27 maj, 2016 av Nisse

Omväxlande

Det har varit växlande väderlek men också landskap. Jag smet iväg till Sverige förra veckan fastän det är bästa byggtid just nu. Orsaken syns på bilden nedan.

DSCN5739

Vi var ute och slarvade med brorsan och Gilla. De köpte litet litteratur åt mej från Österbotten. Jag är ju en stor vän av Folkets Dagblad och Svenska Österbottens historia (del IV) handlar till stor del om bebyggelsen med fina gamla hus vilket jag också har pippi på. Vi firade med att flytta utedasset (sjiithuusi – eller huusi om man vill vara fin). Det är nu uppe på bergssluttningen och skall ännu byggas om så man får dörr i gaveln med fönster. Utsikten blir fin över åkern utanför. Och så skall taket få den rätta lutningen med tegel och väggarna kläs med sågad brädfodring så det blir rätt stil på huset.

DSCN5744

Jag har aldrig varit för det där med att fira. Det är mycket roligare att bygga och konstruera all sorters maskiner och system. I alla fall så tog vi på söndagen en turisttur till Hedemora för att titta på Bergslagen i södra Dalarna. Och det var värt resan. Först blev vi guidade kring Norns bruk litet söder om Hedemora av Bengt Wester som i 45 år arbetat som gruvingenjör. Bergslagen är ju fullt av små hyttor som var och varannan bonde byggt för att bryta järn. I Norns bruk bearbetades järnet till stångjärn som sedan exporterades. Sverige var Europas största järnproducent då det begav sej. Bruket är en nästan orörd miljö och har förklarats vara av riksintresse och är officiellt ett byggnadsminne. Nedan masugnen som var hjärtat i bruket tillsammans med smedjorna med stånghammare.

DSCN2098

För bönderna i trakten runtomkring var transporterna och kolandet viktiga inkomstkällor. Ett lass stångjärn vägde 800 kg och kunde alltså bara transporteras på vintern på släde eller med båt om sommaren. Många omlastningar behövdes innan  järnet kunde fraktas längre bort. Bruket dog då järnvägen kom – men inte till Norn utan till Vikmanshyttan i närheten. Dit flyttade alla smederna och kvar blev bara skogsarbetare och kolare. Det gick så snabbt att husen står kvar nästan orörda.

På tal om kolning så berättade vår granne Lars-Erik (som brukar åkern utanför vårt hus i Medåker) att det fanns sex kolmilor i närheten och att skogen var så gott som helt nerhuggen för 150 år sedan. All skog som finns nu är alltså ganska ny.

Vi var också i Stjärnsund där Polhemsmuseet finns. Christopher Polhem var en av de stora svenska uppfinnarna och sysslade med allting från urverk till stora maskiner i gruvorna. Han kallas också ”den svenska mekanikens fader”. I Stjärnsund startade han en manufaktur 1699. Han hade inte råd att gå i skolan men startade 16 år gammal en verkstad och fick latinundervisning av prästerna mot att han reparerade deras urverk. Sedan han inte bara reparerat Uppsala domkyrkas medeltida urverk utan också förbättrat det så skrevs han in vid universitetet och studerade fysik, matematik och mekanik. Gissa om det var intressant att beöka Stjärnsund för en gammal ingenjör …

Därefter återvände vi via Klosters bruk där Gustaf de Laval byggde första prototypen till separatorn. Men brukspatronen trodde inte på uppfinningen så de Laval flyttade till Stockholm där han grundade Separator AB – numera världsföretaget Alfa Laval. Han fick 93 patent på sina uppfinningar men var en äkta ingenjör och dog alltså utfattig 1913.

Vårsådden var mycket sen i Sverige. Vi är vana vid att de sår en månad tidigare än i Hindersby men nu då vi kom så var åkrarna svarta ännu först i går började man se grön brodd. Det har varit regnigt och kallt i Sverige i maj. Men ett intressant skifte var frodigt. Vi såg i höstas att man sådde raps direkt efter skördetröskan och nu stod rapsen i blom. Litet ojämn men växte bra. Bilden är tagen på tisdag i Garlinge (byn på åsen bakom åkern). Det är ytterst sällan man ser en svart åker i Medåker den här tiden på året. Vårsådden blev i år nästan en månad försenad.

DSCN5752

Det var ordentligt hett i början på veckan men blev kallt och regnigt i förrgår. Då vi kom hem till Hindersby så började solen titta fram men man såg att det hade regnat. Helt riktigt – mätaren visade på 40 mm. På åkrarna stod det vatten både här och där och en stor flock svanar hade slagit sej ner på en åker.

