Att bygga om en traktor

Zetorn är reparerad men då den en gång är inne i verkstaden och varm och torr så passar jag på att bygga om den litet. Den är redan ombyggd flera gånger – i all synnerhet för att anpassas till skogsarbete – så jag behövde ta bort en del ändringar som jag tidigare gjort.

Det är mycket mera arbete att bygga om än att bara reparera. Man måste borra och skära till nya delar vilket tar mycket mera tid än att bara byta en del. Nå, det kan ta en massa tid att få bort rostiga skruvar utan att dra sönder dem men det gäller mest hytten för motorn är så inoljad att där inte finns rost alls.

Då jag hade bort bränsletanken så passade jag på att montera in en bränslemätare. Den mätare som kom med traktorn 1975 bestod av en mätsticka som man skulle doppa i tanken. Den är förstås driftsäker men ibland vill man hålla koll på hur mycket bränsle man har kvar inifrån hytten.

Problemet är att det inte fanns plats för en mätare i tanken så jag var tvungen att ta upp ett stort hål för givaren. Dessutom måste jag skära upp motorplåten för den låg alldels tätt intill tanken.

Det var ganska roande att se på nätet vad olika människor gav för råd. En del tyckte att det var livsfarligt och föreslog att tanken skulle fyllas med vatten eller en lämplig gas medan andra tyckte att brännolja inte brinner så bra (i motsats till bensin) så det var bara att borra. Bland annat så lär en brandskyddsinspektör ha droppat en brinnande tändsticka i en dunk med brännolja för att visa att den helt enkelt slocknade. Och påpekat att det hade blivit en grym explosion ifall det hade varit bensin.

På nätet finns det alltid de hjärtängsliga som tar till helt overdrivna åtgärder och ofta bara ger rådet att låta en ”fackman” sköta allt. Nå, som bonde sköter jag allting själv – efter att grundligt ha tagit reda på hur man skall göra. Då jag märker att det är en ängslig typ så slutar jag vanligen läsa. Det är samma typer som tror att man får bra kvalitet om man betalar dyrt. Tyvärr har försäljarna också märkt att det finns sådana människor så de sätter en sjuhelsikes pris på skräpprodukter varvid de kan sälja dem med god vinst åt de godtrogna.

Hålet i bränsletanken gjorde jag med en skruvbar hålstans som var avsedd att ta upp hål för blandare i diskbord. Man borrar ett litet hål för skruven och sedan dra man ihop stansen som skär upp ett snyggt hål med 35 mm diameter i plåten. Den ger heller inga gnistor som en vinkelslip eller liknande verktyg gör.


Bränslegivaren monterad

Det har sina fördelar att ha en bränslemätare eftersom det är ganska besvärligt att lufta en diesel ifall bränslet tar slut. Speciellt i skogen om vintern är det inte så trevligt att först åka hem efter mera bränsle och sedan börja skruva och lufta motorn.

Lastaren behövde också byggas om. Det fanns inte möjlighet att fästa svängningsdämparen direkt i bommen. I stället för att svetsa fast ny ända på bommen så satte jag två 15x150mm järnskivor på sidan om bommen och fäste dem med 25mm tappar. Fördelen är att man kan ta bort förlängningen och bygga om den om det behövs. Det är mycket besvärligare att plocka bort hela bommen om man vill bygga om nånting.

Ena skivan på plats
Svängningsdämparen monterad

Sedan har bakljusen börjat sjunga på sista versen. Dessutom stör de sikten snett bakåt. Jag har redan en gång byggt om bakljusen. Zetorn har alldeles för breda träckskydd för skogsbruk även om de kan vara bra då man kör på landsväg. Den bakersta delen skruvade jag bort för många år sedan och måste då flytta upp bakljusen. Nu flyttade jag upp dem ännu högre och fäste dem vid hytten.

Gamla och nya bakljusen

Arbetsljusen har också varit för lågt placerade. Speciellt då man har ett högt lass så är de till tvivelaktig nytta. Nu flyttade jag upp dem ovanför bakljusen som är placerade inne i 80x80mm vinkeljärn. Det kan behövas för torra grova kvistar är starka och kan riva loss en lykta i skogen.

De nya lyktorna

Bakre delen av stänkskärmen borde ännu skäras bort men det får vänta för jag måste ut i skogen snabbt nu. Och det finns en hel del att göra ännu. Trots att det elektriska systemet på en 44 år gammal Zetor är ganska enkelt så tar det tid att klura ut hur ledningarna är kopplade. Dessutom måste jag bygga nya ledningsbanor som är mekaniskt skyddade.

