väder – Sida 28 – Bondbloggen

I väntan på bättre väder

Sent, sent, alltför sent börjar det bli med årets tröskande. Vi har inte tröskat ett enda korn ännu men så har vi också bara vårvete. Man kan inte påstå att vi rullat tummarna under väntan. Det har varit fullt upp med att gå igenom den nya (20 år gamla) tröskan. Speciellt elinstallationerna har varit riktigt dåliga. I går trodde jag att jag fixat det mesta efter att ha bytt säkringsdosorna och alla flatstiftskontakterna men i dag blinkade den gula varningslampan för fullt fastän inga larm var på.

Det har varit mycket jobb med att gå igenom ritningarna för elsystemet och jag måste rita om alla scheman för att få någon ordning på eländet. Nu har jag märkt ut ledningar från batteriet med rött, från tändlåset med streckat rött, med blått för ljuskablarna och grönt för alarmen. Så småningom blev det klart att problemet låg återigen i kontakterna. Om det var dålig kontakt till kontrollamporna så trodde systemet att ett larm var på. Så nu måste jag byta 16 kontakter till.

Jag förundrar mej allt mer över hur usla kontakter Rosenlew har hittat. Metallen i kontakterna går sönder bara som man tar i dem med fingrarna … Helt otroligt. Nu börjar jag misstänka att tröskan såldes enbart för att elsystemet krånglade så in i norden. Det är inte dyrt att byta kontakter om man gör det själv och det är enkelt (utom att vissa ställen är svåråtkomliga). Men det tar en massa tid. Jag har nu bytt åtskilliga tiotals kontakter och börjar misstänka att jag kommer upp till hundra innan det är klart. Kontakterna är verkligen helt odugliga och måste bytas innan man kan börja köra.

Samtidigt så bytte jag arbetsljusen till lysdiodlampor. De drar hälften av strömmen men ger bättre ljus. På bilden nedan är hälften utbytta (till vänster). De gamla arbetsljusen till höger ger betydligt sämre ljus fastän de drar dubbelt så mycket ström. Färgen på ljuset är också blåare på de nya lamporna vilket kan vara en smaksak. I verkligheten var skillnaden ännu större än på fotografiet.

Det var också problem med oljetryckslampan som inte lyste då man satte på strömmen. Efter att ha mätt ledningarna tvärs genom tröskan så kom jag fram till att ledningen inte alls var kopplad till nånting och jag hittade inte heller någon kontakt att koppla den till. Jag laddade ned Sisumotorns (620DSL) verkstadshandbok och sökte ännu en gång efter oljetrycksbrytaren över hela motorn men till sist måste jag ringa montören och fråga. Han intygade att oljetrycksgivaren skall sitta mitt på motorn mellan startmotor och generator. Till allra ettans slut tog jag en spegel och såg på motorn nerifrån (jag är redan så styv att jag inte hänger upp och ned i knävecken mera) och då hittade jag givaren bakom en plåt så den inte syntes snett uppifrån. Så där är det med nya maskiner. Då man vet var allt finns så kan man känna med fingrarna men första gången kan vara besvärlig. Tur att en stor del av tröskan känns bekant från vår gamla tröska.

Nu har jag skickat efter mera reservdelar men det blev inte så mycket sist och slutligen. Bränslepumpen skramlar obehagligt men en ny kostar bara 25 euro (en elektrisk hjälppump). Hyttfiltret var säkert inte bytt de senaste 20 åren för det var ruttet och hade stora hål. Det inverkar inte på tröskans funktion men det är trevligare med frisk luft i hytten.

Knivarna till hacken har vi slipat och de skall nu monteras tillbaka. Det är mycket viktigt då man använder direktsådd att få halmen hackad tillräckligt fin. Det var ett elände i våras med sådden då den lätta halmen släpade framför såmaskinen.

Nu har jag beställt glyfosat för kvickrots- och baldersbråbekämpandet. Samtidigt köpte jag en bytta Ruinex som är trichodermabakterier som skall bryta ned halmen. Det skall sprutas på färsk halm (tillsammans med glyfosat) och bryter hoppeligen ned halmen så den blir skör till våren. Det blir intressant att se hur det lyckas nästa vår.

