Nisse hade helt rätt, i den här åldern ska man jobba på i lugnan ro utan att tänka på antalet arbetstimmar. För det blev lite för bråttom dagen efter den tidiga kvällen jag nämnde i mitt förra inlägg, vilket ledde till att jag tömde telefon tillsammans med lite grönsaker i karet vi brukar för att skölja bort lite jord. Jag höll telefon i handen men när jag skulle flytta lådorna lade jag den i lådan, i hastigheten glömde jag sen att ta den därifrån innan jag tömde lådan. Upptäckte fadäsen en kvart senare då jag skulle söka en adress jag fått som meddelande. Så kan det gå då handlingen går före tanken.
Idag har man ju hela sitt liv i luren för att nu inte tala om alla odlingsanteckningar så paniken blev stor då jag märkte vad som skett. Luren var ännu vid liv när jag fiskade upp den så jag påbörjade en snabb räddningsaktion och hann kopiera bilder och videor men när jag höll på med kopierandet av anteckningarna flimrade skärmen till och telefon dog.
Jag hade nu inte så mycket mera att förlora så jag plockade sönder telefon i minsta detalj och blåste torrt med luftkompressor och varmluftspistol varefter jag lät den ligga över natten. Följande morgon plockade jag ihop den igen vilket inte var så lätt, det är ju så små komponenter och stöpslar att koppla i dagens lurar. Flickorna här i huset betvivlade nog att jag som i deras tycke är skakig och halvblind skulle få ihop den igen. Hur som så gick den igång på första försöket och har nu fungerat som tidigare. Lite fukt har jag nog kvar i skärmen för den har lite mörkare skuggningar här och där. Den har en lie spricka från tidigare så jag ville inte bruka alltför mycket våld på själva skärmen. Allt har jag nu kopierat så de må nu gå hur som helst med resten men bäst att låta allt “håschas” va ogjort. Sen sägs det också att alla onda ting är tre så kanske jag har nånting ännu att vänta förutom bevattningsmaskin och telefon?
Klockan är blott 21:30 men jag tänker inte göra nåt mera idag. Ska försöka testa råden som en av radions sommarpratare delade med sig av häromdagen. Hon menade att man inte vinner nåt på att jobba 70-80 timmar i veckan.
Jag vet nu inte om jag håller med, i och för sig så har jag nu legat på kring 120 timmar i veckan en tid. Så långt kan jag hålla med att visst går det lite långsammare men att man på 40 timmar skulle hinna med det som man gör på 120 tror jag ändå inte på. Nå det må nu vara hur det vill med den saken men så länge det går bra känner man inte av tröttheten trots långa dagar. Idag blev det ändå en sån där skitdag som kommer nu som då och det är väl såna dagar man borde stannat i sängen istället för att försöka få något uträttat.
Det börjar bli torrt och trots att affärerna inte löper så värst bra så försöker man hålla grödorna igång, man vet ju aldrig när det blir lite mera drag på marknaden. Så igår kväll (läs natt) så monterade jag bevattningsrampen och drog ut för att lite mera på allvar vattna det nyplanterade till först och sen de övriga grödorna. Det har ändå gått så långt på sommaren att det börjar bli lite skymt mitt i natten så jag nöjde mig med att se att allt fungerade, vilket det gjorde. Men i morse då jag startade upp igen så drog jag av slangen, den slang som för närmare 10 år sen skadades av snöskotertrafiken då den lämnade kvar på åkern över vintern.
Slangen har med lite stöd av silvertejp hållit så här långt men nu var lyckan förbrukad. Så nu var goda råd dyra, det är inte lätt att skarva en dylik då slangen lindas upp på en trumma i samband med att rampen dras in. Att försöka stumsvetsa verkade vara det bästa alternativet så efter lite rundringning fick jag så till sist låna svetsutrustning från en jordbyggnadsfirma i grannbyn. Jag har tidigare svetsat Pel-slang i samband med att jag grävde ner pipeline för bevattningen så metoden är inte helt främmande. Belastningen på en slang till bevattningsmaskin är dock betydligt större än en på en slang som ligger mer eller mindre orörligt i jorden. Satte därför mig ner för att i ett par timmar fördjupa mig i ämnet innan jag, efter att ha övat lite, med hjälp av min iranska arbetare tog mig an slangen till rampen.
