väderprognoser – Bondbloggen

745 Volt solenergi

Det har varit tuffa tider. Först var det hett och sedan regnade det fastän det inte skulle regna alls enligt prognosen. Priset på börsel gick upp till 50 cent/kWh så det blev bråttom att få igång solpanelerna.

Väderprognoserna har varit helt felaktiga men har ändå fungerat som slavdrivare. Om de lovat regn så är det bråttom att få upp panelerna och om de lovat sol så är det bråttom för det kommer i alla fall regn. Förra veckan var rena rama höängsvädret. Det regnade var tionde minut fastän det nästan inte fanns regnmoln på himlen och just då det torkat upp på taket så kom det igen en liten skur. Det blev inte millimetrar men det störde takarbetet ordentligt.

Till sist så satte vi upp panelerna mellan skurarna men en måste vara uppe på taket hela tiden för om han kom ned så fick han en massa blöt lera under skorna – och det var inte så bra på plåttaket. Väderprognoserna såg vi på var tionde minut men det var inte till någon hjälp för de stämde nästan aldrig.

Nu har vi i alla fall hälften av mina solpaneler uppe och alla brorsans paneler. Jag mätte nyss spänningen i ledningarna som kommer in till invertern och det var 745 Volt (ingen direkt sol). Det är alltså likström från panelerna som invertern skall omvandla till vanlig växelström.

Ena halvan kopplad: 745 Volt (ingen direkt sol)

Det gick ganska bra att få upp takplåtarna med den stora lastaren. Jag arbetade ensam för det var alldeles för farligt att ha någon uppe på taket. Ett litet misstag då man drar i spakarna och den 8 och en halv meter långa bommen svänger ganska våldsamt. Det gäller att koncentrera sej och ta det mycket lugnt för att få upp plåtarna utan ryck. Jag hade plåtarna på vagnen och en ställning med två bräder under plåten och två lyftband till gripen på lastaren så jag kunde hissa upp dem på taket (se På taket igen).

Då jag fått upp plåten på taket så klättrade jag upp själv och tog loss ena sidans slingor och skuffade plåten från lyftställningen ned på taket. Sedan slingorna tillbaka i gripen och jag kunde klättra ned och lyfta ned ställningen på vagnen igen.

Lägg märke till ribban som hindrar den lösa plåten från att rasa ned. Jag lyckades nog få ned två plåtar men de blev till all tur inte alls skrynkliga. Bäst att arbeta ensam i alla fall.

Sedan klättrade jag upp igen och bröt ned plåtfliken i nedre kanten så att jag kunde sätta ned plåten rakt på rätt ställe. Att få den att röra sej längs falsen var lögn – den satt som sten då den var nedslagen. Troligen för att taket inte var rakt. Och det är det aldrig på ett gammalt hus. Då falsen var nedslagen (med en gummiklubba) så skruvade jag fast andra kanten på plåten i underlaget.

Det gick bra på halva taket men sedan märkte jag att andra takhalvan var annorlunda. Pärtorna var nyare – inte gråa alls – och betongtakteglen var mycket sämre. Tydligen var taket byggt i två olika skeden. Den andra takhalvan hade dessutom längre avstånd mellan underlagets ribbor så jag var tvungen att sätta in tunna brädlappar under mitten som hade sjunkit ned (se bilden ovan).

Nu började det också bli problem med själva takkonstruktionen. En del av taket hade sjunkit ned och väggbandet hade tryckts ut nästan 10 cm. Orsaken var att mellantaket över bodan hade satt sej ordentligt och måste lyftas upp. Så jag beslöt att först bygga ena halvan av solpanelerna. Eftersom jag har 40 paneler så måste de delas upp i två skilda slingor för invertern klarar inte mer än 1000 Volt. Den andra halvan sätter jag upp först då bodtaket är upplyft och väggbandet rakt.

Förra veckan skruvade jag upp hållarna för panelerna som består av klämmor på falsarna och profilrör längs taket. Klämmorna är tillverkade i Orimattila och har två stadiga bultar som pressar två tjocka plåtprofiler kring falsen. De är specialtillverkade för klickplåten. Själva ställningen är tysk och anpassad till Heckerts paneler.

Solpanelerna lyfte jag upp med lastaren och lyftslingor. De är inte tunga men ganska stora att hantera för hand på ett sluttande tak. Nu kunde jag försiktigt lyfta upp dem liggande på rygg och placera dem på taket där brorsan skruvade fast dem.

