26 april, 2015 av Nisse

Sommarväder

I skuggan + 18 grader och på solsidan av huset +30 grader. Vårsådden börjar vara klar och vitsipporna lyser i skogsgläntorna. Ja, inte här utan i Sverige. Vi slarvade och åkte förra veckan till vårt hus i Medåker norr om Arboga (i västra ändan av Mälaren) för att kolla huset efter vintern. Det är ingen sommarstuga för på sommaren hinner vi aldrig vara där – bara på våren och hösten. Långt borta hemifrån som det skall vara för att man skall kunna koppla av. Man behöver resa bort hemifrån så man inte blir ”gårdsblind”. Och så får vi uppleva två vårer – en i Medåker och en hemma.

DSCN4747

Det är en typisk Närkestuga i två våningar. Även om den är en kilometer från länsgränsen inne i Västmanland. Närke är alltså det gamla landskapet med Örebro som centrum. Hustypen var inte ovanlig på annat håll i Sverige heller. Den har utvecklats från enkelstugan medan våra gamla hus oftast är parstugor. Åtminstone här i Hindersby. Tidigare var envånings enkelstuga vanligast men från 1770-talet började man bygga en våning till eftersom man då sparade på takkostnaderna. Taket bara flyttades en våning uppåt. Vårt hus lär vara en av de få Närkestugor som finns kvar i ursprungligt skick Taket är nytt och inredningen från 50-talet men annars orörd.

I samband med laga skiftet 1827 så blev tvåvåningshusen vanliga då en hel del hus flyttades ut ur de tätbebyggda byarna. De mindre gårdarna byggde då tvåvånings enkelstugor medan de större byggde parstugor. Korpral Nornbergs hus ovan byggdes omkring 1856 på Norrgården 3:7 som flyttades ut från Garlinge by.

Huset ligger mitt emellan Mälardalens slätter och Bergslagens skogar och berg. Bakom huset finns ett högt berg så man kan se ned på husets tak. Framför huset finns sista utlöparen av Mälarslätten som vidgar sej till de stora åkrarna kring Västerås. I skogarna finns det varg och älg och rådjur och en massa vildsvin. Vi hittade älgbajs på gårdsplanen framför huset då vi kom.

Vitsipporna hade spridit sej över hela gårdsplanen och slog ut för fullt i värmen. En mängd blå Scilla fanns det också och knoppar på gullvivor som växte på många nya ställen men inte ännu slagit ut.

DSCN4742

Brunnen var full av vatten och det var lätt att skjula upp och fylla på byttorna vid husväggen. Vi har ingen pump utan allt vatten tas upp med skjulan. Under diskbordet finns ett minireningsverk så vi får kaffevatten. I vintras hade jag för första gången lämnat kvar det och bara satt in isolering runt och en frostvakt på 200 W inne i diskbordet. Temperaturen hölls precis kring 13 plusgrader hela vintern fastän det varit -7 grader inne i huset som kallast. Reningsverket behövs fastän vattnet ser bra ut. Filtret blir nämligen brunt redan första dagen eftersom brunnen tar in ytvatten och humus från berget bakom huset.

Och hur kopplar vi då av ? Hemma gräver och bygger vi och i Medåker gräver och bygger vi ännu mera. Trädgården blev bra efter det jag körde den med femkantig tjock stjärnlina på röjsågen förra hösten och fick bort det mesta av det långa gräset. Lien gick sönder för det var så tjockt och segt. Motorgräsklipparen står i det gamla svinhuset och är förbjuden att användas. Likaså hugger jag ved med bågsåg och yxa och tar till motorsåg bara då det gäller stora träd och tjudriga bitar. Bra motion men man behöver inte direkt späka sej genom att försöka hugga en tjudrig lönn i bitar som ryms i kaminen.

Den här gången grävde jag ned ett täckdikningsrör i diket mot berget. Därifrån rinner det stora mängder vatten då det regnar och utan dike så kommer allt ut på gårdsplanen. En höst så fastnade bilen i smörjan mitt på gårdsplanen. Nu blir diket täckt men jag lämnar en svacka så ytvattnet kan rinna bort åt sidan.

