Efter ett par varma dagar så kom vintern tillbaka. Men nu börjar det i alla fall långsamt bli vår. Det kyliga vädret gör att våra vårblommor hinner blomma länge. Först ut var förstås snödropparna som stack upp genom snö och is den 17 april.
De första snödropparna
Men blåsipporna var inte långt efter utan den första lyste glatt redan följande dag.
Den första blåsippan
De här är mina stora favoriter då de sticker upp genom bruna löv och vissnat gräs tidigt på våren. Vi hade metershöga snödrivor på gårdsplanen ganska länge men så for vi på en vecka till Sverige och då blev det varma dagar och snön smälte bort. Då vi kom hem så blommade hela gårdsplanen. Det hade också kommit scillor och krokusar i stora mängder.
Vi har nu snödroppar i många täta tuvor över hela gården och blåsipporna har spritt sej överallt. Snödropparna har vår trädgårdsmästare planterat ut men blåsipporna har spritt sej själva – möjligen med hjälp av myrorna. Man hittar dem på de mest underliga ställen.
Massor med snödropparBlåsippor överalltJag kan inte se mej mätt på den fina blå färgen
Men vi skall inte glömma massorna med scillor som på sina ställen bildar blåa mattor eller scillahav.
Scillor
Det finns många andra blommor också men en alldeles speciell har vi skyddat ordentligt och den tycks ha klarat sej utmärkt.
En rödsippa – dessutom dubbel
Åkrarna är ännu våta och tjälen finns kvar så man kan gå och se på blommor ännu. I växthuset hinner det bli nästan +30 grader redan på förmiddagen.
Hela gårdsplanen är full av blommor – och vissna löv. Men det är just hemligheten bakom spridningen av blåsippor och andra vårblommor: Man måste vara lat och KRATTA INTE ! Löven skyddar de små blommorna på våren.
För en bonde är det omöjligt att sköta om trädgården just då det behövs på våren för man måste sköta vårsådden. Så det passar bra med blåsippor och andra som inte tål krattning.
Ibland går det så att man har bråttom med sådden och då den är över så ser man sej förvånat omkring: Var kom all grönskan ifrån ? I traktorn är det ibland stekhett och så blir man lätt förkyld då man skall se till såmaskinen för det kan vara riktigt kall blåst fastän solen skiner.
Hur det blir i år vet man ännu inte men någon tidig vårsådd blir det nog inte. Och så kan det komma regn så skjuter upp sådden riktigt grundligt. Den som lever får se …
Det måste sättas motorvärme på traktorn ännu för det är -4 grader kallt. Inte helt ovanligt men jämfört med 2019 (se Vintern rasat) och 2010 (se Vintern rasat – jag vill ha den tillbaka) då skogsarbetena gick mot sitt slut i mars-april så är det sent.
Nu kan jag inte alls klaga för i år har vi haft en fin skogsvinter. Vi har bara litet rötskadat och ved kvar i skogen. Och det tänker jag ta ut idag på morgonen då kölden åtminstone litet gjort vägarna bättre. Det är speciellt vid virkesupplaget som det börjar bli hjulspår.
Som vanligt har vi varit en vecka på lyxsemester på ”Rivieran”. Det betyder Nornbergs gamla hus i Medåker, Arboga. Närmaste strand är Mälaren på omkring 20 km avstånd om man inte räknar med det lilla dike som går på andra sidan åkern. Egentligen är vi mera som i Alperna för bakom huset finns ett högt berg som når upp över takåsen. Inga problem med översvämningar – senast som vattnet steg upp till husets höjd var för 6000 år sedan då berget bakom huset var en ö och Uppsala och Stockholm låg under vatten.