Det såg ganska lovande ut men höll ändå inte mer än ett 50-tal meter, draghållfastheten och trycktåligheten var det inget fel på men skarven blev lite för stum så den sprack sen när den böjdes i samband med upprullningen på trumman. Vet nu inte om jag imorgon orkar göra ett nytt svetsningsförsök eller om jag tar bort den del av slangen som är söndrig och gör en 230 meters av 300 meters maskin, åtminstone tills jag får ny slang monterad.. Eller är det nån här som vet vad som gick fel?
Slangen drogs av vid uppstarten på morgonen.Sågade upp skarven som jag provsvetsade för att se resultatet, tyckte det så helt ok ut.Sen blev det svetsning i fält, efter att ändarna putsats och hyvlats jämna värmdes de upp med den eluppvärmda plattan.Efter avkylning såg skarvningen ut så här. Kan tänkas att det värmdes lite för mycket och skarvningen blev onödigt hård?Men det såg ut att hålla både drag och tryck.Tyvärr så tålde inte skarvningen böjningen vid upprullningen på trumman utan brast strax efter svetsfogen.
Uppdatering följande dag.
En natts sömn och nytt försök, skam den so ger sig. Det ser ut att hålla nu. Prövade med lite mindre tryck och mindre svulst, borde kanske fixat lite förböjning av slangen också får att minska på töjningen. Men som sagt hittills håller det.
…. hann jag tänka i morse när vi inledde dagens skördearbete. Knappa 10 plusgrader och snål nordanvind fick det att kännas kyligt. Fick ta regnrocken som hängde i hytten för att hålla överkroppen varm men det var kallt om ben och knän.
Efter en stunds funderande kom jag ändå att tänka på att det är lika så bra att det är kallt, det håller ju tillbaka utvecklingen hos grödorna. Nå, en del grödor får gärna utvecklas men vad gäller isbergsallaten som vi just då skördade är det bara bra om det inte växer så fort nu då marknaden sviktar. Jag vet inte vad folk äter men sallat verkar det inte vara. Jag har pratat med kollegor runt om i Finland och alla menade att produktionen inte är speciellt stor. Så det verkar vara konsumtionen som sviker. Eller så är det så att allt mer köps som färdigt hackad och malad vara där en stor del av råvarorna har utländskt ursprung. Grannen som kör långtradare berättade att han senast tog hem ett lass sallat från Tyskland.
Man kunde gott ha halverat produktion och det hade ändå räckt till verkar det som. Jag försökte sänka priset förra veckan men inte ledde det till att mera gick åt, så priset verkar inte vara orsaken. Och kvaliteten är ypperlig såsom brukar vara fallet när det är svalt. Eller är det just det som är orsaken, det var lite likadant för 2 år sen då vi hade regnigt och kallt medan det i fjol gick bra åt, det lilla som man nu i hettan och torkan fick fram.
Prima sallat som inte funnit sin köpare.
Testade att skriva detta inlägg på telefon under tiden jag övervakade bevattningen, verkar som om nya versionen av WordPress fungerar bra på telefon, om jag nu får det publicerat.
På tal om bevattning så kan jag meddela att regnen inte hittat hit trots att det utlovats vid flera tillfällen. Österbotten är också det enda landskap var skogsbrandsvarning råder för tillfället. Och nattfrost pratas det också om för vår del. Den har vi i alla fall klarat oss ifrån tillsvidare, hörde att frostkänsliga grödor fått sig i södra Finland och t o m på Åland.