DSCN4754

Då det blev för hett på eftermiddagarna så satte jag nya skivor i trappuppgången. Där fanns bucklande masonitskivor som inte alls var täta. Nu kommer det i stället insulitskivor (mjuka träfiberskivor) som både tätar och isolerar. Insuliten kom redan på 30-talet (Carl G. Muench från St. Paul, Minnesota fick 1915 patent på Insulit) och den sattes innanför väggarna på de flesta stockhusen som blev betydligt tätare och varmare. Men på den ena väggen fanns det gammal lerklining som också är mycket bra tätning och isolering då den innehåller en hel del halm – fungerar lite på samma sätt som insulit. Där fanns också tidningar från 1918 och 1965 så man vet ganska bra när arbetena skedde.

DSCN4728

Hacken i stockarna till höger (där lerkliningen tagits bort) är till för att leran skall fästa bättre. Men på den andra väggen är lerkliningen fin och får vara kvar. Det var inte lätt att få de nya skivorna att passa in precis under trappan. Jag provade in dem omkring 40 gånger innan jag var nöjd. Fast det var ju ingen idé att sätta dit nya skivor om de inte blir riktigt täta. Det är väl klart att jag har litet pippi på gamla byggmetoder och material. Jag avskyr de nya materialen och metoderna som kom på 60-talet och lett till mögelhusbyggandet.

Förespråkarna för plastbyggandet säjer att det fungerar bra om man bygger rätt. Men det är omöjligt i ett gammalt hus som ofta är kallare inomhus än utomhus. Då kondenseras fukt mot plasten inne i väggen var man än sätter fuktspärren ! Bättre då hygroskopiska material (fuktupptagande såsom trä) hela vägen. Vårt hus är egentligen riktigt varmt då man en gång fått det uppvärmt.

Litet elektronik hann jag med också. En ny vridbar kamera sitter nu i hörnet på huset (se ovanför stegen på första bilden). Problemet är att komma åt den utifrån eftersom de eländiga operatörerna har stängt alla inkommande portar. Ett stort steg framåt för datakommunikationerna vore att bli av med alla operatörer eftersom de tycks ha som mål att göra livet så besvärligt som möjligt för alla. Det är ungefär som med maffian: Betala eller lid … Vi behöver faktiskt inga operatörer alls (utom nätoperatörer) utan de är fossiler från trådtelefonernas epok.

Egentligen var orsaken till att åka till Medåker den att jag behöver nya tallrikar på såmaskinen. Det gick bra att beställa från Lantmännen i Köping (20 minuters väg från vårt hus) och Christian på reservdelssidan skötte smidigt om att vi inte behövde betala svensk moms. Den får man nämligen inte tillbaka vilket är ett problem då man handlar inom EU och hämtar varorna själv. En mängd firmor ids inte (kan inte) skriva ut exportblankett men den här affären visar att det bara är fråga om lättja. Ifråga om en eller annan skruv gör det inte så mycket men 24 tallrikar till Rapiden kostar redan en hel del.

Så nu skruvar jag och så skruvar jag ännu mer. Innan jag har bytt alla tallrikarna måste omkring 400 skruvar bort och tillbaka. Inte så farligt men en del sitter som berg … Enda möjligheten är att ta bort hela billen och skruva fast den hårt i skruvstädet och sedan gå till attack mot skruvarna. Men jag måste erkänna att Väderstad har bra material för skruvarna är inte fastrostade även om de sitter hårt. Så jag behöver inte göra dem vitglödande med gassvetsen vilket ju är en lättnad.

Sysselsättningen över Wappen är alltså tryggad …

2 april, 2015 av Nisse

Regnvädersarbete

Eller borde man skriva slåttsnöarbete ? Vintern slog tillbaka här och vi hade 15 cm snö på måndagen. Så det blev ingen skogsdag. Nå, jag har i flera månaders tid ”sparat” regnvädersarbeten så det börjar vara på tiden att få dem fixade. Först blev det en stadstur – eller egentligen bara  till Ring III via Järvenpää där jag hämtade en syreflaska som varit till påfyllning. Det gick en hel del syre att skära järn till lastarns reparation.

