Det torkar upp

Trots vinterns långsamma återtåg så börjar åkrarna torka upp. Mest på grund av att det inte regnat och att solen skiner. Kylan gör att det inte går så fort men SMHI:s lantbruksväder (som jag beställt via NSL) har en avdunstningsprognos som ger ett par mm avdunstning varje dag. Enligt tiodygnsprognosen skall det vara kyligt och först i slutet litet varmare men bara nätt och jämnt +10 grader. Inte nån sommarvärme precis.

Nu har i alla fall såmaskinerna kommit fram och så småningom skall vi väl också börja så. Det blir knappast den här veckan. Möjligen blir det först då prognoserna börjar hota med regn …

Jag har börjat smörja Rapiden och konstaterade att alla ringarna var hela och hållit trycket riktigt bra. Nu måste ännu de nya markörerna monteras. Jag köpte riktigt starka harvtinnar för de gamla S-tinnarna höll inte alls. Likaså har jag breda spetsar så att markeringen skall synas. I fjol var det svårt att se den i halmen.

Jag körde ett varv runt åkrarna med lilla MF165 och tyckte att de torkat upp ganska jämnt. Det fanns inte många vattenpölar utom på de allra värsta ställena (ett gammalt vägdike). Men den orörda halmen gör att ytan torkar upp långsamt och den skall vara torr innan vi vågar börja så. Det är en annan sak om man harvar för då torkar ytlagret mycket snabbare.

I växthuset har solen fått äppelträden att blomma och humlornas surr hörs hela tiden. Det såg illa ut för humlorna då kölden kom tillbaka men de tycks ha repat sej. Äppelträden på bilden ympades för tre år sedan och skall i år planteras ut. Groparna är redan grävda.

Grannen harvar och jag skördar.

Man kan kanske tro att jag kommit i otakt med årstiden då man läser rubriken men det är faktiskt så att vi skördar övervintrande palsternackor för tillfället. Palsternackorna har klarat vintern relativt hyffsat trots att vädret varit nyckfullt och tjälen förhållandevis djup på grund av den ringa snön. Ifjol däremot lyckades inte övervintringen då det slog till med -30 grader på snöfri mark i början av januari.

Nu då värmen äntligen kommit, det var första morgonen utan is i vattenpölarna på länge i morse, så börjar palsternackorna kvickna till liv och sätta blad. Det leder också till att den i de saftiga rötterna lagrade näringen börjar förbrukas så det är viktigt att skörda innan bladväxten tar fart. Tillsvidare är det tjäle och vått i jorden så det är spade och handskörd som gäller tillsvidare. Det är ändå bra att få dem skördade så att jag kan plöja fältet och liksom grannen ta itu med vårbestyren. Vi har en del grönsaksplantor klara för plantering men det är ännu lite för vått och det utlovas ännu ett bakslag i vårvädret i början av nästa vecka så det blir väl lite si och så med planteringen. Plantorna har vi i alla fall lyft ut för avhärdning då det börjar bli trångt om saligheten i växthuset.  Att jorden fortfarande är kall vittnar också det faktum att tofsvipan ännu inte börjat ruva, hittade inga ägg trots att jag stötte på ett otal reden under dagens markkarteringsrunda. Så kanske den kniper igen som Susanne Lanefelt gjorde under gymnastikprogrammen i Sveriges TV på 80-talet 🙂

Palsternackorna börjar få vårkänslor……
….så det är bäst att förpassa dom in i kylan i kylrummet för senare försäljning.
Ännu är det kallt i jorden, stötte på is vid så gott som varje provtagning under dagens markkartering.
De första lökplantorna lyftes ut igår för att avhärdas inför stundande plantering.

Halvekologisk odlingsplan

Det har varit mycket diskussion om eko eller inte eko. Först och främst kan man undra vad ”eko” betyder ? Det kan vara ”ekologisk” lika väl som ”ekonomisk”. Och som vanligt så finns ”fan i detaljerna”. Principerna kan synas enkla men översatta till byråkratregler  blir de alldeles otroligt invecklade.

Personligen så tänker jag absolut inte binda mej till en mängd mer eller mindre stolliga regler. En del stöd går förlorade och jag kan inte sälja vetet som ”ekologiskt” men det uppvägs av att jag har frihet att använda de metoder jag anser vara förnuftigast – både ekologiska och mindre ekologiska. Huvudsakligen går jag in för att välja odlingsmetoder enligt fakta och sunt förnuft. Och fakta skall granskas kritiskt. Helt otänkbart är att odla på nån sorts religiösa eller filosofiska grunder. Jag bryr mej inte ett skvatt om månens ställning eller något liknande dravel.

