Tyst och stilla…..

……lär det bli i huset några veckor framöver. Jag förde nämligen nyss den yngsta dottern till bussen som ska ta henne ner till Åbo och färjan till Åland för praktikperioden som avslutar hennes yrkesstudier. Nå, nu för nu inte Linnéa så mycket väsen av sig annars heller men det är klart att med ännu ett tomt rum i stugan så känns det onekligen lite just det…….. tomt. Men hon kommer ju tillbaka, vi har ju ännu några körlektioner att uppleva tillsammans och några veckor går ju fort. Speciellt som det också kommer att finnas en hel del att göra under tiden.

Min “lite tidigare än vanligt väckning” gör att jag nu inleder dagen med ett inlägg istället för att avsluta. Ska nu passa på att utnyttja lugnet med att utföra lite kontorsjobb samt försöka få kontakt med internetbanken som behagade ta paus lite före midnatt mitt i det att jag satt och betalade räkningar. Saknar nog gamla trygga “privatlinjen” där man i godan ro kunde mata in räkningarna och fast ta en kaffepaus mitt i knackande på tangentbordet för att sedan ringa upp och sända “paketet” när man var klar. När det gäller internetbanken blir man ju titt som tätt utkastad om man inte är aktiv hela tiden, ringer telefon så gäller det att komma ihåg att nu som då “röra om med musen” om du vill hålla dig inloggad. Jag har funderat på att placera musen på en roterande platta så att den hålls “levande” ifall det blir avbrott i inmatningen. I går kväll var det dock inte min inaktivitet som förorsakade avbrottet utan problemet fanns nog att söka hos banken. Verifikatet verkade också ha försvunnit så det blir väl att författa meddelandet på nytt………..i lugn och ro.

Lugn och ro var det däremot inte i staden dit jag skjutsade dottern…… overallklädda ungdomar fyllde gatorna men kanske dom ändå inte var på väg till ett tidigt morgonarbete 🙂

Grundvattenrör.

Fick en fråga om grundvattenrören som jag skrev om i mitt förra inlägg vårbruket inlett. Grundvattenrören använder jag för att följa med grundvattennivån i marken och en del av rören är placerade så att jag kan låta dem stå kvar över vintern medan en  del tas upp vid höstplöjningen och sätts ut igen efter vårsådden. Rören är slitsade så att vattennivån i röret är densamma som grundvattennivån som på så vis lätt kan avläsas av den flytande “visaren”. När den röda markeringen börjar synas (som det nu gör på bilden) så är nivån för hög för växtligheten och spjällen i brunnarna bör öppnas. Jag brukar med flit och vilja hålla ganska hög nivå tills en eller två veckor före vårbruket för att sen snabbt under en kort tid sänka nivån. Jag tycker mig ha fått en snabbare uppvärmning av jorden på så vis, antagligen skapar den snabbt sjunkande vattennivån ett undertryck i jorden som utfylls av varm luft från jordytan under soliga varma dagar.

Grundvattenröret i sparrisåkern.

En stor del av mina åkrar är så kallade alunjordar eller sura sulfatjordar som om de syresätts alltför djupt utsöndrar försurande ämnen till vattendragen. Därför har jag byggt de flesta av mina dräneringssytem så att jag kan reglera vattennivån så att onödig syresättning undviks och genom att hålla en högre grundvattennivå förbättras ju också växternas vattenförsörjning.

Här på orten genomförs för tillfället ett undersökningsprojekt kallat Catermass vars syfte är att ge mera information om hur man bäst handhar den reglerbara dräneringen och vilka positiva effekter på vattenkvaliteten i vattendragen det ger.

Är det något ni undrar över är det bara att kommentera så försöker jag förklara det närmare 🙂

Kursdag.

Idag har jag åter suttit på “skolbänken”. Det var dags att uppdatera nyheterna i årets stödansökan för blankettombuden.

Blankettombuden är en serviceform som producentförbundet och lantbruksrådgivningen grundade då vi gick med i EG 1995. Pappersexcersisen växte då till den grad att många jordbrukare behövde hjälp för att orientera sig rätt i paragrafdjungeln. Jag var då ordförande för det lokala lantmannagillet och det föll sig naturligt att jag ställde upp för medlemmarna. Jag räknade med att det kanske skulle ta ett par år för ortens jordbrukare att lära sig att själva fylla i blanketterna, men det visade sig att de årliga förändringarna medförde att behovet växte de första åren. På senare tid har dock “klienternas” antal minskat betydligt i takt med att de äldsta jordbrukarna upphört med sin verksamhet. Den elektroniska stödansökan förenklar också ansökningsförfarandet för dem med datorvana, men ännu finns det behov för rådgivning och ifyllningshjälp.