DSCN4665

Sedan hade vi styrelsemöte i Gamla folkskolans vänner. Nu fortsätter kurserna i Beprövat byggande. I fjol blev det litet dåligt på grund av att vårt kök brann – men jag fick ju öva mej riktigt ordentligt i beprövat byggande hela sommaren och halva hösten :-). Nu skall vi i alla fall sätta igång på allvar. Vi fick dessutom pengar från Kulturfonden för kurserna (så de är gratis och öppna för alla). Måndagen den 13 april kommer Ewa-Maria Wiik från Stengårdens Fönsterhantverk i Andersby att berätta och visa hur man putsar upp sina gamla fina fönster.

Vi har en hel del fönster som är hundra år och äldre. De är snickrade av utvalt kärnvirke och av mycket bättre kvalitet än de nya fönstren. Ofta behövs det bara omkittning och målning och så är de bättre än nya. Senare i maj tänkte vi bränna tjära och klyva ved med en äkta gammaldags klyvare från Oppbyyin. Kakelugnsmurande finns också på listan men vi får se hur vi hinner.

Det går långsamt fram men det finns ingen panik för vi har vatten och värme i skick och gör resten då vi hinner. För ett år sedan hade vi SILMU:s byggnadsvårdsdag här och slöjdsalen fungerar bra också för det. Nu skall vi ha en mera praktisk kurs och får då 10-12 arbetsplatser i salen med de gamla hyvelbänkarna och verktygen från min skoltid.

DSCN3461

Här är salen iordningsställd inför kursdagen.

Och så har jag sysslat med beställningar och elektronik. Tre vridbara nätkameror skall ställas upp och kopplas till nätet. De är bra men det behövs litet förbättringar så jag har skruvat dem i bitar och klippt av ledningar och lött in nya. Nu skall ännu styrsystemet för växthuset och pannrummet få mera styrfunktioner.

DSCN4671

Ett lass aspprops fick jag ut i går men idag har det varit verkliga blötvädret så jag har bara sysslat vid tangentbordet. Men i morgon bitti skall det bli -3 och då skall resten av asparna ut. Tiodygnsprognosen lovar nätter med minusgrader under påsken så kanske jag får litet flisved ut ännu. All köld är välkommen för jag räknar med att det tar bort köld från växtperioden. Årsmedeltemperaturen blir ju ungefär densamma som alltid.

I alla fall så börjar vårsådden närma sej så jag beställde idag nya tallrikar till såbillarna på Rapiden. Det blir en spännande vår …

31 mars, 2015 av Sonja

Ett evighetsprojekt?

Kommer inte ihåg om jag tidigare nämnt om det här på bloggen, men för några år sedan köpte vi en byggnad här på Heisala som i tiderna har fungerat som folkskola.

 

Skolan

Skolan

Hur gammal byggnaden är vet vi inte, men så mycket har vi fått reda på att den före skoltiden har varit en villa, som förmodligen tillhört nån Wiklund från Åbo. På den tiden, alltså slutet av 1800-talet början på 1900-talet var byggnaden karaktärshus för det som då var s.a.s. huvudgården på ön. Till den gården hörde bl.a. en ladugård, hönshus, ett för den tiden stort magasin, ”smidjå”, arbetarbostad, kvarn och diverse mindre byggnader. Den gård där vi bor har från första början bara varit ett torp under gården som idag består av fatigheterna Uppgård och Nedergård. Vad gården har hett på den tiden vet jag inte. Som sagt bodde troligtvis ägaren till gården i villan, eller så hade man det som ett fritidshus.

Anttes farmors föräldrar och några andra släktingar flyttade till Heisala 1921 och köpte då gården och torpet. De sålde dock villan till kommunen redan året därpå och flyttade dels till gamla arbetarbostaden och dels till torpet där vi idag då bor.

Skolan öppnades 1923. Förutom Heisala barnen gick där också barn från närliggande holmar. Bl.a. har Anttes farmor och hans föräldrar med syskon gått där. Skolverksamheten var igång några årtionden och slutade 1963. Därefter stod byggnaden tom i några år och köptes sen av två familjer från Åbo.