DSCN5756

Det direktsådda vetet hade grott ganska bra men det gillar säkert inte så mycket vatten. Svanarna däremot tyckte om det. Man borde ha anmält åkern som ”svanåker” :-). De var inte speciellt rädda för oss. Då vi stannade bilen för att fotografera så började de makligt vagga bort.

DSCN5755

 

 

 

 

18 maj, 2016 av Nisse

Vårsåddshasi 2016

I går sådde jag det sista vetet och idag gjorde jag ren såmaskinen. Vårsådden gick ovanligt bra i år. Det bästa var att halmen inte förorsakade några som helst problem. Tydligen är det bäst att inte göra nånting alls efter tröskandet. Men tre harvtinnar gick åt så nästa år skall vi försöka med starkare och rakare – möjligen med bred spets så man tydligare ser körmarkörens spår i halmen.

Inte ens på den värsta leråkern var det något problem. Tjälen hade gjort ett bra jobb och leran var ganska mör. Också svackorna gick att så. Det kom ett litet regn i förrgår men det förorsakade bara ett kort uppehåll. Litet fundersam är jag i alla fall om jag sådde för tidigt. Jorden var minsann inte för torr. Välterhjulen klämde ihop tallrikarnas fåror så grundligt att de var omöjliga att se. Det återstår att se hur brodden orkar upp.

För det mesta hade kvickrotsbesprutningen förra hösten lyckats riktigt bra. Bara på en del ställen fanns det fläckar av kvickrot. Å andra sidan så vet man ännu inte om besprutningen har någon långtidsverkan mot kvickroten eller om den kommer upp på nytt. Det syns väl i höst.

Idag skruvade jag också Rapidens styrlåda i små bitar och kollade funktionen. Det är problem med hektarmätaren och ibland också med rotationsvakten. Men elektroniken verkade fungera bra så jag måste se över givarna och kablarna. Nu beställde jag i alla fall nya givare och tänkte bygga egen hektarmätare. Komponenterna beställde jag från Kina. Fortfarande förundrar jag mej över hur de kan vara så billiga (ibland en tiondedel av priset här) och dessutom kommer de fraktfritt. Det kommer knappast att fortsätta så i längden så jag lägger upp ett litet lager med komponenter. Det blir inte dyrt.

Bromscylindrarna som jag beställde från IKH går däremot i retur. De skulle passa till Zetor 14245 som jag har men det stämde inte alls. Reservdelsrumban fortsätter som vanligt med att man får fel delar. De som jag köpte från Estland har kommit och ser ut att passa men jag har ännu inte börjat byta dem.

Vårsådden är trots allt en lugn tid i den meningen att man kan koncentrera sej på en enda sak: Att få vetet i jorden. Nu då sådden är förbi så ramlar alla ogjorda saker åter över en. Det var visst nån som sa att växtodlare bara behöver arbeta en vecka på våren och en vecka på hösten … Nåjo, det gäller minsann inte här. Tvärtom är det mera stressigt mellan de här två veckorna.

 

14 maj, 2016 av Nisse

Säg den glädje som varar …

Här körde man glad och förnöjd runt sista åkern men hann bara tre varv så började det regna. Det var en grym harm för nu var svackorna torra och jag hade bara behövt en timme till eller kanske bara en halv för att få dem sådda. Troligen går de inte att så mera i år.

Väderprognosen hade lovat en halv millimeter regn till klockan sex men det kom ganska ordentligt redan klockan fyra. Igen kan man konstatera att det inte går att lita på prognoser och att man alltid har bråttom hur bra vädret än är. Om jag hade börjat så klockan halv fem i morse så hade allt varit klart nu. Men man har blivit så slö, slapp, lat, loj och likgiltig och det blir värre då man börjar se slutet på vårsådden.

Någon katastrof är det knappast – bara en evinnerlig harm …

 

14 maj, 2016 av Nisse

Direktsådd går bra i år

Det är alltid spännande att se hur det skall gå med vårsådden. Vädret är nyckfullt och man vet inte hur tjälen har arbetat förrän man sätter såmaskinen i jorden. De som harvar ser ju ganska snabbt hur det blir med såbädden men med direktsådd så är det svårare. I år gick det utmärkt. Åkrarna har torkat upp jämnt och till och med svackorna var jämntorra.