Efter att ha hållit på med stödblanketterna i flera år börjar största problemet bli att rensa minnet från gamla regler som inte längre gäller och ersätta dem med gällande. Dagens största “nyhet” var dock kravet på räddningsplan som jag till först trodde att gällde alla jordbruksfastigheter men efter en koll i lagtexten förstod jag att den gäller djurgårdar och produktionsanläggningar över 1500m². Om jag nu tolkade lagtexten (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 5.5.2011/407) rätt? Det som också förvånade mig var att man numera skall uppge koordinaterna för nordlig bredd och ostlig längd i stället för adress när man rapporterar en olycka. Antagligen är det centraliseringen av nödcentralerna som medfört att adressen inte längre duger. Konstigt nog frågade brandinspektören inte efter nödcentralsinformationen med koordinaterna vid senaste brandsyn, däremot påpekade han att gårdsnumret inte syntes till vägen.

Jag har nu med hjälp av www.112.fi fixat till infoblad att hänga upp i byggnaderna, så här har jag idag blivit informerad att det skall se ut: Nödsamtalsinfo

Språkförbistring.

Nu börjar nog alltför mycket tid gå åt till skrivbordsarbete eller närmare bestämt att försöka läsa in sig i anvisningarna för det ena och det andra. Försökte betala lite löner idag men anvisningarna i Palkka-programmet som jag använder är allt annat än lättförståeliga. Det skall finnas svenskspråkiga sidor men inte vet jag……. 🙁

Kanske kan någon mer språkbegåvad hjälpa mig med följande text som jag saxat från instruktionerna på de svenska sidorna? “Palkanlaskentaan liittyviä tietoja tarvitaan.Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit, sed diam nonummy nibh euismod tincidunt ut laoreet dolore magna aliquam erat volutpat. Ut wisi enim ad minim veniam, quis nostrud exerci tation ullamcorper suscipit lobortis nisl ut aliquip ex ea commodo consequat.”

Skatteåterbäring.

Nu börjar jag bli verkligt orolig 🙁  Håller Finland på att bli ett nytt Grekland?

Oftast brukar jag få mervärdesskatt att betala till men i år visade momsdeklarationen att jag är berättigad till återbäring, det vill säga jag har betalt för mycket moms på fjolåret. Deklaration lämnade jag in i februari och enligt skattekontot har deklaration behandlats och återbäring beviljats 6 mars. Problemet är bara att till mitt konto har inga pengar kommit och så trögt kan väl inte transaktionerna löpa att det tar 2 veckor att föra över medlen?

Enligt information på skattekontot borde transaktion ske omedelbart eller hur skall följande information som jag saxat från skattekontot tolkas Andra krediteringar än egna betalningar återbärs utan dröjsmål när deras sammanlagda belopp överskrider 20 euro.”? Ringde kundtjänsten förra veckan för att kontrollera att allt står rätt till och fick till svar att betalning är på gång och görs så fort det kontrollerats att inga skatteskulder finns, men att jag eventuellt inte får hela beloppet på en gång. Jag blev så förvånad att jag inte kom mig för att fråga varför. Betyder det faktiskt att finska staten inte har medel att sköta skatteåterbäringarna? Medel som jag nu “lånat” staten i snart ett år, finns dom inte kvar?

Ännu idag har ingen återbäring kommit och det innebär ju stora problem för mig. Så här års går det oftast mera pengar ut än vad som kommer in. Frön, gödsel och andra förnödenheter ska skaffas och också betalas. Dessutom har jag en del räkningar kvar på fjolårets byggnadsprojekt och entrepenörerna har tålmodigt väntat på betalning som jag lovat sköta om när skatteåterbäringen kommer och man räknar ju staten som en stabil partner.

 

21.3.2012

Prisa Gud, här kommer skatteåterbäringen  🙂

Efter närmare 2 veckors väntan kom den så till slut, momsåterbäringen. Bara att börja beta av i lådan innehållande obetalda räkningar då, så långt det räcker. Kanske kan man åter börja gå rakryggad i byn och glatt hälsa forna fordringsägare 😀

 

 

Färgranna rötter.

Lila, Orange och Gula morötter.

Tänkte försöka mig på att presentera vårt sortiment i grönsaksväg. Börjar med morötterna som är vår huvudartikel så här års. Morötterna på bilden är skördade i oktober och lagras i vårt kyllager. Morötter har vi till försäljning från augusti till juni eller så länge lagret räcker, ibland om lagerhållbarheten är god så har vi morötter året runt.

Förutom de vanliga orange morötterna odlar vi också lila- och gulfärgade morötter. De vanliga orange känner väl de flesta igen och det är också dom som går mest åt. De gula har vi odlat ett flertal år främst till storköken och som sopprötter, dom är kanske något “skarpare” i smaken men smakar helt OK. Många som inte gillar kålrot brukar använda dessa i soppor för att få lite mera färg på anrättningen. En egenskap som man bör komma ihåg är att de lätt grönfärgas av ljus så helst borde de förvaras mörkt, mig veterligen är den gröna färgen inte farlig men smaken på det gröna är inget vidare. De lila morötterna har vi också odlat några år och de verkar bli lite populärare för vart år. Jag tycker att dessa till och med är godare än de vanliga orange morötterna. Helst bör man äta dem råa ty de tappar färg om man kokar dem, likaså färgar de av sig. Vill man nödvändigtvis koka dem lär de behålla färgen bättre i ångkokare.

Kanske har någon av bloggläsarna egna knep vad gäller tillredning och användning av morötter?