De renoverade byggnaden till en del, bl.a. gjorde de en inne toalett och dusch. De gjorde också om den tidigare kalla vinden till rum.

Gamla kalla vinden

Gamla kalla vinden

I övre våningen fanns också internat där barnen fick övernatta om man inte säkert kunde färdas hem till exempel p.g.a. menföre. Köksan hade också ett eget rum på vinden.

Rummet som var pojkarnas internat

Rummet som var pojkarnas internat

Köksans rum

Köksans rum

Flickornas internatsrum

Flickornas internatsrum

Man övernattade alltså i övre våningen, lärarens bostad med kök och två rum samt egen ingång och klassrummena fanns i nedre våningen.

Klassrummet

Klassrummet

Ugnarna som man ser till höger på bilden är ursprungliga och svärföräldrarna har berättat hur det hörde till elevernas uppgifter att ta in ved och elda. Katedern fanns ungefär där som pulpeterna nu står. Pulpeterna är föresten från skolan i min hemby.

Köket

Köket

Köket var också under skoltiden ett kök. Utöver det användes det som slöjdsal och gymnastiksal.

 

Inläggets rubrik Evighetsprojekt syftar på det att vi inte ännu fått så hemskt mycket gjort åt byggnaden. Vi köpte den med tanken att hyra ut byggnaden som så eller som nån sorts bed and breakfast. B&B idén har vi begravat eftersom det binder en person helt och hållet, så i praktiken borde vi anställa nån. Just nu ligger det närmast till hands att vi hyr ut byggnaden i sin helhet, antingen till ett veckoslut/vecka/månad, hur man kommer överens. Men först måste vi lite renovera inne och det blir sommarens projekt. Ute har vi huggit och röjt upp runtom gårdsplan så att det mera har börjat påminna om hur det såg ut förritiden. Sommarens uteprojekt är att få huset målat samt ett staket byggt där som det en gång tidigare stått.

På sätt och vis har cirkeln slutits då byggnaden igen övergått i släktens ägo. Tiden får visa vad som händer med den i framtiden 🙂

 

21 mars, 2015 av

Invigning av hallen fortsätter.

Jag lovade i samband med invigningsfesten i somras att närmare beskriva återuppbyggnaden. Det tog visst lite tid men så här inför ny odlingsäsong är det bäst att stöka undan sånt som är på hälft och kom då att tänka på det här. Bättre sent än aldrig.

Här fortsätter så den utlovade beskrivningen av återuppbyggandet av produktionshallen i bildform.

En av smältande plast från kablar och plast i taket brandskadad hand och underarm får representera de kroppsliga skadorna i samband med branden. Märkligt nog blev det inga större skador trots att jag endast iklädd småbyxor sprang fram och tillbaka i hallen bland glassplitter och nedfallande kabelhyllor och lysrör.

En av smältande plast från kablar och plast i taket brandskadad hand och underarm får representera de kroppsliga skadorna i samband med branden. Märkligt nog blev det inga större personskador trots att jag endast iklädd småbyxor sprang fram och tillbaka i hallen bland glassplitter och nedfallande kabelhyllor och lysrör. Hög skyddsängelsfaktor 🙂

Av den brunna hallen återstod inte mycket. En otrolig hetta så stark att till och med bergullen "brann".

Av den brunna hallen återstod inte mycket. En otrolig hetta, så stark att till och med bergullen ”brann”.

Det blev åtskilliga ton osorterbara brandrester att transportera bort.

Det blev åtskilliga ton osorterbara brandrester att transportera bort.

Växthusets plast smalt av värmen men tack vare att vinden låg på från växthuset klarade det sig från totalförstörelse.

Växthusets plast smalt av värmen men tack vare att vinden låg på från växthuset klarade det sig från totalförstörelse.

En hel del byggnadsmaterial till den påbörjade husrenoveringen förstördes också.

En hel del byggnadsmaterial till den påbörjade husrenoveringen förstördes också.