Vi är så illa tvungna att ta vårsemester i slutet på april för annars får jag inget slut på skogsarbetet. Det är alltid något vindfälle eller torrt träd eller lutande träd som borde tas bort. Och jag vågar inte alls gå i skogen efter vintern för då grips man av en rasande lust att gallra …
Det var ren sommar då vi kom fram till huset +20 grader i skuggan och mycket varmare i solen. Men bara en vecka tidigare hade allt varit täckt av snö. Det var en ordentlig snöstorm som knäckte träd och gallrade våra gamla äppelträd med hård hand. Det tog en dag att dra bort alla stora kvistar som brustit i blötsnön. Grannen hade en stor gran som började luta mycket illavarslande över huset men till all tur smälte snön rätt snabbt.
Lars-Erik som köpt Nornbergs åkrar på 60-talet (Kalle Nornberg blev elektriker) hade en skogsbit på 10 hektar som ovädret farit illa fram med. Han brukar jobba själv i skogen men nu blev det så mycket att han måste ta en maskin. Men alla maskiner i Västmanland är upptagna efter stormen.
Höstsäden ser väldigt jämn ut i Sverige även om brodden är kort för det blev en tidig vinter. Svackorna har i alla fall fått isbränna och där har brodden dött. Tyvärr har vi det ännu sämre ställt på grund av turvis värme och köld som lade ett tjockt lager med is över åkrarna.
Höstsäden ser bra ut
Den lilla åkern var i början på 60-talet uppdelad i sex bitar då Lars-Erik började odla den. Kalle var inte riktigt intresserad av bondelivet. Han byggde ett nytt hus 1958 som kan ses på andra sidan vägen men jordbruket fick gå som förut tills han arrenderade ut åkrarna åt Lars-Erik (egentligen åt hans pappa). I december 1950 sålde Kalle Västmanlands sista dragoxe som ännu året förut gått paroxe och dragit plogen.
Kalle var mycket intresserad av hembygdsarbetet och var med och grundade Medåkers hembygdsförening som vi också är medlemmar i. På söndagen var vi på Abramsgården som hembygdsföreningen äger och vårstädade. Vårt hus är likadant som Abramsgårdens hus men spegelvänt. Och det är i ungefär samma skick – bara köket är ombyggt på 40-talet. Trädgården är försiktigt uppiffad men det enda verkligt nya är ett 30-tal äppelträd (syns på bilden ovan) och de kan behövas för nu börjar de gamla brytas sönder.
Vi satt och drack kaffe med grannarna Sivert och Jane som bor i Kalles nya hus samt Lars-Erik ute på gården för det var riktig sommarvärme. Som vanligt så kom jag mej inte för att ta fram kameran då vi satt och pratade (ganska livligt) så jag får nöja mej med en bild av disken efter kaffekalaset :-).
Nornbergs gamla hus (ca. 1856)
Byggarbetena har börjat för i år och det gäller också Nornbergs hus. Taket hade börjat läcka och ena ändan på innertaket i övervåningen hade ruttnat helt innan det nya taket sattes på. I 20 år har jag tänkt lappa innertaket men först nu blev det av.
Före …och efter lappandet
Det tog tid för taket består av kilsågade spontade 25 mm bräder som är upp till 35 cm breda. Jag måste hitta en lämplig bit och såga lämpliga bräder som sedan fick torka ett par år. De är handhyvlade och falsade med gamla falshyvlar. Jag sprang många gånger mellan taket och snickarboden för att få dem att passa. Allt var förstås snett och olika brett i bägge ändar.
Nu är det värsta undan. Bärarna var också så genomruttna att man kunde plocka bort delar med fingrarna. Skruvändan mitt i taket är från en gängstång som håller upp den enda friska takbrädan och bäraren i takstolen som till all tur var stark. Golvet i rummet är däremot i prima skick och det är bara att rengöra de breda plankorna med linoljesåpa. Snart är nog det här skräprummet också i skick. Väggarna har varit lerklinade men jag tänkte sätta in dubbla insulitskivor (porösa träfiberskivor) som förstås skall vara sammanpressade utan lim. Norska Hunton tillverkar sådana.
