6 juli, 2018 av Nisse

Slut på torkan

Nu verkar det vara slut på den olidliga torkan. Förstås eftersom det är hötid … Det kom ett regn till midsommaren och nu har vi igen 30 mm i mätaren. Tyvärr kom allt alldeles för sent. Utsädet grodde delvis en månad efter sådden. I går sprutade jag mot flyghavre (det måste man göra minst en vecka efter ogräsbesprutningen). Växtligheten hade blivit riktigt mörkgrön – troligen för att gödselkornen först nu hade lösts upp och var tillgängliga för brodden. Men glest och ojämnt är det.

Jag körde igen med GPS och såg hela tiden på precisionen. Programmet visar hur långt från körlinjen det anser att man är. Jag körde exakt enligt sprutspåren så jag var på den riktiga körlinjen medan programmet inte var det. Det visade sej att GPS:n visade fel upp till 3 meter även om den ibland kom ned till nästan noll meter felvisning. Man kan alltså inte köra enbart efter GPS utan behöver sprutspår. Däremot är GPS:n bra att ha då man undrar vilket sprutspår man skall följa. På ett oregelbundet skifte är det inte alltid så självklart. Speciellt inte i år då spåren efter traktorn syns mycket dåligt på grund av torkan. För att våga köra enbart med GPS så behöver man egen radiofyr och den kostar nån tusenlapp så det får vara tillsvidare.

Vallarna gick det bra med i år. Allt är skördat till foder – också den ”ekologiska” arealen som man på grund av torkan också fick skörda. Det känns bra att vallen är till nytta för det har verkligen stört mej att den bara skall ruttna bort. Vallen led också av torkan men det blev i alla fall några lass med balar eftersom vi hade 12 hektar i vall i år. Det fanns också en del klöver på sina ställen. Nu då det börjat regna så finns det hopp om en viss återväxt till sensommaren.

Det blev bråttom att gräva diken inför regnet så att vattnet inte skulle rinna in under ladan. En bro till måste grävas ned 20 cm för att få bort vattnet. Det visade sej att en rörskarv hade läckt in jord i röret och två rör var helt fulla med lera.

Genom det här röret har det inte runnit mycket vatten per timme …

Alla rören var hela så jag lyfte försiktigt bort dem med gripen och grävde ned diket 20 cm innan vi satte tillbaka de (tömda) rören. Sedan tänker vi sätta ett litet mindre plaströr inne i cementrören för att hindra att läckor i skarvarna fyller röret på nytt. Förstås satte vi takfilt över skarvarna i alla fall.

Vi kör med tunga fordon över bron så jag vill ha kvar cementrören där. De håller mycket bra om de är inbäddade i lera. Det kom en hel del regn förra natten men dikena förde bort allting utan problem. Nu kan vi börja arbeta med att gräva en ränna för den nya cementsockeln utan att den fylls med regnvatten. Prognoserna lovar regn nästan varje dag. I dag skulle det inte komma men en häftig skur fick i alla fall leran att vara blöt och besvärlig. Till all tur kan vi gräva rännorna under tak inne i ladan.

 

 

 

 

23 augusti, 2017 av Nisse

Bränna flyghavre

Nu kan man se hur årets sprutande fungerade på flyghavren. Vi har hittat flyghavre på två åkerbitar men inte så mycket. Den ena var helt osprutad mot flyghavre eftersom den blev insådd till vall och då kan man inte spruta mot flyghavre. På den andra misslyckades sprutandet delvis, möjligen på grund av för litet fästmedel (det tog slut).

I det stora hela så har flyghavren minskat betydligt jämfört med tidigare år men så har jag också sprutat flera år i rad med flyghavremedel.  Då vi förr plockade säckvis med flyghavre vissa år så är det i år bara fråga om några små påsar. Dessa bränner jag i pannan och det är inget problem.

Det jag inte ännu vet är huruvida det finns korta flyghavrestrån inne i vetet. I så fall är det inte alls bra sprutmedel för det håller kvar flyghavrestammen. En fördel med direktsådd är att eventuella flyghavrekärnor inte myllas ner utan blir liggande på ytan. Nere i jorden kan de överleva upp till tio år men på ytan gror de antagligen redan nästa år (om det inte blir för torrt) och då kan man få bort dem snabbare. Nästa år skall det absolut sprutas mot flyghavre igen.

Summa summarum så fungerade sprutande ganska bra i år. Medlet (Broadway) var dyrt men vi sparade genom att inte behöva köpa flyghavremedel som är ännu dyrare. Det kan löna sej att använda Broadway vartannat år. Man måste byta medel så man inte får resistenta ogräs.