Jaktföreningens slakthus fick vi hyra in oss i under återuppbyggnadstiden.

I jaktföreningens slakthus fick vi hyra in oss under återuppbyggnadstiden.

Visst var det trångt men tack vare kundernas flexibilitet var det möjligt att sälja bort så mycket som möjligt under hösten för att minska på lagerbehovet.

Visst var det trångt men tack vare kundernas flexibilitet var det möjligt att sälja bort så mycket som möjligt under hösten för att minska på lagerbehovet.

Ett tomt svinhus i grannbyn fick fungera som lager för det som vi inte fick sålt direkt från åkern. Tack vare stabilt kall vinter fungerade lagringen hyffsat.

Ett tomt svinhus i grannbyn fick fungera som lager för det som vi inte fick sålt direkt från åkern. Tack vare stabilt kall vinter fungerade lagringen hyffsat.

Utan vänners och kollegors hjälp hade nog inte skörden kunnat tas om hand. Eller som här på bilden beredas för försäljning.

Utan vänners och kollegors hjälp hade nog inte skörden kunnat tas om hand. Eller som här på bilden beredas för försäljning.

Den första snön lägger sig över brandplatsen....

Den första snön lägger sig över brandplatsen….

....samtidigt som byggplaneringen börjar vara klar.......

….samtidigt som byggplaneringen börjar bli klar…….

....och samtidigt som vintern anlände kom återuppbyggnaden igång, börjandes med reparation av värmecentralen. Det behövdes ju värme till bostaden nu när det blev kallare.

….och samtidigt som vintern anlände kom återuppbyggnaden igång, börjandes med reparation av värmecentralen. Det behövdes ju värme till bostaden nu när det blev kallare.

Vintermurning under presenning med tilläggsvärme.......

Vintermurning under presenning med tilläggsvärme…….

När bränsleförbrukningen till byggvärmarna började röra sig om 200-300 L/dygn fick vi lov att avbryta murningen i väntan på varmare tider.

…men när bränsleförbrukningen till byggvärmarna började röra sig om 200-300 L/dygn fick vi lov att avbryta murningen i väntan på varmare tider.

Träbyggandet kunde dock fortgå tack vare köldhärdiga byggare.

Träbyggandet kunde dock fortgå tack vare köldhärdiga byggare.

Stor del av takkonstruktionen byggdes på marknivå......

Stor del av takkonstruktionen byggdes på marknivå……

...för att sen lyftas på plats.

…för att sen lyftas på plats.

Snart har vi åter tak över huvudet på en del av byggnaden :)

Snart har vi åter tak över huvudet på en del av byggnaden 🙂

Väntan på värmen blev lång, först i medlet av mars kunde murningen återupptas.

Väntan på värmen blev lång, först i mars kunde murningen återupptas.

Sista tegelstenen i brandsektioneringen läggs på plats.

Sista tegelstenen i brandsektioneringen läggs på plats.

Resten av taket monterat.

Resten av taket monterat.

Inrednings- och installationsarbete tar vid.....

Inrednings- och installationsarbeten tar vid…..

 

.......

……. golvvärmen monteras….

.....och nytt golv gjuts på det gamla.

…..och nytt golv gjuts på det gamla.

Montering av brädslåning ......

Montering av resterande brädslåning ……

....och dörrar.....

….och dörrar…..

..... och läggning av ny asfalt.

….. samt läggning av ny asfalt.

Montering av tvätt- och sorteringslinje.

Montering av tvätt- och sorteringslinje……

.... och luftkanaler till golvtorken.

…. och luftkanaler till golvtorken.

En dylik dag med byggare, rör-, kyl-, el- och elektronikmontör på plats samtidigt blir det många som rycker en i armen och vill ha anvisningar om ett och annat gäller det att hålla reda på vem man pratar med :)

En dylik dag med byggare, rör-, kyl-, el- och elektronikmontör på plats samtidigt blir det många som rycker en i armen och vill ha anvisningar om ett och annat. Då gäller det att hålla reda på vem man pratar med 🙂

Isolering av mellanbjälklag.

Isolering av mellanbjälklag.

Påfyllning av kylmedia.