De flesta stora kvistar bröts av men äppelträdet är ännu vid liv
Nornbergs gamla hus köpte vi år 2000 för omkring 10 000 euro och det kostar oss just inget för där finns inte vatten indraget och det får stå kallt hela vintern. Allt är gjort med eget arbete och eget virke. Det är också tillräckligt långt borta hemifrån så man kan glömma de vardagliga problemen för en tid. Ändå är det hemvant eftersom det är ett gammalt jordbruk i en jordbrukstrakt. Då den yngre generationens bonde sår gödsel på höstsäden utanför huset så vinkar han glatt åt oss från traktorn.
Även om våren kom av sej och frostnätterna fortsätter ganska långt in i maj så finns det hopp om att vårsådden kan börja om ett par veckor. Längs vägen såg vi en del sådda skiften men det är ganska sent för ofta är Medåker en månad före oss.
Glad Walborg till alla ! Vi skall dricka kaffe och äta äppelmunkar från ICA i Arboga som jag bunkrade då vi for. Jag har inte fått så goda munkar nån annanstans …
Vintern har varit ganska seg men nu börjar i alla fall byggarbetena. Då det regnar och är dåligt skogsväder så har jag varit i växthuset där temperaturen ibland gått upp till närmare +30 grader. I höstas kom vintern så tidigt att golvet i groningsavdelningen blev på hälft och det har jag nu fortsatt med.
Nytt golv i växthusets groavdelning
Under golvet finns Isodränskivor för isolering och dränering. Utanpå dessa har jag satt filmfanérskivor som skruvats ihop med 25 cm aluminiumremsor.
Det finns en luftvärmepump men den orkar inte värma upp hela växthuset så ett hörn är nu isolerat med bubbelplast som ligger utanpå bräder.
Bubbelplast i huset innanför växthuset
Bubbelplasten skall ännu tätas i hörnen och våderna (150 cm) skall limmas ihop med tejp. Och så måste ena våden i ändan kunna rullas upp för det blir lätt alldeles för hett då det är solsken.
Luftvärmepumpen är nu styrd via datanätet med en Shelly Uni som kan koppla två motstånd parallellt med rumstemperaturens NTC-givare. Det betyder att värmepumpen tror att det är varmare än vad det är och på så sätt kan man sänka temperaturen över nätet. Tanken är att värmepumpen får arbeta för fullt då det är billig elektricitet (jag betalar timpris enligt Nordpool) och sedan ta det lugnt då priset är högt.
Jag har nu fått de första räkningarna för elektriciteten enligt timpriser och man ser att det verkligen lönar sej att styra förbrukningen. Men det som inte ändras är överföring och skatt som är desamma per kilowattimme oberoende av när man använder el. Och dessutom ändras inte månadsavgiften som är ganska hög då vi har 3x63A säkringar. Innan jag får en betydande sänkning av elkostnaderna måste jag få de egna solpanelerna installerade och det går till sommaren.
Andra ändan på huset i husetGroningshuset utifrån (innifrån växthuset)
Det blir ännu ett par nätter med minusgrader och då skall det sista köras ut från skogen – mest ved. Efter påsk är i alla fall skogsarbetet slut för den här vintern och så småningom skall vårbruket sättas igång. Först måste vi tömma silorna så att vi kan köra upp utsädet i dem.
Det är inte lika otrevligt som vanliga år att sälja vetet. I fjol var priset på vete litet över 100 euro/ton men i år är det kring 400 euro/ton. Synd bara att skörden i fjol somras var urusel på grund av hettan och torkan.
Så gäller det då att fundera på om man skall så eller inte. Priset är högt just nu men det jag sår nu säljer jag först om ett år och vete fåglarna vad priset är då ? Bigödningen är redan hemma och betald så troligen sår jag som vanligt men efter det så vet man inte.
Påsk på er alla och njut av vårsolen så länge det är mänskliga temperaturer !