För första gången på många år har vi nu liggsäd. Jag göder i allmänhet så måttligt att vetet sällan lägger sej men det kom 50 mm förra veckan så nu ser det inte så bra ut. Troligen måste vi flytta axlyftarna från den gamla tröskan till den nya. Jag minns att de fungerade bra i liggsäd.

Det gäller att gå igenom tröskan ordentligt nu då den är rätt så ren så man lär sej var allt finns och hur man öppnar allt. De nya låsen för plåtarna fungerar inte alltid så bra och man måste veta när man bryta ordentligt. Jag har också sysslat med att olja dem ordentligt.

Intressant nog fick vi upp luckan till tanken med nöd och näppe. Om tröskan varit 5 millimeter högre så hade luckan tagit i taket i verkstaden. Där hade vi tur.

Väderleksprognoserna går upp och ned hela tiden. Ett tag hotade de med 15 mm regn på fredagen, sedan gick det ned till under 1 mm och nu har det i dag varit 9 mm och senast 3 mm. Vete fåglarna vad det sist och slutligen blir … Men det syns en massa solar från lördag framåt så vi siktar på att då börja tröska och då måste det gå för att vi skall hinna få in allt det här året. Att börja tröska i slutet på september är sent (även om vi nog tröskat i oktober både ett och annat år). Det har förut varit dåliga år också – ett år var sädeskornen så lätta att de blåste ut med agnarna.

Nu får vi bara hoppas att vår väntan på bättre väder inte går på samma sätt som väntan på Godot. Det är en teaterpjäs av Samuel Beckett (1952) och inget händer egentligen och Godot kommer aldrig …

Sen axgång

Statistikförarna har redan meddelat vilken spannmålsskörd vi kommer att få, den meddelas bli 4% större än fjolårets eller 3,7 miljarder kilo. Jag är ändå försiktig med att i detta skede utlova nånting för med säkerhet vet man inget innan skörden är bärgad. Nå, till deras försvar kan man väl räkna att det faktiskt står skördeuppskattning i meddelandet jag fick i min e-post häromdagen.

Visst ser det ändå bra ut om man nu inte råkar ha sett nån kalender på en tid, i mitt fall är det nog min senaste axgång sen jag inledde karriären som självständig bonde anno 1988. Utan att nu göra större beräkningar så kan man gott uppskatta en 3 veckors försening jämfört med normala år. Jag sådde i och för sig sent i början av juni så visst spelar också det sin roll men också de som sådde tidigt i början av maj har försenad utveckling av grödorna. Vädret har annars varit hyffsat härstädes frånsett temperaturen som legat betydligt under det normala, därtill var jorden kall i våras då tjälen låg länge kvar med långsam groning som följd.

Ännu ska vi inte kasta yxan i sjön, förhoppningarna står till en varm augusti och september månad. Kanske blir det som för 2 år sen så att sommaren kommer först då skolorna inleder höstterminen? Då hade vi 6 veckor med, som svenskarna säger, jättefint väder med början i medlet av augusti. Den minnesgode kanske minns att det sen slutade med en iskall inledning av oktober, det är nu inget man ser fram emot denna höst.

Lite bilder får beskriva läget på en av de åkrar som är längst hunnet

Trots sen sådd har bestockningen varit alldeles tillräcklig.

Jag var lite i valet och kvalet vad gällde användning av stråförkortningsmedel då det också leder till en försening av mognaden med några dagar. Det såg ändå så grönt ut, tjockt och långt att jag valde att ge en 0,3L Cerone per hektar. Om skörden blir sen är det ju desto viktigare att växten står upprätt för liggväxt torkar nog inte upp om det börjar gå åt oktober till innan tröskningen.

Växtligheten är oftast frisk om man har någon form av växtföljd eller som här korn efter grönsaker. Kalla nätter ger ändå riklig dagg som när växtligheten är tät knappt torkar upp under dagen så jag satte med 0,25L Comet + 0,25L Prosaro per hektar. Kanske lite onödigt när växten ser frisk ut men när man ändå körde stråstärkning så gick det av bara farten. Ett friskt strå hjälper ju också till att hålla växten upprätt.