Påfyllning av kylmedia.

Lite på 14 månader efter branden kan det nya lagret tas i användning.

Lite på 14 månader efter branden kan det nya lagret tas i användning.

Driftcentrum återställt :)

Driftcentrum återställt 🙂

Än en gång TACK till alla som på sätt eller annat hjälpt till under projektets gång och uppmuntrat oss till att orka fortsätta produktion.

 

3 november, 2014 av Nisse

Varm höst

Visst är det bra att hösten varit så varm. Jag har byggt om flismataren och värmen var avstängd i tre dygn.. I våras brast skruven och då svetsade jag ihop den provisoriskt men nu satte jag in en ny del i tratten där tallrikarna hade slitit på gängorna ganska ordentligt. Tallrikarna finns för att röra om flisen som annars bildar valv väldigt lätt.

Samtidigt kortade jag av skruven en halv meter. Då jag planerade flislagret så hade vi ännu inte den nya stora frontlastaren så det blev att bygga om och anpassa litet. Öppningen förstorades också så att den stora snöskopan skulle vara lättare att använda. Härtills har man varit tvungen att sikta rätt på fem centimeter när och det var besvärligt speciellt då man fick solen rakt i ögonen och flisdammet skymde sikten.  Nu är öppningen 170×300 cm så nu borde det gå lätt att  fylla på.

DSCN4326

Litet harmade det nog att behöva skära av skruven som jag hade skarvat mycket ordentligt med en axel från MF165:ans framhjulspindel. Jag har en hel drös av dem på lager för de var för svaga och brast regelbundet vid vårharvningen (det tog slut då jag monterade in en framaxel från en MF185 som är betydligt kraftigare).

Röret måste förstås också kortas av och det var inget problem annat än att flänsen måste svetsas på precis i rät vinkel. Sist och slutligen gick det mest tid åt att försiktigt skilja åt och kapa delarna – ihopsvetsandet gick ganska snabbt.

DSCN4330

Acetylenet tog förstås slut men jag har reservflaskor så det ordnade sej. Man måste ha dubbla flaskor (egna) eftersom det ibland tar nån månad att få påfyllning. Gasföretagen tycker inte alls om sådana som har egna flaskor. Jag hade en tid hyrflaskor men det blev otroligt dyrt så de får hålla sina hyrflaskor.

Nu var det inte bara att montera tillbaka skruven utan hela matartratten måste förstås flyttas en halv meter. Så det blev att bygga om bottnen i flislagret. Det var också nödvändigt för då man kippar skopan så hamnade flishopen utanför tratten och allt måste skyfflas för hand. Nu blir det mindre handarbete. Det första försöket till omrörare blev till ingenting och det gäller att hitta på nånting bättre. Jag har en vinkelväxel från den gamla flismataren som jag tänkte använda för att få ned flisen i tratten. Flis är lätt men den är tung att flytta om man gör det på fel sätt. På något sätt fastnar flisbitarna ihop så det är inte så lätta att röra om en hop.

Nu är i alla fall flismataren ombyggd och luckan förstorad så vi klarar väl värmen i vinter. Det får gärna vara varmt ännu litet till för jag måste gräva ett dike för vattnet från taket och sätta upp en takränna så man kan fylla på fastän det regnar litet. Torr flis tål duggregn utan problem men om det häller ned från det stora taket på ladugården så är det inte så bra.

DSCN4344

24 september, 2014 av Nisse

Höstarbeten

Efter det att tröskandet är avklarat så börjar alla höstarbeten – plus alla sommararbeten som fått vänta på tröskandet … Och det första är att spruta mot kvickrot för sedan måste man vänta två-tre veckor innan man bearbetar jorden. Det har varit litet för torrt för en bra kvickrotsbekämpning – kvickroten måste vara i så bra tillväxt som möjligt för att man skall få medlet till alla rötterna. Men nu har det kommit regn och kommer väl i natt igen. Och sedan skall det bli varmt. Då borde kvickroten sätta igång och växa. Och jag att spruta ihjäl den …