Största delen av våra åkrar var helt obearbetade men en halv åker körde jag med hacken för att se vilken skillnad det är. Vi diskuterade saken i höstas (se Att hacke eller icke hacka … ) och litet som förväntat så höll den hackade delen fukten betydligt längre. Det var till och med litet för fuktigt och man kunde ha väntat nån dag på den delen. Men egentligen gick det alldeles utmärkt att så alltihop. Man kan säja att det var bästa möjliga förhållanden för direktsådd..

DSCN5724

De helt obearbetade delarna hade som enda problem att det var svårt att se var markören gick. Utan den harvtinne vi satt fast i stället för den smala markören hade det varit omöjligt att så. Nu rev harvtinnen upp en ordentlig fåra i jorden men i stubben så syntes den nätt och jämnt.

DSCN5730

Så här ser det ut från hytten. Körmarkörens spår syns litet till vänster om mitten på motorhuven. Längre fram går det in i den orörda stubben och där får man anstränga sej att se det. Man ser nog i stora drag var man kört med såmaskinen eftersom den trycker med halmen men där det finns spår efter tröskhjulen ser man inte skillnad fastän man stiger ut ur traktorn och sätter näsan i jorden. I motsats till i fjol så trycker nämligen välthjulen ihop tallrikarnas skåror så att man inte ser dem alls. Så man är helt beroende av körmarkören.

Det gick bra att byta ut de klena pinnarna på körmarkören (som bara passar för finharvad jord) till S-pinnar från den gamla harven. Jag behövde bara fila upp hålet i pinnen litet så gick den att skruva fast med den ursprungliga klammern.  Men två S-pinnar har redan brustit för belastningen är hård på dem och de gick litet snett. Den tredje skruvade jag fast så den kunde svänga sej och den går mera rakt så få nu se om den håller.

DSCN5722

Till all tur så blev det litet svalare i förrgår då vi började så. Jag hade inte klarat hettan från måndagen och tisdagen. Visst finns det luftkonditionering i traktorn men det fungerar givetvis inte. Jag har luftkonditionering i tröskan också men där gav jag upp då jag insåg att den måste repareras varje höst. I förrgår var vi två förare och sådde då nästan 14 hektar. I går körde jag bara ett par skiften och idag har vi ett par bitar kvar så troligen blir vi klara med sådden innan det kommer ett litet regn i kväll.

Det här är vad jag föreställde mej då jag läste om direktsådd på 90-talet.  Men vi hade inte råd att köpa en ny Rapid då utan jag fick vänta tills jag fick en begagnad billigt från Uppsala för sex år sedan (se Vikingatåg i västerled).  Nu har jag kört med äkta direktsådd i två år och det tänker jag fortsätta med – speciellt som det verkar vara bättre att inte hacka stubben på hösten. Så jag använder enbart omkring 10 liter brännolja per hektar för att få utsädet i jorden. Ingen bearbetning alls och mycket litet tid går det att köra. Då man jämför med hur man förr plöjde och harvade i veckor. Och de styva lerorna bildade ibland kokor som var helt omöjliga att få sönder. Utsädet låg mest på ytan med gamla Simulta.

DSCN5731

Det sådda ser inte så illa ut även om en harvad och sådd åker är vackrare. Nu får vi ser hur det växer men det skall nog bli ren missväxt innan jag byter tillbaka till plöjning och harvning. Speciellt nu då priserna är i botten och det är överproduktion.

Bekämpning av ogräs lär bli besvärligare vid direktsådd. I år fanns det ganska litet kvickrot på åkrarna. Höstens glyfosatbesprutning lyckades tydligen riktigt bra. Det gäller i alla fall att fundera grundligt på valet av preparat. Jag kan tänka mej att det blir ändringar på den punkten.

Men tillsvidare är jag enbart nöjd (mycket ovanligt för en bonde :-).

 

10 maj, 2016 av Nisse

Torkkostnader

Nu är hela fjolårsskörden torkad. På sina ställen ned till 11 % som ju är för litet men allting är under 12,5 %. Fukthaltsmätaren kan visa 0,5 % fel så man kan räkna med 13 % och det är under kravet på 14 % med god marginal. Det är kanske litet för stor marginal men jag fick tillbaka ett lass som var för fuktigt och det blev ett sabla elände så det är bästa att torka ned tillräckligt. De nya fläktarna var effektiva och med hettan i förrgår och i går så torkade vetet i den nya torken rekordsnabbt. Och vad kostade det ?