En flyttbar ställning hindrar panelerna att rasa ned tills de är fastskruvade. Fästena är specialkonstruerade att passa i profilskenorna och panelerna.

Regnskurarna var besvärliga. Ibland fick vi bara upp en panel innan nästa skur tvingade oss att dricka kaffe igen. Det blev mycket kaffedrickande innan de 20 panelerna var uppsatta.

Men så gäller det att koppla ihop panelerna och det kan göras dumt eller mindre dumt. Varje panel har två sladdar för plus och minus. De skall kopplas ihop till en slinga i serie så att ena panelens plus går till följande minus och så går slingans ändsladdar ned till invertern. Men man skall inte koppla panelerna så att det blir en stor slinga för då blir den känslig för åska.

Om man kopplar ihop alla panelerna och sedan drar returen samma väg tillbaka så bli det ingen stor slinga. Men det blir en mycket lång returkabel. Bättre är att använda sej av den hoppande grodans system. Då kopplas första panelen inte till grannpanelen utan till varannan panel och sedan kommer man tillbaka på samma sätt (med de överhoppade panelerna). Det blir ingen stor slinga som åskan kan inducera störspänningar i och det blir korta ledningar. Och “Hast Du mir gesehen” – panelernas sladdar räcker just precis till varannan panel … Alldeles som om de var avsedda att användas enligt den hoppande grodans system.

Det behövs skarvar i ändan till höger därför att jag ville ha panelernas kopplingsdosor nära till kanten så man lättare kan koppla sladdarna. Nedre radens dosor är därför vända nedåt.

Nu skall ännu invertern kopplas till elnätet och så måste jag sätta en Wifi-rutter i ladan eftersom signalstyrkan från dem jag har i huset är för dålig. Men snart borde jag få solenergi – även om det ännu bara är halva systemet (6,5 kW nominell effekt).

Kanske blir det inte mera vinter än så här?

Det är inte bara med skidåkandet det är svårt att få rutiner i vinter, även med skogsarbetet blir det lite från och till. Det är ju redovisningstider så här års och som vanligt sparas det till sista stund men nu är i alla fall momsen betald och sonens dödsbo deklarerat. Min egen deklaration har jag ännu nån vecka på mig att färdigställa. Bouppteckningen är sammanställd och så är det några verksamhetsberättelser gjorda också. Lagren börjar vara inventerade och odlingsplanerna mer eller mindre fastslagna så hög tid är det att få förnödenheter som fattas skaffade. Man vet ju aldrig men bäst det är så blir det en tidig vår trots att vi nu haft några dagar med lite kallare väder och fått en decimeter med snö. Att våren kan komma snabbt ger också senaste tjälmätning vid handen, det fanns blott 14-16 cm tjäle på åkerns mätpunkter.

Några dagar har jag ändå lämnat skrivbordet för att bruka motorsågen så lite virke ligger i skogen och väntar på utkörning. Hittills har det varit i lite blötare laget trots att jag valt att gallra längs de stickvägar som går på fastare mark. Det är ändå alltid nåt vattenhål här och där och i en första gallring i lite senare laget så är tallarna lite uppkörda och det blir inte så mycket till risbädd trots att man försöker samla allt ris till körstråken. Dessutom är kvistarna ganska klena så dom bär dåligt, hade hoppats på lite mera snö för får man den att frysa ihop med riset blir det liksom lite armerat och bär bättre. I övrigt så har det ju varit fint huggarväder, det torkade upp lite då det blev någon minusgrad så det har varit torrt och fint att jobba när det är snöfritt. Förundrar mig lite över hur svag jag blivit, så dålig form och kondition har jag väl ändå inte. Började faktiskt fundera om virket är fuktigare och därmed tyngre än vanligt då rotsystemet är ofruset och träden har möjlighet att ta upp vatten? Eller börjar åldern ta ut sin rätt?

28.02.2020. Virket väntar fortfarande på utkörning.

Man har nog fått tanka sig själv lite oftare än vanligt i “vintervärmen”.