Jag fick larm från flispannan och befarade att silon gått tom, går ut för att kolla och mycket riktigt var så fallet. Den här tiden på året är ju inte värmebehovet så stort, lite varmvatten så man får bort det värsta jorddammet innan man lägger sig och så har jag på lite nattvärme åt tomaterna och gurkorna då nätterna är kalla. Det fanns ändå lite flis kvar i hörnen som jag kunde borsta ner så att jag skulle klara mig till morgonen så ingen panik.
Klockan är inte mera än 20:45 så jag ringer entrepenören som jag brukar anlita för flisandet för att se om det möjligtvis går att flisa lite imorgon. “Jag har varit på uppdrag så jag kan komma direkt” får jag till svar. “OK jag ska bara koppla ur traktorn och flytta undan lite maskiner samt koppla till vagnen” svarade jag. Jag hann nu endast koppla från traktorn innan han var på gården så han fick lov att vänta lite innan tuggen kunde startas. Det blev att fylla vagnen framifrån för jag märkte att den saknade bakbräde när jag kom till flisvedshopen, så det fick jag fick lov att springa hem och hämta.
Klockan är 21:06, bakbrädet är på plats och tuggen igång. 21:13. Vagnen är med råge fylld
28 minuter från beställning till färdigt arbete är inte illa och då blev det ändå några minuters väntan eftersom jag inte var förberedd på så snabba ryck 🙂
Om allt skulle gå så snabbt vore dagarna betydligt kortare, idag har jag försökt mig på att få igång det mobila bredbandet och det……… men det är en annan historia.
Spannmålen jag sådde häromveckan grodde på 6 dagar vilket är tre gånger snabbare än groningen på grannens åker som såddes i slutet av april. Det är ändå en klen tröst för en sen sådd för resten av utvecklingen lär inte gå tre gånger snabbare. Så det blir nog en sen skörd om det nu överhuvudtaget hinner bli färdigt, höstvädret utvisar den saken. Nå huvudsaken är väl att stödvillkoren uppfylls.
19.6.2019. 6 dygn efter sådd. Snabb groning så här mitt i sommaren.
Snabbt har också grönsakerna utvecklats, vi är nu igång med skörd av olika sallater, kålrot, kålrabbi, grönkål, vitkål och blomkål. Broccolin är inte heller långt borta.
19.6.2019. Kålrabbi så söt och mjäll att den smälter i munnen.
19.6.2019. Vitkålen frodig och fin.19.6.2019. Trendig grönkål.
Kålväxter kan annars bli nästa trendgröda vilket naturligtvis gläder mig. Hörde ett radioinslag från Sverige här om dagen där den rättmätigt prisades för sina goda egenskaper. Rena rama hälsokosten! Mattrenderna kommer ju oftast västerifrån numera så jag hoppas att dom har rätt och visst har jag redan märkt av att efterfrågan på vissa kålväxter ökat under de senaste åren.
Även kumminet ser lovande ut och kumminmalens larver har jag rätt väl lyckats ta hand om.
19.6.2019. Kumminet blommar rikligt.
Med många grödor på schemat lyckas man inte med allt men man får glädjas åt dem som utvecklas väl. Vädret har i alla fall så här långt samarbetat rätt hyfsat. Lite midsommarregn, 7,5mm senaste dygn, gjorde gott åt det som växer och gav mig lite tid för ett inlägg.
Vill med dessa rader önska bloggkollegor och Bondbloggsläsarna en trevlig midsommar.
Det regnar ute så jag satte mig vid datorn för att se över stödansökan trots att det ännu är 2 dagar kvar till deadline. Men det sägs att man ska lämna in i god tid och det har meddelats att störningar förekommer. Så kanske bäst ta tjuren vid hornen, det kan ju vara så- och planteringsväder imorgon och på måndag. Dessutom har vi en konfirmation att bevista.