Nu har Kymmenedalens el ett ganska bra system för rapportering av elförbrukningen – ned till varje timme … Jag laddade ned rapporten för början på maj då jag torkade vetet och det blev totalt litet under 1500 kWh. Priset är kring 10 cent/kWh så det blev inte speciellt dyrt – 150 euro. Så billigt har jag inte torkat förut men det var nog solenergin som i år var ovanligt stor.

el_tork_maj_2016

Som av bilden synes så gick nästan all energi åt till torkandet. Idag då alla torkfläktar varit avstängda så var energikonsumtionen mycket liten (1,51 kWh).

Idag har vi satt dubbelhjulen på stora Zetorn och försökte byta bromscylindrar. Cylindrarna kom mycket snabbt men visade sej vara av fel sort. Nu försöker jag skaffa från Estland som har ett bra urval reservdelar för Zetor och Belarus men få nu se om det blir rätt den här gången. Förutom att jag inte har styrbromsar på Zetorn så borde allt vara klart och åkrarna tillräckligt torra. Tanken är att börja så i morgon men man vet aldrig vad som ännu krånglar …

Vi fick ett litet åskregn i dag och i morgon skall det bli mulet och svalare. På lördag lovas det regn så före det borde man få sådden undan.

 

9 maj, 2016 av Nisse

Vinterkläder i värmen

Det har varit långt över +20 grader de senaste dagarna men jag har varit tvungen att gå med både langkaliisjär (långkalsonger) och stickasjoortå (tröja). Fläktarna som jag bytte finns nämligen i nedre våningen på torken och den är till hälften nedgrävd med cementgolv och väggar. Så det var riktigt kallt där. Då man kom ut genom dörren så blev det hett och jag försökte lämna bort stickasjoortån men jag måste ta på den igen.

De nya fläktarna köpte jag enbart för att få de automatiska startanordningarna (se Fläktresa) men tog i alla fall också fläktarna hem i paketbilen. Till all tur för en av de gamla fläktarna gick sönder och så bytte jag bägge. Det blev en större omändring för de nya fläktarna var litet större och jag måste bygga om hela ramen.

DSCN5711

Kransen kring de nya fläktarnas propeller är inte av plåt utan av glasfiber och fläktvingarna verkar vara av betydligt bättre kvalitet. På bilden saknas ännu de luckor (lätta hårdkartongskivor med gångjärn upptill) som är nödvändiga för att man skall kunna köra en fläkt. Luckorna hindrar luften från att gå baklänges genom den andra fläkten.

Nu snurrar fläktarna och har redan torkat ned vetet ganska bra. Det är inget under med den starka solen på plåttaket. Fukthalten på inkommande luft var i går under 30 % (27,5) och temperaturskillnaden till utgående luft närmare nio grader så solen gjorde ett bra torkarbete. De automatiska startanordningarna fungerar fint och skall kopplas till nätet så de kan fjärrstyras varifrån som helst. Men det får vänta tills vårsådden är klar.

Igår körde jag ett varv över åkrarna. Det brukar jag göra men det var första gången jag kunde köra på höga treans växel. Förr höll man på att skaka sönder då man körde över tiltorna. Det har inte torkat speciellt mycket än. I svackorna är det för tidigt att så men vissa åkrar med litet högre mullhalt borde man kunna så snart. Det är ingen större brådska att ställa i ordning men vädergubbarna spår möjligen regn till lördagen  (varannan dag lovar de 30 mm och varannan dag 0 mm) så det är litet nervöst att lämna sådden alltför sent.

Och så hittade jag första tofsvipeboet. Det är svårt att se dem nu då jag lämnat åkrarna helt orörda efter tröskandet. Bäst ser man dem från traktorn genom att vipan som ruvar flyger upp – men först då man kommit riktigt nära. Om man fixerar stället och går rakt fram till det så kan man sätta upp en käpp så man inte kör över det vid sådden. Men käppen får inte sättas alltför nära för då överger fågeln boet.

DSCN5719

Fem svanar tycks också trivas på Triangeln som är skyddzon och insådd i timotej och klöver. Vallarna har klarat sej bra över vintern och är jämngröna.

DSCN5720

Kolla in tofsvipan nere till vänster.

Vårsådden har börjat i Hindersby och traktorerna rör sej på åkrarna. Med det här vädret borde vårsådden vara klar inom den här veckan. Mot slutet blir det svalare och möjligen regn men det vet man ju aldrig.