Ett ständigt problem har varit att få rum för skogsstövlarna. Zetorn har en ganska stor hytt – den första som hade platt golv år 1975 – men den svängbara stolen som jag satt in har i alla fall problem att svänga runt – åtminstone stövlarna vill bli kvar i framändan på hytten. Det fina med den stora hytten är att ventilbordet ryms inne i hytten så jag kan ha bakrutan fast hela tiden. Då jag dessutom installerat ett extra värmebatteri med fläktar så kan man arbeta ganska bekvämt även om det är dåligt väder.

Saker som borde fixas tar aldrig slut men jag har nu fått en hel del gjort som varit på listan i många år. Nu gäller det bara att komma ut i skogen och få nånting gjort också …

Krokvagnen

Min nyaste större investering eller krokvagnen har figurerat på en del bilder i några inlägg och verkar ha väckt lite intresse för ytterligare information. Lovade därför neråt januari skriva ett inlägg om den, nu har det varit lite strul med frugans hälsa, skidåkning m.m. så lite i senare laget verkar jag nu komma till skott. Man måste förtjäna lite också emellan varven 🙂

24m³ råg

Krokvagnen har stått på investeringslistan i lite på 10 år men brand och annat har kommit emellan men för närapå 4 år sen kom jag så äntligen till skott. Jag ville ha ett rejält underrede som jag kunde använda till de mesta i transportväg. De är ju lite onödigt att ha hjul under alla flak, tankar och dylikt. Hellre då så att man kan växla mellan de olika utrustningarna och då står det väl i huvudsak mellan krokväxlare, vajerväxlare eller flakväxlare. Flakväxlare där flaken står på ben och underredet backas under för tillkoppling är den billigaste lösningen men tillåter inte att flaken läggs ner på marken. Vajerväxlare är lite som krokväxlare men man måste manuellt sköta tillkoppling av vajer och konstruktionen försvårar också justering av flakens position på underredet. Så valet föll på krokväxlare för största flexibilitet trots kostnaden och att det också gör underredet lite tyngre.

Följande val stod emellan 2 eller 3 axlar och där valde jag 3 för att få tillräcklig bärighet med lite lägre däck. Jag ville ju ha så låg pådragning av flaket som möjligt och jag ”dockar” också till lastbryggan som har en höjd på knappa 1,20m så jag ville ha flaken i samma höjd. Den här inhemska modellen som jag efter att ha jämfört 4 olika märken valde har hydraulisk axelfjädring så att flakhöjden kan justeras med knappt en halv meter, och det är ju bra just med tanke på att docka till lastbryggan. Nackdelen med 3 axlar är förutom merkostnaden om närmare 10000€ att den blir lite trögare att svänga så jag valde den tredje axeln som styrbar för att få den lite smidigare. Man kunde också ha haft styrning på första axeln men i och med att den går att avlasta så lämnade jag bort det alternativet. Att den går att avlasta innebär att dess bärighet hydrauliskt kopplas bort vilket också ger mer vikt på traktorn om det visar sig vara lite svårt att komma i rörelse med tunga lass i sliriga förhållanden.

Att fjädringen sköts hydrauliskt ger också möjlighet att via trycket i hydraulsystemet mäta belastningen så jag har också utrustat vagnen med våg, tyvärr har jag inte hunnit kalibrera den med alla flak än så länge men enligt uppgift ska vågens noggrannhet röra sig mellan 50 och 150 kg. Så mycket mera om underredets funktioner vet jag inte om jag berättar i detta skede utan läsarna får via kommentarsfältet fråga om det är nåt ni undrar över.

Underredet har man inte så mycket nytta av utan flak så anefter har jag skaffat lite flak. Jag började med ett begagnat lämflak som inte är i bästa skick men duger för lättare transporter samt lådtransport.

Lämflak ca 6,70 långt
Ett lådlass.

Senare har jag utökat flaken med dumperflak som med förhöjningssats som rymmer 22m³ och en spannmålscontainer med ”häng och släng bakläm” om likaså 22m³.

Leverans av nya flak.
Spannmålscontainern används också vid flistransport
Utsikt från hytten vid flakbyte.
Händigt med krokväxlare när maskiner ska lastas.
Dumperflaket med hydraulisk bakläm
Dumperflaket vid virkestransport.