Axlängden kanske något kortare än vad jag normalt brukar ha, räknade till 9 kärnor i medeltal på huvudskotten. Kanske den sena sådden är orsaken? Jag brukar ha över 10 i allmänhet.

Hoppsan, tiden går snabbt när man har roligt samt lite problem med bildöverföringen från Lumian. Så nu får det här räcka för denna gång så att jag hinner få 4 timmar sömn innan nya utmaningar skall prövas……..

……ska försöka återkomma till läget på mina huvudgrödor grönsakerna inom kort.

Jaa och kornsorten heter Elmeri ifall nån undrar 🙂

Nu god natt!

Gröna åkrar

Det har varit en kylig försommar och grödorna är omkring två veckor försenade. Regn har det kommit ganska lämpligt. Inga skyfall men man kan säja att vädret varit ostadigt med litet regn då och då. Nu saknas det värme. Värmesumman har stor betydelse för grödornas utveckling. Vetet grodde ganska jämnt men tillväxten kunde ha varit bättre.

Jag var länge skeptisk till Broadway eftersom baldersbrån inte såg ut att må illa men efter två veckor började den visa tecken på avstannad tillväxt. Jag hade nästan gett upp hoppet och började fundera på att spruta Tooler på eländet. Men något vete blir det inte på baldersbråfläckarna. Den hade så stora buskar att den kvävde brodden. Vad lära vi härav ? Jo, att man måste spruta glyfosat före sådd – antingen på hösten eller på våren. Och på varenda fläck ! Det är ännu för tidigt att bedöma inverkan på kvickrot och flyghavre. Om en månad ser man hur det gick.

Vintern i år var inte bra för klövern. Man ser inte alls samma våldsamma klöverväxt som i fjol. Litet snö och omväxlande varma och kalla perioder var inte bra för övervintringen. Skyddszonen är skördad men det blev inte så många balar efter den kalla våren. Åkrarna är stadiga så det blev åtminstone inga spår.

I samband med vallskörden så såg jag till min glädje ett par tofsvipeungar snubbla omkring så de hade tydligen klarat av direktsådden i alla fall. Fullvuxna tofsvipor är det inte heller brist på.

Nu sågar jag bräder av de gamla stockarna som tyvärr blivit litet mjuka redan. Men en del hårt virke får man i alla fall ur dem och resten får bli flis. Man behöver också en del sämre virke till underlag och nänns inte ta av de fina bräderna. De här skall bli väggar i trädgårdsskjulet som fick tak i fjol men inte väggar förrän nu. De stora blocken går litet långsamt att såga men om man filar sågens ked ofta så går det.

Ytan på bräderna blir ganska hyfsad (om man filar ofta).

Mitt på dagen är det alldeles för hett att såga då solen ligger på men på kvällen går det bra. Och så får man ibland se en massa fina färger med grön brodd, gul rybs och rödbruna tallar i kvällssolen.

Att spruta eller inte spruta (2017)

Att spruta eller inte spruta – det är frågan (som Hamlet brukar säja). Det har diskuterats fram och tillbaka många gånger men jag sätter nu in ett foto från årets åkrar som visar den skarpa gränsen mellan den del som sprutades med glyfosat förra hösten och den del som inte blev besprutad.

Buskarna på bilden är baldersbrå som övervintrat. Jag körde alltså glyfosat på den här åkern men lämnade en del obesprutad. Det skall man ju göra för att se hurudan effekten blir. Och den var dramatisk. Här har jag alltså sprutat bara fläckar med kvickrot på hösten och stängt av sprutan där det inte fanns så mycket kvickrot men det fanns tydligen små plantor av baldersbrå som på våren växte till sej alldeles enormt. Vid sådden syntes de ännu inte så här tydligt. Det är väl klart att det inte kan växa något vete i den här baldersbrådjungeln.

Nästa höst kommer jag garanterat att spruta glyfosat mycket grundligt på varenda fläck och om det är omöjligt sprutväder på hösten så måste jag spruta glyfosat på våren före sådd. Jag tänker nämligen inte börja odla baldersbrå även om den tycks trivas utmärkt på våra lerjordar. Märk väl att glyfosatet tog bort både baldersbrå och kvickrot riktigt effektivt förra hösten. Jag hade minimal dos men vädret tycks ha varit lämpligt.