Lamm lamm lamm… och mera lamm. De blir en såndär fårhusglädje när allt går bra, och man möts av små määä – ljud när man stiger in i fårhuset.
Men, säg den fårhusglädje som varar…
Det finns lika många historier om lammningar som vad de finns lammningar. De första lammen som kommer gläds man alltid lite extra åt, de är ju då som cirkusen drar igång, och de lammen var pigga, duktiga och sökte sej mjölk. Tackan tog bra hand om dem och inga problem där. Van och lite äldre tacka. Frid och fröjd. Va skönt med en bra start på de hela tänkte jag. Följande dag va dom inte lika pigga, men ändå på g. Dom bökade åt sej mjölk, men efter att ha kikat på dem en stund konstaterade jag att båda lammen for till samma spene, och grälade om den, den bruna va tuffare än den svarta. Den svarta for till andra spenen, sög nån gång, men gav sej igen in i kampen om den brunas spene. Så jag kröp mej dit med lammen, tackan sto snällt stilla, och det gick jättelätt att konstatera att jah-haa. Sådärjaa. Det finns/kommer bara mjölk i ena spenen, ena juverhalvan. Tack för den du sa jag. Gick och blandade mjölkpulver mjölk, sökte upp nappflaskor och så va även första mjölkpulversäcken korkad. Janå. Må så va, de är nog bara att börja när de behövs. Nu har det ju gått några veckor sen lammen föddes, och nu finns det några till som dricker flaska. Så det går några liter morgon och kväll och det vispas mjölk bara värre. Dom slurkar in en hel del när dom blir lite större, och är dom 100% flaskisar går det naturligtvis ännu mer. Jag har några som är hel-flaskisar. Senast i raden, en tacka som lammade första gången. Fick två lamm, men så ska hon icke(!!) ha det ena. Det bara smällde i väggarna när det lammet försökte komma nära, så, det blev att laga lammkammare åt den, med flaska hela tiden. Den får ändå vara med mamman och sitt syskon så den inte är ensam. När lammet som tackan tar, stiger upp för att gå och dia, så går lammet som tackan inte ska ha, och dricker ur sin flaska. Sen sover dom tillsammans under värmelampan. Nu när dom blivit lite stadigare på benen så busar och leker dom tillsammans, men bara i lammkammaren dit inte tackan kan komma, för därifrån vågar inte flaskislammet sej. Den vet att då smäller det. Dom kan vara så fruktansvärt elaka och grymma med sina lamm, men de är väl nånting som gått lite, lite snett i något skede, och så är de färdigt och finito med det.
Överlag så tycker jag det kommer lite lamm i år. Endel år får var och varannan tacka 3-4 lamm, fast man inte gjort nånting, extra utfodrat eller nåt, och andra år kommer det måttligt med lamm. Jag föredrar måttligt. För tillfället har jag två som fått fyrlingar, visst kan de komma fyrlingar ännu, men hittills är de mindre än vad de brukar kunna vara.
Då jag nu tror att jag svarat alla som på olika vis kontaktat mig efter mitt senaste mediaframträdande för några veckor sen vill jag passa på att tacka också här. För även om ämnet tidigare berörts ett flertal gånger så engagerar och berör det många, det ser jag av den respons jag fått. Jag hoppas att mitt budskap om att också prata om svåra saker går fram då jag tror att det gör livet lättare när det är svårt.
Den senaste tidens händelser har inte gjort livet lättare och olika kriser och osäkerhet om framtiden belastar folks funderingar och tankar. Att ”vädra” dem med folk man har förtroende för är viktigt. Det hjälper ändå inte att prata om ingen lyssnar så stanna upp och lyssna och var lyhörd.
Så med ett stort tack sätter jag länk till programmet som bandades i höstas också här. Det innehåller trots allt en hel del jordbruksrelaterat bildmaterial.
Det gamla året försvann med skattedeklarationen och nu så sågar jag björkar så fort jag hinner. Det är för mycket snö men annars är vädret fint. Jag vill inte alls att det skall bli vår och sommar än utan är glad för varje minusgrad så att traktorspåren skall hålla.