Efter att ha sagt så mycket så måste jag påpeka att det finns mycket att beakta i den ekologiska odlingen liksom i den gamla Bondepraktikan (som ju ser på månen :-). Jag är mycket ekonomisk av mej (läs ”snål”) men jag vill se odlingen ur ett längre perspektiv och är inte alls intresserad av nutidens ”kvartalsekonomi”. Extremt intensiv odling där man maximerar skörden intill sista korvöret strider helt emot mitt tänkande. Så jag bryr mej inte om optimala kvävegivor och att spruta mot allt som rör sej. Jag sätter inte ut 100 euro för att få 101 euro tillbaka. Det betyder att firman får 100 euro och jag får 1 euro. Skall jag satsa så bör det vara så att jag satsar 1 euro och får 100 euro tillbaka.

Som gammal matematiker så anser jag att man skall se på derivatan till kurvorna – inte maximum. Det här skrev jag om redan för ett antal år sedan (se Optimal gödsling – för vem ?). Där derivatan pekar mest uppåt får man mest tillbaka på varje satsad euro – på kurvans maximum är derivatan noll, dvs. man får tillbaka bara det man satsat men vinner inget. Det gäller både gödsling och andra satsningar.

Fast så enkelt är det inte. Det finns en mängd andra faktorer som bör beaktas. Bland de viktigaste är att förbättra jordstrukturen och hindra urlakning. Det är ju dumt att ge pengar åt firmorna och låta en del av gödseln rinna ut i havet. Ordet ”miljö” börjar jag vara allergisk mot – även om jag kan omfatta målsättningen. Det är byråkratin och de dumma reglerna som jag inte kan tåla. Ordet ”eko” kommer snart att gå samma väg om inte alla dumheter som kallas ”eko” börjar minska.

Men om man ser på verkligheten utanför struntpratet så finns det mycket som jag gillar med ekologisk odling. Jag håller med Mats som i en kommentar skrev att två-årig vall är bra för jordstrukturen. Jag har gått över till just en sådan komponent i odlingen. I år har jag gröngödslingsvall på 2 hektar som skall plöjas upp i höst och nu tänker jag så in litet på 6 hektar som fortsättning. Om klöverväxten blir en hälften så fin som i fjol så är jag nöjd. Det är nämligen en åker med ganska så tilltrampat ytskikt där det står vatten så fort det har regnat – medan det är torrt ett spadtag djupare.

Här borde klöverns rötter bryta igenom det tillpackade lagret.

Problemet är förstås att det är ekonomisk förlust i två år med vallen. Men med de nuvarande vetepriserna så blir förlusten i pengar inte så stor och jag hoppas få en förbättring av markstrukturen vilket i längden ger bättre ekonomiskt utfall. I fjol gav den tillpackade strukturen på just den här åkern en ordentlig skördeförlust på grund av regnandet (se Brodden gulnar). Med en bättre markstruktur hade det inte varit problem.. Så nu måste det göras nånting åt saken. Ifall det fungerar med vall i två år så får man bättre struktur och kväve från klövern. Vallen kan dessutom hålla tillbaka både kvickrot och flyghavre om man slår den i rätt tid.  En hel del fördelar trots ekonomisk förlust.

Sedan är det ett problem att vi inte mera har kossor. Det gamla jord- och kobruket fungerade egentligen ganska bra. Men med alla regler är det nu så dyrt att ha kossor att det är uteslutet. Man måste då ha hundratals kor och det finns ingen realistisk möjlighet att satsa på det. Jag ger gärna vallskörden åt dem som ännu har kor i byn men det är inte samma sak.

Ifråga om jordbearbetning som ogräsbekämpning så blir det problem med direktsådden. Som det nu är så sparar jag massor med arbete och pengar på att inte bearbeta åkrarna. Det förlorar jag om jag börjar köra omkring med harvarna hela tiden. Inte är det speciellt ekologiskt heller att göra av med en massa brännolja. Jag kan inte se något bra i att jag lämnar bort en (rätt så liten) kemisk bekämpning av ogräs och i stället bränner olja … Hellre skär jag då ned på den kemiska bekämpningen så mycket som möjligt. Det är enligt min personliga mening mera eko och eko (ekologiskt och ekonomiskt).

Så det blir halvekologisk odling. Gödsling och kemisk bekämpning lämnas inte bort helt även om en del fungerande ekologiska metoder tas med. Det varierar dessutom från år till år. Däremot använder jag inte maximal bigödselmängd (jag använder det gamla uttrycket ”bigödsel” för att särskilja från kogödsel) och sprutar enbart där det håller på att bli katastrof med ogräsen. Jag vill inte binda mej till att lämna bort någon metod så det går inte att få ekostöd. Alla metoder skall kunna användas men användas med förnuft.