Då man sprutar på våren så ser man bra hur vårsådden lyckades. I år hade vi ny markör på såmaskinen och vi var inte riktigt vana vid den vilket märks på att det blev litet för stort mellanrum mellan körningarna. Det har ingen betydelse för brodden men det är illa om det blir mellanrum också vid sprutandet. Man är nämligen helt beroende av sprutränderna då man kör med sprutan. Vi lämnar ett litet större mellanrum vart fjärde varv och då kan man köra grensle om det vid sprutandet. Men det mellanrummet måste kompenseras med att så en aning om vartannat däremelllan. Såmaskinen är 3 meter och sprutan 12 meter. Vi försöker lämna omkring 50 cm sprutränder (smalare syns inte tillräckligt bra) men i år blev de bredare. Obesprutade ränder syns mycket tydligt vid direktsådd.

Direktsådden gör att sprutandet blir viktigare vilket bilden ovan visar. Ifråga om vanliga ogräs så är det inte stor skillnad men de övervintrande måste bekämpas då man inte jordbearbetar alls. I år prövar jag Broadway (parallelimporterad förstås) och det blir spännade att se hurudan effekt den har – speciellt på flyghavre och kvickrot. Jag körde två nätter eftersom de började hota med regn varenda dag från tisdag framåt.

Då man sprutar så kan man också se hur brodden utvecklas. Den ser inte speciellt bra ut i år. Jag undrar om inte den underliga våren stressat brodden ganska hårt med omväxlande kalla och heta dagar och omväxlande torka och regn. Vi fick omkring 40 mm i förra regnet och det står vatten på ytan i en del svackor samtidigt som marken är riktigt hård. Jag såg knappt hjulspåren då jag körde på åkern. Det gick bra att så men då vi satte potatis så märkte jag att marken var mycket hård. Jag måste köra tre gånger med fräsen för att få till stånd ett potatisland.

Så här långt ger erfarenheterna från direktsådd vid handen att man absolut måste bekämpa övervintrande ogräs antingen på hösten eller före sådd. Dessutom borde åkern vara jämn och man borde undvika att göra spår i den. Där har vi ett litet problem eftersom tallriksharven som vi körde med sista gången vi jordbearbetade inte ger en tillräckligt jämn yta. Den lämnar ganska djupa spår av ändtallrikarna som den mjuka pinnharven inte jämnat ut tillräckligt bra. Ojämnheten syns bra på bilden nedan. Där börjar brodden komma igenom halmen som i år är torr och fluffig. Mitt i bilden syns dessutom att sputan lämnat ett mellanrum förra hösten så vi måste börja så mera om vartannat.

Våra direktsådda broddar är inte lika jämna och vackra som grannarnas plöjda åkrar men det kompenseras av att vi efter skörd kört bara fyra dagar och två tankar bränsle totalt. Man kan med fog säja att direktsådd sparar mycket bränsle och tid. Nackdelen är ju sprutandet som måste göras omsorgsfullt.

Vi har problem med tillpackning men nu sådde jag in över 6 hektar och hoppas på god klöverväxt där i nästa år. Tyvärr så klarade fjolårets monsterklöver inte av den här vintern med dåligt snötäcke och omväxlande varma och kalla perioder. På vår skyddszon är det egentligen bra för där borde inte jorden få mera kväve. Det hade dock varit bra med klöver på gröngödslingsåkern som måste plöjas upp i höst. Nästa är blir det intressant att se hur bra gröngödslingen lyckats. Det var en hård leråker som absolut borde få bättre struktur.

Men som vanligt är det bara att vänta och se hur sommarens väder blir.

Hälften av flisveden

Sent omsider har jag fått hemkört ungefär hälften av den flisved som behövs för nästa vinter. Det är mest krokiga tallkvistar så det blir inga stora mängder flis. Det behövs grövre virke för att man skall få ordentligt med flis. Men det ryms inte allt på vedhopen i alla fall så vi måste flisa två gånger och köra till mera ved. Förra vintern gick ganska bra men det var ovanligt varmt så vi behöver mer än 150 kubikmeter flis för nästa vinter för att vara på den säkra sidan. Då är det lika bra att flisa i två omgångar för flisen torkar snabbare i tunnare lager.

