialet om andra platsen i utgiftsligan.

Som god femma har jag kalk och gödsel. Även om jag försöker att hålla jordens egen produktionsförmåga i skick så är jag tvungen att tillföra lite näring för att få hyggliga skördar och god smak och kvalitet på produkterna. Nu kalkade jag lite senaste år efter en paus på några år och det gjorde att kalk och gödselkostnaden steg några placeringar.

Det är tight om placeringarna som följer men ifjol var det frön och plantor som knep sjätte platsen. Grönsaksfröna är inte billiga, det är helt otroligt hur mycket en liten påse kan kosta. Men det lönar sig inte att odla skräp och utan gott förökningsmaterial så är de övriga insatserna bortkastade så det är bara att betala 🙁

Lite nytt har man försökt att skaffa sig så avdragen för maskiner och byggnader återfinns på följande plats.

Nisses största utgiftspost försäkringar hittar vi på åttonde plats i mitt fall och då har jag också som Nisse satt in pensionsförsäkringarna här för att bättre kunna jämföra. Försäkringarna förorsakade av främmande arbetskraft ingår i lönebikostnaderna. Jag trivs bra med att arbeta så pensioneringen är inte mitt ultimata mål här i livet och farfar och far dog vid 58 respektive 63 års ålder så jag förstår inte riktigt värdet i pensionspremierna. Skulle det gå så illa att jag inte klarar av att försörja mig genom att arbeta på ålderns höst får jag väl avyttra lite egendom. En del skadeförsäkringar har jag sagt upp efter erfarenheterna från branden, det lönar sig inte att försäkra sånt som börjar ha nåt år på nacken.

Eftersom jag inte äger tillräckligt med jord för att kunna hålla en vettig växtföljd så är jag tvungen att arrendera lite mark så arrendeutgifterna kommer som följande.

Placeringarna fem till tolv kastar på några tusen euro så dom byter plats sinsemellan årligen men senaste år återfanns inköpta tjänster och frakter på tionde plats.

Kostnader för underhåll och reparationer av maskiner hittar vi på följande plats. Här kunde det kanske satsas lite mer för att hålla allting tiptop, en del silvertejp och ståltråd har kommit till användning istället för nya delar.

På sista plats av det som betingar nån tusenlapp i årlig utgift hittar vi växtskydd, växtunderlag (såsom torv för plantdrivningen) och andra odlingsförnödenheter.

Ytterligare kostnader som vattenavgifter, kontorsmaterial, räntor, medlemsavgifter, marknadsföringsavgifter, facktidskrifter, fordons- & fastighetsskatter, m.m., m.m. har jag nu inte rangordnat här men det är bara att konstatera att det gäller att hålla strama tyglar för att få inkomsterna att räcka till. Inkomsterna jaa? Skulle nu någon vara intresserad av dem och detta inlägg leda till lite diskussion så är jag nog beredd att redogöra för dem också 🙂

 

Tjälläget.

Det är många som frågar om tjälsituationen så jag avlägger rapport om dagens mätningar. Eller egentligen fanns det inte mycket att mäta. Det fanns nämligen inte någon tjäle alls på de mätpunkter som jag kontrollerar i skogen. Och inte en endaste liten snöfläck heller för den delen vilket inte har hänt sen jag började gå snölinjen 1989. Däremot fanns det fortfarande lite tjäle kvar på åkermark men även där hade det tinat 9-13 cm från ytan och nedre tjäldjupet låg på 22-25 cm.

Skulle vädret fortsätta på detta vis så vore nog mätpunkterna tjälfria vid nästa kontroll om 2 veckor men ännu kan det bli kallt och de facto så har det nu i kväll dalat ner så pass mycket snö att marken är vit.

Grannens råg har börjat grönska liksom mitt kummin har gjort. Lite onödigt tidigt har nog växtligheten vaknat men kanske blir den nu utlovade köldperioden inte så lång och hård.

 

Grönskande kummin på Långmosskiftet 15.3.2014.
Grönskande kummin på Långmosskiftet 15.3.2014.

 

Ska man bli orolig?

Idag kröp kvicksilvret upp emot 8 grader och det blev onekligen lite varmt innanför skyddskläderna i skogen. Städade bort virket i dikesöverfarterna och hämtade hem traktorn för nu efter regnet är det nog färdigt med utkörningen av virke från mossen. Det som legat i vattnet i dikena var tungt så jag fick nöja mig med att köra halvfulla lass och även samla lite ris till de besvärligaste platserna.

Konstaterade också att värmen börjat locka växterna till att vegetera och det är det som oroar mig. Får vi nu en ordentlig köldknäpp, vilket är fullt möjligt, så är nog växterna ömtåliga och kan ta skada då de lockats ur vintervilan.

Björkens knoppar börjar visa färg.
Björkens knoppar börjar visa färg.

Att knopparna visar färg den här tiden är nog lite ovanligt det är ju inte fråga om något träd vid någon byggnads sydvägg utan mitt i skogen.

Vårbruk

Hörde att kollegerna i sydfinland har inlett vårbruket med potatissättning och även det är ovanligt tidigt och förstås förenat med stora risker. Men visst kan det vara värt ett försök ifall det skulle lyckas, antar att inhemska nypotäter till Valborg och Mors dag kan bli värdefulla 🙂