Jag har också från tidigare en kylcontainer och en 9000 liters tank som jag ska montera på krokram för att effektivera användningen men följande på önskelistan är ett nytt lämflak med möjlighet till montering av bankar för virkestransport för även om dumperflaket som synes av bilden ovan också går att använda till virkestransport så vore det bättre med ordentliga virkesbankar.

Zetorn startade !

Det var ett större arbete och tog en massa tid men i dag startade vi Zetorn. Det gick inte att testa motorn för det finns ännu ingen kylvätska i den så det gällde bara att lufta bränslesystem och kolla att den tänder – och det gjorde den.

Det här betyder inte att jag kan fara till skogs ännu. Det finns en hel del att svetsa på lastaren också. Men det finns i alla fall hopp om att man hinner med litet skogsarbete den här vintern också.

Jag har varit i verkstaden dag och natt sedan början på december. Nåja, en hel del tid gick det också att söka reservdelar som passar. Nu har de flesta leveranserna kommit men en är ännu på väg från Tjeckien. Dessutom måste jag beställa mera delar även om det inte är så viktiga saker. Totalt blev det närmare tio beställningar plus en hel del nya verktyg därtill.

Det har inte varit tid att göra nånting annat på två månader utom att se till att flismataren fungerar. Men huset har varit ganska kallt eftersom jag inte har spolat upp slingorna ordentligt. Dessutom borde jag ha bytt cirkulationspumpen som verkar vara dålig. Men allt har fått vänta så jag får igång skogstraktorn innan vintern är förbi. Värmen har vi fixat genom att klä på oss mera och sitta insvepta i en yllefilt framför datamaskinen då det gått ned till +11 i arbetsrummet.

Det är bäst att inte lova för mycket men om nån vecka borde det mesta vara i skick så man kan fara till skogs. Där har det tyvärr hunnit komma en massa snö. Visst hade det varit fint att syssla med skogsarbete förrän den myckna snön kom. Det har ju vara kallt och bra.

Tilläggsisolering.

Innan jag reste hemifrån tog jag ett extra träningspass med snöskotta och snöskovel för att tilläggsisolera huset. Det brukar höra till att det är kallt under tiden jag tillsammans med ett antal goda skidvänner åker på mitt årliga skidäventyr.

Bostaden byggd i början av 50-talet och sparsamt isolerad enligt dåtidens byggnormer är inte precis den varmaste men nu då det föll lättskyfflad pudersnö var det relativt enkelt att tilläggsisolera stenfoten. Stenfoten är oisolerad så när som på ett luftskikt mellan stenfoten med stort innehåll av sparsten och en invändig tegelrevertering av återanvänt rödtegel. Så genom att skotta snö mot stenfoten får man en hyfsad tilläggsisolering om än av engångskaraktär. Dessutom fick jag ett lämpligt träningspass inför resan.

Fattigmans tilläggsisolering av bostaden.
Snödjupet 20.1.2019

Med hälsning från Hotel Latemar i Soraga, Italien.

En riktig vinter

Det har varit en del dåliga vintrar men i år verkar det bli en riktig vinter med snö och köld. Vi hade -20 för ett par nätter sedan och nu lovar de -25 till måndag natt. Ofta blir det ännu kallare här än vad prognosen förutspår.

Man vet aldrig om vädret slår om men januari tycks i alla fall bli en ordentlig vintermånad. Det har varit blida ett par gånger men inte så mycket att snön har smält bort.

Det är harm att jag bara skruvar i verkstaden nu då det är fint skogsväder. Där är det kring + 8 grader och det är bra. Man vill inte ha alltför varmt men det är bra att kunna arbeta med bara fingrar.

Zetorn börjar åter se ut som en traktor. Nu ställer jag redan ventilerna. Men det är ännu en hel del kvar innan jag kan köra ut den – om den nu fungerar … Men det vore ju harm om det blir slaskväder då jag fått igång skogstraktorn så jag hoppas på fortsatt vinterväder.

Fortsättning 23.1 2019:

Det blev mycket riktigt kallare än vad prognosen förutspått. Vi hade -27 på måndag natt och -21 i går. Gårdagen gick till att elda och sitta inne och huttra. I verkstaden var det +3 grader så jag hoppade över skruvandet en dag. Flispannan klarar bra -15 men vi måste elda med ved i går i spis och kakelugnar. Mitt arbetsrum hann gå ned under +11 innan jag satte eld i kakelugnen.