Så så mycket bättre än så här blir det kanske inte då vädret lär ska bli varmare igen. Långtidsprognosen lovar ändå åter lite kallare väder i slutet av nästa vecka men det är kanske inte mycket att hoppas på. Så jag tog fram skogsvagnen ikväll efter att ha kört opp lite spår i hopp om att det tar ihop lite de närmaste nätterna. Det var lite spännande att provköra vagnen då jag minns att jag hade lite strul med svängen på bommen i våras. Den gick bara halvvägs runt då jag kopplade ur och jag befarade att jag hade liknande problem som Nisse haft på sin kran det vill säga att kuggkransen gett upp. Det skulle i och för sig inte vara så konstigt då den utsattes för stora påfrestningar senaste vinter då man rev och slet i vindfallena. Kran som jag brukar har 360° svängning men gick blott 180° då senast. Lite förvånad blev jag när den gick hela varvet runt när jag nu kopplade i, saker brukar inte reparera sig självt. Men lyckan blev kortvarig för några svängningar senare var det stopp halvvägs igen. Det verkar ändå som om kuggkransen är hel så kanske är det nåt med hydrauliken i alla fall. För om man satte svängen i flytläge och snurrade runt kran för hand så gick det att åter svänga några gånger innan det tog stopp. Jag har dock lite svårt att förstå hur det skulle vara möjligt men får väl försöka dra ur cylinderhylsorna för att kolla tätningar och kuggstång.

Sprängskiss på sväng och kuggstång med cylindrar.

En rikti bledro……..

…..var tisdagens väderprognos för onsdagen.

Nu i skrivandets stund smattrar lite regn på fönsterrutan och hur mycket det blir återstår att se. Regnet kom dock över ett dygn senare än förutspått och om det nu blir bara några millimetrar istället för de utlovade 30 så blir man inte glad. Alltsåå, för att förtydliga saken så önskar jag inga stora regn men de utlovade mängderna fick mig att ändra på arbetsschemat igår och idag.

Jag fick så gott som all spannmålsareal harvad på måndag morgon och hämtade kombisåmaskin som nu var ledig, efter lite service sådde jag ärterna på måndag kväll och tänkte påbörja kornsådden på tisdag morgon. Efter att grundligt studerat väderprognosen som utlovade stora ihållande regn under onsdag och torsdag beslöt jag skjuta upp sådden då kraftiga regn just efter sådd medför risk för skorpa som försvårar uppkomsten. Något jag bittert erfor 2013. Så istället satsade vi allt på att få så mycket grönsaksplantor i jorden som möjligt då det inte är så stora problem med skorpbildningen där. Igår kväll flyttades regnet framåt för varje uppdatering av prognosen och vi konstaterade att om vi kör lite längre så skulle vi klara av att få all lagerkål planterad innan regnet. Och skulle det nu komma så mycket regn som utlovat kunde det i värsta fall leda till att plantering inte skulle kunna utföras på flera dagar. Vilket i sin tur skulle leda till att plantorna växer sig onödigt stora med problem vid planteringen som följd.

Så hemfolket spände på pannlamporna och körde ett nattligt planteringspass. Då visade prognosen regn vid 5-tiden på morgonen. Visst var vi lite trötta efter en heldagsplantering men vi skulle ju få ta igen oss under regnet dagen efter.

25.5.2016 kl.02:00 planteringen av lagerkålen klar.

När jag sen slog upp ögonlocken i morse vid 7-tiden kunde jag konstatera att jorden fortfarande var grå…….. och grå har den varit hela dagen. Vilket innebar att vi gott kunde lagt oss vid normal tid igår och planterat idag istället. Vilket vi förstås också gjorde för vi hade lite broccoliplantor som lämpade sig för plantering ståendes på gården så helt bortkastat var inte vårt nattliga pass 🙂

MEN…. blir det nu bara några millimeter så kunde jag gott ha sått kornet igår och idag och om allt gott väl så kunde jag ha fått det mesta av spannmålen sådd. Ännu är väl ingen tid förliden men när grannarnas åkrar lyser gröna så är det lite tråkigt när de egna är gråa.

Vill med detta inlägg understryka hur värdefulla goda väderprognoser är för vår del och till meteorologernas försvar måste jag tillstå att så här långt så verkar det som om regnen gått nåt tiotal kilometer längre västerut än förutspått. Men det harmar då man kanske ändrat på planeringen i onödan.

Uppdaterad utrustning.

Harvningen som utfördes under söndagen kunde gott ha gjorts några dagar tidigare. Nu hade jorden torkat lite onödigt mycket och var hård att bruka så jag var nöjd med att ha uppdaterat harvekipaget sen i fjol. Dubbelhjulen gav jämnare gång på de hårda tiltorna och den tyngre bogserade harven jag köpte som begagnad i höstas gjorde ett mycket bättre arbete än den lätta hydraulburna jag hade från förut. En meter bredare arbetsbredd är inte heller så illa. Jag har också låtit mågen fixa en adapter så att jag kan använda stengrepen i frontlyften. Små förbättringar gör arbetet så pass mycket roligare att det lätt går att dra ut på arbetsdagen någon timme till.