Vi får se hur det går i längden. Vädret är så olika varje år och förbättring av markstruktur syns bara på lång sikt. Sedan vet man aldrig hur politiken svänger. Om det börjar bli matbrist (i den meningen att priserna stiger) så kan det hända att politikerna förbjuder oss att använda ekologiska metoder och tvingar oss att maximera hektarskördarna med alla medel. Om priserna stiger för mycket så glöms allt prat om ekologiska produkter bort helt och all energi riktas in på att öka tillgången så den driver ned priserna. Tro inte att allt fortsätter som förut. Historien har tvärtom visat oss att inget någonsin fortsätter som förut.

Just nu gäller det i alla fall att få utsädet i jorden inom de närmaste veckorna …

 

 

 

 

Gårdens hästar.

Det är sällan för många hästar i gårdens traktorer och även om det är lika viktigt att dom används rätt som att dom är många så kan det ju vara intressant att se hur många som finns kvar i de gamla trotjänarna.

En motoroptimeringsfirma råkade ha vägarna förbi och även om de flesta av mina traktorer är för gamla för modern trimning så bad jag dem vika in för att bänka mina traktorer. Man kan ju tycka att traktorerna blivit lite latare med åren men det kan ju också vara så att man bara inbillar sig efter att ha prövat nån traktor med mera pulver. Är kraftlösheten bara en inbillning så är det kanske inte så mycket att göra åt om man nu inte vill börja göra alltför stora ingrepp i motorerna. Men skulle det nu råka sig att en del hästar lagt sig på soffan kan man kanske med enkla medel väcka dom igen.

Under dagens mätning fick jag nog konstatera att det bara var den nyaste traktorn (New Holland t5070 med 1800 timmar på mätaren) som levererade vad som fanns noterat under tekniska specifikationer i instruktionsboken. Normalt underhåll som filter och vätskebyten sköts ju oftast om enligt serviceboken men spridarbyten och underhåll av insprutningspump kanske blir lite lämnat på slarv. Så det är kanske där man får börja söka hästarna på soffan när traktorerna passerat 10000 timmars sträcket. Eller vad säger expertisen?

Effektmätning av traktormotor på gång och vi hittade dom hästkrafter som utlovats 🙂
Här sover nog närmare 15 hästar om dom nu funnits där från ny. Det är ju lite svårt att veta då det inte blivit mätt tidigare.

Nu har våren kommit (2017)

Redan i april var det några varma dagar och vårblommorna började sticka upp och humlorna surrade. Men sedan kom det en ordentlig vinter som var kallare än mången dag i mars. Därefter har det varit kallt och snö tills det slog om ungefär den första maj. Nu dök vårlökarnas blommor upp på nytt även om de inte riktigt gillade kölden som varade i två veckor. Någon speciell blomsterprakt blev det inte i år men snödropparna såg bra ut och blåsipporna var många men små i år. Lägg märke till att vi inte alls krattat löv . Antingen krattar man eller så har man blåsippor – de tål absolut inte krattan.

Inne i växthuset blommar däremot äppelträden riktigt fint.

Och humlorna surrar på verandan …

(Själv sitter jag inne och äter antibiotika. Det blev läkarfärd i går. Jag var så styv i korken för att jag inte alls varit förkyld den här vintern men som vi vet så går högmod före fall :-).

 

Tjäle, snö och Valborg.

Nyss hemkommen från tjälmätningsrundan får jag konstatera att det gick som jag befarade för 2 veckor sen, det vill säga att vi har tjäle kvar till Valborg. Det jag däremot inte räknat med var att vi skulle ha mera snö nu än vid förra mätningen. Nattens och förmiddagens snöfall gav oss ett 6 cm:s snötäcke som nu på eftermiddagen börjat smälta och gjorde slyet vått liksom nacken och uppåt midjan på mig.

Lite hade ändå tjälen gett med sig men med den här farten kan det till och med finnas något att mäta om 2 veckor då nästa mätrunda finns inprickad. På stubbåker hade det nu tinat 15 cm från ytan men därunder fanns det ännu ett 12 cm tjockt tjälskikt (för 2 veckor sen var motsvarande siffror 10 från ytan och 22 cm fruset). På plöjd åker var motsvarande siffror 24 (13 förra mätningen) och 13 cm fruset (34). Nå snön blötlägger ju tjälen effektivt så får vi lite värme, vilket nu inte vädertjänsterna utlovat, så kan tjälen vara borta nästa veckoslut. I skogen hade inte läget förändrats nämnvärt sen senaste mätning.

När man läser dagens some-flöde så förbarmar sig de flesta över det sena snöfallet, men faktum ar att det inte är så ovanligt. Så sent som den fjärde maj 2014 kom det 5-6 cm snö men mannaminnet vill ju vara kort emellanåt, enligt förriga kärringen endast 5 minuter långt.

Med dessa rader vill jag önska läsarna en glad Valborgsmässoafton och ett lugnt 1:a majfirande.

30.4.2017