Jag kom nu relativt lätt in trots att jag befarade att trafiken skulle vara livlig med tanke på vädret. Men där slutade det roliga, ser att man nu igen varit och pillat på kartgränserna så att arealerna ändrats. Blir spännande att se om “bollarna” hålls där man placerar dem eller som tidigare likt yra höns dansar omkring på skärmen.
Man möts av utropstecken som vanligt.
Nåå, på bilden ovan är det fjolårets karta som visas, men den har tydligen manipulerats av administrationen för så såg den inte ut när jag skickade in i fjol. Man har tydligen velat precisera odlingsarealen för på andra skiften har man nu också dragit av areal för enskilda stenar på åkern. Man borde kanske söka fram dynamiten? För att röja menar jag kanske jag bör tillägga.
I god tid är jag dock inte med allt denna säsong trots att jag kunde inleda vårbruket tidigt. Grönsakerna har jag relativt bra koll på och dom är ju i mitt fall det primära, vi är fem före klara med vårplanteringarna. Spannmålen däremot ligger jag en månad efter med om man jämför med grannarna, havren sådde jag natten mellan onsdag och torsdag och följde upp med kornsådden på torsdag så långt som utsädet räckte och åkern var klar. Hämtade mera utsäde på fredag men regn avbröt vidare sådd. Det såg så lovande ut med kombimaskin jag brukar ha till låns så jag iddes inte arrangera med entrepenör. Men till helgen för 3 veckor sen då jag tänkte så hade den gått sönder och efter det har vädret varit så pass nyckfullt att tiden runnit iväg med grönsakerna. Jag vill ju sköta jobb likt spannmålssådd som jag klarar själv under veckosluten för att bättre och mer avslappnat leda arbetet tillsammans med de anställda i veckorna. Hur som så kändes det lite underligt att under sådden dra in ångorna från MCPA besprutade fält i grannskapet i stället för som brukligt känna doften av svämspridning.
I år har jag ändå tänkt så blott tjugotalet hektar med spannmål då jag har en hel del areal i kummin samt inspirerad av Johnny som kommenterar flitigt här på bloggen tänkt så lite gröngödslingsvall på några åkrar som jag grundförbättrar lite med att med dikesrensningsmassorna fylla ut en del svackor för att minska risken för problem likt Nisses svansjöar.
I god tid har vi i alla fall inlett skörden, sparrisen har vi skördat sen medlet av maj och den avslutar vi till midsommar. Specialsallat och grönkål har vi skördat i närapå två veckor, dom kom snabbt trots att det varit lite svalt emellanåt men lagom med fukt och användning av täckväv har gynnat tillväxten. Man ser tydligt skillnad på det som var täckt och otäckt i år, man borde kanske ha satt mer under väv ett år som detta.
Snabb utveckling av de första planteringarna i år och kvaliteten är ypperlig.
På tal om övervakningen som jag beskrev i senaste inlägg så har jag också nyligen haft en växthusgranskning som vad jag förstod löpte bra och inte leder till några efterföljder. Har också förstått att grönsaksodlingarna prioriteras i årets granskningar så man har kanske fler övervakningar att vänta?
Så många förslag på hur lätt sköta den tidsödande skiftesvisa dokumentationen har jag inte fått men får väl av utsikten för nya granskningar försöka se över anteckningarna lite nu som då även om det nog vore roligare att skriva lite om odlingarna här på bloggen. I ett projekt som jag följer föreslogs att man använder gratisprogrammet SIRPPI för odlingsanteckningarna så jag laddade ner appen men har ännu inte hunnit bekanta mig desto mer annat än att det verkar lätt att med hjälp av GPS lokalisera de olika noteringarna, det lär även ska gå att synkronisera med Peltotuki-programmet vilket jag nu inte har. Nån annan här som provat SIRPPI?
Nää, det har slutat regna och molntäcket börjar lätta så nu får jag väl lov att återgå till vipun. Giv mig styrka.