Jaa, och en annan reflektion jag gjorde under årets harvning var att kummin + råg gör gott åt strukturen. Det kändes betydligt mjukare att köra på och det var helt klart lättare att få gott såbruk på den åker där dessa växter ingått i växtföljden och då är det dessutom frågan om en åker som tidigare varit mera svårbrukad än de övriga åkrarna.

Blir det vinter nu?

Termometern visar -7°C och det är klart väder ute så det kan nog krypa ner mot en -10° under natten. Så gott som snöfritt har vi också så kanske det fryser på lite.

Under dagens julgransletande som också blev en runda runt en del av skogsskiftena kunde ändå konstateras att det fortfarande är vått och ofruset i skogen. Konstaterade också att nu växer skogen bra tack vare långa växtsäsonger, det har ju varit några år med lite tjäle så att tillväxten kommit bra igång på våren och långa varma höstar hjälper ju till de med. Och vatten har träden också fått i år, vi börjar ligga på samma nivå som rekordåret 2012 så det blir nog ett nytt nederbördsrekord och då har jag beaktat nederbörden här i byn sen medlet av -60-talet eller under 50 år.

Skogens goda tillväxt är ju glädjande men tillika betyder det också en hel del jobb och nu vore det bra att komma igång med röjningarna innan snön blir besvärande, om vi nu får nån? Det som man undrar över är ju just hur vintern kommer att bli, ska man hålla sig till de fastare markerna där man säkert får ut virket eller vågar man söka sig ut på mossarna? Tidigare i höst menade långtidsprognoserna att det blir en hård vinter men nu tycker jag det låter som om det inte blir nån vinter överhuvudtaget. Nåå, säkrast är väl att börja på där marken bär man kan ju alltid flytta på sig om det fryser på, huvudsaken är att man kommer igång. Dessutom är det bra att börja på den här tiden på året då dagarna är korta så att kroppen hänger med…… jag hör ju till dem som fortfarande brukar motorsågen vid röjningsarbetet.

Lång växtsäsong.

Det är inte enbart i skogen som växtsäsongen blivit längre på sistone, även på åkern har arbetet dragit ut på tiden. Vet sen inte om det beror på att värmen hållit i sig eller om grönsaksbonden börjar bli gammal och långsam. Det känns nog lite som om luften börjat gå ur en de senaste veckorna.

Hur som så skördade vi bort de sista kålrabbina, grönkålen och brysselkålen nu under slutet av veckan och jag plöjde lite till igår lördag. Ännu idag skulle det varit möjligt att skörda och plöja men hur det är efter i morgon återstår att se. Har ännu lite kålrot kvar samt större delen av palsternackorna men dem försöker jag övervintra på åkern för skörd till våren. Kålrötterna kan eventuellt gå att skörda senare om det skulle råka bli varmare igen.

Nisse skrev om den långa säsongen för en tid sen och visst har den blivit lång, vi startade med plantdrivningen under senare halvan av mars så närmare 9 månader har man petat i jorden 🙂

Att säsongen är lång beaktas ändå inte av de statistikförande byråerna. Vi grönsaksodlare har ju i lag skyldighet att meddela odlingsarealer och skördemängder och det står i anvisningarna att man skall beakta hela året. Men det är ju lite svårt att i medlet av november meddela uppgifterna då skörd fortfarande pågår. Därför har blanketten blivit liggande med den påföljd att dom ringde upp häromdagen och undrade hur det är med skördemängderna. Det blev nu tvunget att uppskatta vad som sist och slutligen kan skördas och damen försäkrade att jag inte polisanmäls även om jag inte lyckas få det uppskattade skördat……. det står nämligen inget i lagen om att de lämnade uppgifterna skall vara sanningsenliga 😀 Dessutom var jag inte den enda som fortfarande höll på med skörden.

Kålrabbiskörd 11.12.2015. Ser ut som om min Iranske jobbare också är glad över att ytterligare en åker tömts på produkter :) — Kålrabbiskörd 11.12.2015. Ser ut som om min iranske jobbare också är glad över att ytterligare en åker tömts på produkter 🙂