Vi har också grövre virke dvs. björk- och granprops som det inte blev så mycket av och då lönar det sej inte att sälja. Man måste ha minst 5 kubik och helst 15 för att de alls skall hämta hoparna. Så gran och björkprops blir flisade i år. Jag har inte kört hem dessa än för de finns längs skogslaggarna och kan hämtas när som helst medan det är bäst att köra ut från skogen nu medan det är torrt före. Och så finns de gamla stockarna som aldrig blev sågade år 2014 (då köket brann). Jag håller i alla fall på att såga dem nu för att se om det blir något användbart virke av dem ännu. Allt virke behöver inte vara av så bra kvalitet. Tvärtom behövs det en hel del litet sämre virke eftersom man inte nänns använda det fina snickarvirket där man vet att det ruttnar.

Det kom 15 mm regn här förra veckan och så 5 mm i går. I skogen märker man att det börjar blir mjukt i lägderna men det går ännu bra att köra. Vi har en hel del stenbackar där vi högg i vintras och rötterna till de gamla stubbarna håller ganska bra att köra på. Ett par lass till kan jag köra men sedan blir det att flisa första omgången. Regn skall det bli på torsdag men det gör inget för jag kan såga nu då jag har Logosolen under tak.

Jag har också börjat städa upp i ladan där golvet skall byggas om. Det är ett stort arbete för den är full med skräp (och användbart material). Mest tar det tid att sortera allting. Nu finns i alla fall hyllor och skåp att rada in i. Rörlagret skall flyttas ut i ladan så få se nu hur man skall hitta nånting då det inte mera finns på det gamla stället. Visst blir det bättre ordning men vanans makt är stor så jag kommer säkert att söka i de gamla hyllorna innan jag kommer ihåg vart allt är flyttat.

I dag kom värmen tillbaka. Vi hade två dagar riktigt kallt alldeles i början på juni med is på morgnarna. Brodden stannade upp i tillväxten men tar väl fart nu. Vi får hoppas att det var ”järnnätterna” som alltid brukar komma i juni. Potatisen hann inte sticka upp så ingen större skada har skett.

Också små början är början.

Äntligen kom vi igång med sådd och plantering här också! Ett par veckor senare än de senaste åren och en 8-10 dagar senare än normalt. Försökssålöken och lite isbergssallat fick vi i jorden innan nya regn satte stopp för vidare plantering.

Mulljordarna här i Långmossen har torkat bättre även om tjälen fortfarande ligger kvar på sina ställen så här har det såtts en hel del spannmål redan. Inte jag dock, även om jag har en del vårplöjt och harvat färdigt för sådd så prioriterar jag grönsakerna i väntan på att lånemaskin för spannmålen blir ledig. I kyrkbyn där grönsakerna odlas i år är jordarna lite tyngre lerhaltiga finmojordar som hittills varit lite för fuktiga för att bearbetas, jag håller fast vid min 5-åriga odlingsplan även om det skulle ha gått bättre att plantera här i Långmossen. Det är inte bara de senaste veckornas snöbyar och smältande tjäle som hållit marken fuktig, det kalla vädret har bidragit till att upptorkningen gått långsamt. Men nu har det blivit varmare så kanske sätter det lite fart på upptorkningen.

Upptorkningen jaa…. det betyder ju också att jag borde få rågen övergödslad innan det blir för torrt så att gödseln inte löses upp. Tog en sväng dit nu på morgonen och snön uppe vid skogskanten hade nog smultit bort samt fältet torkat upp så pass att det borde bära traktorn om jag eventuellt behåller förbreddningshjulen monterade. Men sen är ju frågan hur mycket gödsel man ska satsa på? Övervintringen har varit någorlunda OK med tanke på vinterförhållandena men torkan vid sådden i höstas ledde till att groningen inte lyckades så bra som den gjort de senaste åren. Så beståndet är glesare än brukligt och bestockningen ojämn. Finns det några bra beräkningsgrunder för hur mycket gödsel det löns att sätta dit?

….även om det på håll ser lite grönare ut.

Som jämförelse på hur olika utvecklingen åren emellan är så postar jag en bild ur arkivet.