Trots allt är det inte många dagar per år som det är så kallt så det lönar sej inte att överdimensionera värmesystemet. I dag är det bara -3 ute och värmen börjar bli normal inomhus vilket i vårt fall är kring +18 grader. Blir det över +20 så tycker vi det är hett. I arbetsrummen där man sitter stilla får det i alla fall vara ganska varmt – men inte för varmt för då blir man bara slö.

I morgon kommer det en kort köldknäpp men sedan blir det åter varmare (men inte plusgrader). Snart blir det spännande att försöka starta Zetorn så vi kan komma ut i skogen så länge det är bra skogsväder. Litet för mycket snö ligger det i alla fall uppe i träden.

Snöarbete

Visst är det vackert med snö och jag sörjer inte alls att leran är täckt men det är en hel del arbete med att få bort snön. In i det längsta sopar jag bort snön för hand men i dag hade det kommit så mycket att jag var tvungen att starta traktorn.

Lill-Grålle kommer för att få mat

Det tar en hel del tid att köra snö därför att den måste köras långt ut på åkern. Vi har ganska trångt mellan husen och den stora Zetorn är fruktansvärt lång så man har svårt att svänga utan att köra sönder nånting. Den gamla MF65 som vi körde snö med förr var ungefär hälften så lång men den har ingen hytt (bara ett tak) så det blev kallt att köra med den.

Snökörning

Den lösa snön väger ingenting men den fyller skopan snabbt och man måste köra många gånger fram och tillbaka för att få bort allt. Det går inte att slarva för lämnar man en sträng så fryser den och det hoppar ordentligt då man kör över den. Speciellt där jag kör flis är det inte alls bra om det blir ojämnt för då hoppar flisen ur skopan. Då är det bättre att inte köra snö alls.

Helst sopar jag bort snön så länge den inte är blid. Men man får inte gå i snön förrän man sopar för så fort man rör om den lösa snön så stelnar den. Så borsten står utanför dörren och det första jag gör på morgonen är att sopa upp vägen till stallet. Därifrån kommer jag till pannrummet och till verkstaden. Sedan skall det sopas framför dörrarna till garaget. Det är bättre att sopa än att skyffla för borsten tar grundligare bort snön. Det är inte bra om det börjar växa ett lager is utanför dörrarna för då går de snart inte att öppna.

Tyvärr så sade fläkten på traktorn upp kontraktet i dag. Det är illa för det slår imma på rutorna genast och man ser inte vart man kör. Vid kallt väder fryser dessutom imman till is och man har en hel del problem.

Jag kör flis med samma traktor så det är också arbete att göra ren skopan efter snökörandet. Det går hyfsat bra då snön är lös och kall men blid snö är ett elände för den fryser fast i skopan nästan genast. Det är inte heller roligt att hacka bort jord som frusit fast i skopan. Under det lösa snötäcket finns det ännu ofrusen mark som kan hamna in i skopan. Inte där man kört förut men ute på åkern.

Nu lär det bli kallt en vecka med ganska litet snö så jag hoppas att det inte blir mera snöarbete på en tid – annat än litet sopande. I skogen finns det en hel del snö och vi har börjat köra upp spår så det fryser. Vi brukar aldrig köra snö med skopan i skogen – det är bättre att klämma ned snön med hjulen så man får en bra isväg senare på våren. Men man måste köra flera hjulspår bredvid varandra så att man inte åker ned från hjulspåren i otrampad snö. Där det finns plats så trampar vi ned hela vägbredden. Det går bäst med vagnen bakom för man kan styra den litet bredvid traktorns hjulspår.

Det är inte ännu så mycket snö men det ar fara för en snörik vinter i år – speciellt om det inte kommer varmare väder emellanåt. Det blir dåligt med gallrandet som man helst gör då det finns litet snö. Men man vet ännu inte hur februari och mars blir. I fjol var det ganska litet snöarbete eftersom snön smalt bort då och då. Eller så kom det regn i stället för snö.

Det behövs inte nu men då det är is på trappan så häller vi ut kaffesump där. Vi samlar kaffesumpen i ett ämbar och bränner påsarna så slipper vi mycket avfall (här dricks det stora mängder kaffe). Kaffesumpen innehåller litet syra som fräter bort isen så den inte är så hal. Bättre än sand – salt använder vi aldrig.