Det sorgliga med årets plockande är att jag inte mera är till stor nytta för jag ser flyghavren för dåligt. Jag har alltid varit närsynt men med bra glasögon har jag haft ovanligt skarp syn. Nå, det slut på det och man måste bara inse att det blir sämre och sämre innan det tar slut fullständigt. Inget att sörja över – jag har klarat över 70 år utan sjukhus och mediciner och det kommer ungdomar som är duktiga och energiska. Och ännu orkar gubben bygga och lappa maskiner och pyssla med det ena och det andra.

I år är största problemet att vetet är alldeles för grönt. Det är tre veckor försenat men tre sommarveckor blir till sex höstveckor – eller mer. Tur att man inte satt mera gödsel och inte sprutat med medel som försenar mognaden. Få se hur det skall bli med tröskandet i år. Om det inte kommer ett riktigt varmt september så lutar det snart åt oktober till …

6 augusti, 2016 av Nisse

Fiske i skogen

Numera flisar vi i två omgångar. Delvis för att det inte ryms tillräckligt med flisved i hopen på en gång men också för att det torkar snabbare med tunnare lager. Det betyder att vi måste köra ut flisvirke också på sommaren. Det är inte så roligt – skogsarbete skall göras på vintern. Det är för hett på sommaren och så finns det bromsar och annat elände. För att inte tala om att man måste fiska fram virket ur gräset …

DSCN5956

Man känner knappt igen sej på vinterns hygge. Den mer än meterhöga växtligheten täcker in allting. Där jag inte hann lägga ihop flisveden i hopar är det nästan omöjligt att hitta nånting. Man måste hoppa ner från traktorn och vada omkring i gräset och känna med stövlarna var det finns virke. Det blev i alla fall många lass – bland annat massaved som låg under snön så jag inte hittade dem i våras. Jag vet inte vad som är värre: snö eller gräs.

DSCN5959

Då man har bråttom på vintern så hinner man inte lägga ihop allt virke i ordentliga hopar men det betyder bara att man måste fiska efter det i gräset på sommaren. Fördelen med processor är att det mer eller mindre automatiskt blir hopar med den.

DSCN5957

Men jag skall inte klaga. Det var torrt och stadigt att köra ut i år och med ett par torra träd så fick vi ihop en hel del flisved. I själva verket har vi alldeles för mycket flisved så en hel del blir att ruttna i skogen. Jag körde i år ut alla hoparna – det är ju harm att låta sådant virke ruttna som man arbetat med och satt i hopar. Och så städade jag upp på upplagsplatsen vid Rööledun där det fanns en hel del ruttet virke. Det var tänkt att flisas men i flera år har vi inte haft rum med allting och det har därför blivit liggande alltför länge.  För att det skall vara användbart måste det då lagras ordentligt med stora stockar som underlag och helst tak över. Det finns ju papp som används som tak för flisvirke men då man har överskott på virke så ids man inte sätta pengar på att bevara det.

Här i veckan hälsade vi på gamalmommo (svärmor) som ligger på sjukhus med dålig fot. Humöret var det i alla fall inget fel på. Hon är 90 år och hälsade mej välkommen till åldringarnas krets. Jag är nu utnämnd till ”ung åldring” :-). Det har jag inget emot för huvudsaken är att  jag kan arbeta som bonde. Annat var det med farsan som i 80-årsåldern var till doktorn och blev ordentligt arg då doktorn ringde polisen och frågade vad han skulle göra åt en ”åldring”. Det var nämligen just då det kommit nya direktiv om körkorten. Farsan var alltid ungdomlig av sej och han tålde inte att bli kallad ”åldring”.

Visst går det nedåt hela tiden. I år sökte jag inte flyghavre för synen börjar bli sämre. Jordbrukssammanslutningens (fånigt namn) andra del, Henrik, fick ta över flyghavresökandet. Till all tur fanns det mycket litet för jag hade sprutat alla flyghavreåkrarna mycket grundligt. Dyrt som fasen blev det men om man får bort eländet så kan det vara värt pengarna. Vi funderade på om direktsådden hjälper till att bekämpa flyghavren. Då man plöjer så vänds en del frön ned ca 20 cm i jorden men överlever och gror sedan då man plöjer på nytt och vänder upp dem. Vid direktsådd så blir alla frön liggande på ytan och antingen så gror de följande år eller så dör de. Enligt teorin. Vi får se hur det går i verkligheten.

Det har varit ett ganska torrt juli här men nu regnar det. Det gör egentligen detsamma för storregnen i juni förstörde redan skörden och vetet är glest och dåligt. Tröska måste man men jag riktar mej redan in på skogsarbetet i vinter och så hoppas man – som alltid – på en ny vår och ny sådd och hoppeligen en bättre sommar i nästa år.