Den myckna snön har gjort att tjälen försvunnit på sina håll i skogen – det värmer nedifrån. Jag skulle köra upp nya spår men det gick inte alls bra. Snön var så lös att hjulen inte fick fäste ens med kättingar utan grävde sej ned. Och under snön fanns det vatten så det var med nöd och näppe jag kom bort.
Man tycker att de varma dagarna skulle ge blidsnö som fäster under hjulen men det är bara ytan på snön som är blid. I den täta skogen finns det inte så mycket snö men i öppningarna desto mer.
Småskogen har växt upp
Förra gången vi var här så fanns det bara småskog men den har växt upp ordentligt och nu gäller det att få bort björkarna som sliter på granarnas toppar eftersom de växer mycket fortare. Björkarna är inte mera klena de heller utan ordentliga stockträd – fast björkstock vill ingen ha så det får bli props.
Man ser inte på bilden ovan hur mycket björk det finns men då man fäller dem så blir det ganska många. Tallarna syns inte heller men det finns en hel del av dem också på den här biten. Det passar bra för det är en stenbacke (ovan till höger).
Björkarna tas bort nuLånga björkar med få kvistar
Jag sågar med motorsåg och kapar till tre meters bitar. Om man lyckas fälla mot stickvägen så får jag bort björkar på 25 meters håll på bägge sidorna. Stora Farma lastaren har en räckvidd på över 8 meter och om man får tag i trädet så kan man dra det till stickvägen. Vi har vinsch på det andra lastaren men det är långsamt att arbeta med den så jag föredrar att dra dem med lastaren.
Vi har redan kört bort flera lass med björkar och det blir hur många lass som helst till om det bara håller skogsväder. Vi har flera områden med björkar som filar på granarna och alltså borde tas bort fort. Virket lär nog gå åt i år nu då importen från Ryssland minskar.
Det finns inte bara småskog på den här biten. Där finns också en hel del stora granar som går som svarvstock (toppdiameter över 30 cm). Det är bördiga jordar med god tillväxt. Naturlig förnyelse har inte varit något problem men man måste fälla de stora träden från norr i smala remsor så att det kommer in ljus men inte så mycket att det kommer gräs för det kväver granplantorna. Visst kommer det björk i gräset och sedan gran under björkarna men det tar lång tid.
Vissa björkar har granar alldeles tätt intill så att det är svårt att få bort björkarna. Ofta är kvistarna sammanflätade men det går att skuffa omkull den avsågade björken med lastaren. Nu är det så varmt att granen böjer sej men brister inte.
Det finns en del intressanta fenomen som då en gran växt ut ur roten på en tall och så har en annan gran gjort en sväng nedåt och runt och upp igen … Granen med snurribuss lät jag stå kvar – den var så intressant.
En gran har växt ut ur tallens rotEn gran med problem åt vilket håll den skall växa —
På vägen hem får jag nu njuta av fina solnedgångar nästan varenda kväll. Det har kommit bara någon centimeter snö och tiodygnsprognosen lovar fortsatt uppehåll och varma dagar men kalla nätter. Det är ljust länge nu. Jag kommer hem från skogen då jag inte mera ser siffrorna på måttbandet. Eller då jag blir alltför hungrig. Det går inte att äta förrän man far till skogen för då blir man så däst att man inte orkar göra nånting. Vägen är också så lång att jag inte ids köra hem mitt på dagen för att äta. Så det blir en sen middag – i dag klockan halv åtta.
Solnedgång bortom Petjärmosan
Mars månad lär det nog bli skogsarbete hela tiden och kanske en bit in i april. Det är bra för nu går allt virke åt – också energiveden som snart är uppe i samma pris som propsen. Det kan bli en hel del förändringar men man vet ännu inte exakt hur. Skogen behöver i vilket fall som helst gallras så fort vi bara hinner.