I år köpte jag  ny spruta. Nåja, det blev förstås en begagnad Hardi eftersom jag har en mängd Hardidelar liggande. Den är av årsmodell 1997 så den är ganska ny :-). Huvudsaken är att den har elektrisk stängare och elektrisk tryckregulator. Den gamla Hardin har samma funktioner men den är till största delen heimlaga. Den är närmare 40 år gammal men i hyfsat skick. Den elektriska regulatorn byggde jag av en gammal vindrutetorkarmotor som mekaniskt vrider ratten åt ena eller andra hållet. Den har en lyxig tryckmätare (á la 5 euro från Biltema) som är kopplad direkt till sprutbommen och placerad utanför sidofönstret så den är lätt att läsa av.  Där är den nya sprutan sämre men den kan ju byggas om …

En fördel är i alla fall att den nyare sprutan har hiss för bommen. Den gamla kan också ställas in men bara genom att flytta skruvar så det blir inte ofta gjort. Och så har den nya skummarkör vilket är viktigt för jag börjar lessna på de gröna remsorna med ogräs. Däremot har den inte nån fånig monitor och annan elektronik. Då GPS gått ned till en tiondedel av de nuvarande priserna så skall jag fundera på elektronisk monitor (”datorstyrd”).

Nu råkade det sej så att jag surfade på mascus.se och ittade en spruta i Kouvola som grannens måg sålde. Så det var bara att sätta släpvagnen efter bilen och åka iväg efter sprutan. Till all tur var vägen nyasfalterad och mycket jämn. Sprutan väger bara 235 kg men den var ganska hög och släpvagnen krängde litet. Men bra gick det och nu står den utanför verkstaden.

DSCN4248

I väntan på att vädret skall bli lämpligt för sprutandet så skall jag sätta in plastmatta i bränslehuset. Och sedan den nyrenoverade tanken. Adjöss med att köra tunnor med motorbrännolja från macken i kyrkobyn. Speciellt då man glömmer hem plånboken med tankningskortet (det finns bara automat där numera).Förrän vi for till Sverige på årets ”semester” (uppskjuten tre gånger) så drog jag rappningsbruk utanpå golvet så det blev slätare. På den skall jag lägga en tålig plastmatta som jag viker i hörnen – inte svetsar. Till och med den hårda plastmattan går bra att vika bara man värmer den tillräckligt med varmluftspistol. Och inte glömmer handskarna …

DSCN4250

Och så skall värmen sättas på. Det blev ganska kallt med två nätter nära noll, inga innerfönster och inga värmeradiatorer i stuvun. Vi gick med ytterkläderna på inomhus men frös i alla fall. Alla radiatorer togs bort eftersom vi satte panel (pärlspunt) på väggarna så allt skall installeras på nytt.  Dessutom skall flismataren byggas om innan vintern kommer så brist på sysselsättning finns det inte. Nu ids vi inte alls fundera på alla byggnadsarbeten som blev ogjorda i somras på grund av branden i köket.

Och jag skall få nya glasögon. Jag har varit närsynt i hela mitt liv och fått nya glasögon vart och vartannat år. De som jag nu har är två år gamla och jag tyckte nog att jag började se litet dåligt. Då jag inte mer såg vägskyltarna så gick jag till optikern (Ahmed i Örebro). Inget under – nu får jag hela två enheter starkare (mera minus) glasögon. Och med dem började jag åter se nånting. Ifall jag mött nån på gatan och inte hälsat det senaste året så beror det på att jag varit närsynt som en gammal mullvad.  Hemma klarar man sej bra med gamla och dåliga glasögon men ibland behöver man se klart på avstånd också. En närsynt ser ju alltid bra på nära håll. Vanligen då folk blir äldre så behöver de glasögon för att se på nära håll. Jag tar bort mina glasögon då jag vill se på nära håll. Det är liksom att ha inbyggt förstoringsglas

Visst finns det massor med jobb på hösten men det är i alla fall skönt att ha tröskandet undan. Och nu är det ju torrt också så vintern går utan problem. På våren torkar jag bara ned de sista procenten i vårsolen. Så det är maskinreparationer och byggande nu tills skogsarbetet börjar.