7 juli, 2018 av Christer

OKRA

Jag brukar försöka ta mig ut till nåt utställnings- / demonstrationsevenemang varje sommar och i år låg Borgeby fältdagar i Skåne högst på listan över intressanta besöksmål. Tyvärr gavs inte tid till en dylik utflykt som ändå skulle ha tagit 3 dagar i anspråk. Så när ombudsmannen i det lokala producentförbundet sökte sällskap till OKRA-mässan i Oripää hakade jag på. Centralförbundet bjöd på resa och inträde mot att jag som förtroendevald turade om i utställningsmontern ett par timmar och hjälpte till med ”roadandet” (forslandet) av lite material till montern. Tyvärr var ressällskapet kanske inte så muntert och pratsamt som ombudsmannen förväntat då en dags utflykt innebar en så gott som  sömnlös och en natt med lite på 2 timmar sömn vilket ledde till att jag nickade till lite nu som då. Som tur var plockade vi upp ytterligare en kollega i sydösterbotten så resan blev kanske inte så lång för chauffören.

Trots uppoffringarna så är det ändå berikande att träffa kollegor och se sig omkring litet så nån timme förlagd sömn är det nog värt. Vi körde lite sightseeing både på ner och uppvägen för att ta del av växtligheten och skördeutsikterna runtom i sydvästfinland. Så här från bilfönstret såg det ändå inte så dåligt ut som befarat (ryktats) men visst kunde man notera stora variationer också på fält liggandes rå i rå. Uppenbarligen har bearbetningssätt och -tidpunkt haft stor betydelse ett år som detta. Ska likt Nisse försöka återkomma med odlingsrapport i ett senare inlägg.

Utställningen

Maskiner liksom det att få träffa kollegor och branschfolk var det som jag primärt intresserade mig för under dagen och visst fanns det att se på. En maskin som fångade mitt intresse var en såmaskin som i stort motsvarade det som jag skissade på för ett par år sen hittade jag också, roligt när tillverkare också tänker i samma banor som en själv, det gör gott för självkänslan om int annat 🙂

Även om jag inte har råd med dylika maskiner så är det ju alltid roligt att fundera över olika koncept. Som Ni kanske minns så funderade jag för ett par år sen  lite kring såmaskiner och möjligheter att slippa effektförbrukande fläktar för transport av gödsel och utsäde och istället utnyttja tyngdlagen. Torra år som i år kan också luftströmmarna leda till att finjorden runt fröna blåses bort med sämre jordkontakt för fröet som följd. Jag är inte heller så förtjust i att vältkombin packar jordytan efter såbillarna utan önskar enskilt djupreglerade såbillar för exakt sådjup och måttlig återpackning runt fröna. Det här är saker som enligt min mening är viktiga speciellt vid sådd av småfrön som t.ex. kummin. Så mina skisser gick ut på att enligt tyngdlagen placera gödseln framför och utsädet med hjälp av enskilt djupreglerade billar bakom raden med vält-/bärhjul. Och det var precis så som maskinen jag hittade konstruerats. Denna har visserligen ytterligare en bearbetande enhet framför vilket jag inte hade på mina skisser men ändå.

Ytterligare en intressant detalj var hur enkelt man kunde lösgöra utmatningsvalsen för gödseln. Det brukar annars vara svårt att rengöra valsarna  från gödsel som kletat fast i utmatningen med ojämn gödsling som följd. Här kunde man lätt komma åt att tvätta valsen i plast och rostrfritt? ren.

Maskinen ovan får representera de ”fynd” som gjordes under dagen. Jag fick också tillfälle att ånyo påminna leverantören av en del av mina maskiner om mina behov av diverse utrustning och reservdelar, de skrevs nu ner i ett randigt häfte istället för det rutiga som brukats under tidigare år så få se om det lyckas bättre nu. Jag tillade för säkerhets skull att om inte annat hjälper får jag väl lov att söka efter ny maskin av annat märke.

Uppdraget.

Som jag inledningsvis meddelade så innebar dagens utflykt också en liten motprestation i form av representationsverksamhet. Just denna representation var ju lite främmande men tror ändå att det inte gick så tokigt även om killarna i montern bredvid menade att trafiken i montern blev mindre under min tid där än under tiden då ungdomsombudsmannen skötte representationen 🙂 Jag fick dessutom lite möjlighet att förkovra finskan även om det också fanns en hel del svenskspråkiga besökare på mässan.

Tomaterna gick i alla fall bra åt 🙂

6 juli, 2018 av Nisse

Slut på torkan

Nu verkar det vara slut på den olidliga torkan. Förstås eftersom det är hötid … Det kom ett regn till midsommaren och nu har vi igen 30 mm i mätaren. Tyvärr kom allt alldeles för sent. Utsädet grodde delvis en månad efter sådden. I går sprutade jag mot flyghavre (det måste man göra minst en vecka efter ogräsbesprutningen). Växtligheten hade blivit riktigt mörkgrön – troligen för att gödselkornen först nu hade lösts upp och var tillgängliga för brodden. Men glest och ojämnt är det.

Jag körde igen med GPS och såg hela tiden på precisionen. Programmet visar hur långt från körlinjen det anser att man är. Jag körde exakt enligt sprutspåren så jag var på den riktiga körlinjen medan programmet inte var det. Det visade sej att GPS:n visade fel upp till 3 meter även om den ibland kom ned till nästan noll meter felvisning. Man kan alltså inte köra enbart efter GPS utan behöver sprutspår. Däremot är GPS:n bra att ha då man undrar vilket sprutspår man skall följa. På ett oregelbundet skifte är det inte alltid så självklart. Speciellt inte i år då spåren efter traktorn syns mycket dåligt på grund av torkan. För att våga köra enbart med GPS så behöver man egen radiofyr och den kostar nån tusenlapp så det får vara tillsvidare.

Vallarna gick det bra med i år. Allt är skördat till foder – också den ”ekologiska” arealen som man på grund av torkan också fick skörda. Det känns bra att vallen är till nytta för det har verkligen stört mej att den bara skall ruttna bort. Vallen led också av torkan men det blev i alla fall några lass med balar eftersom vi hade 12 hektar i vall i år. Det fanns också en del klöver på sina ställen. Nu då det börjat regna så finns det hopp om en viss återväxt till sensommaren.

Det blev bråttom att gräva diken inför regnet så att vattnet inte skulle rinna in under ladan. En bro till måste grävas ned 20 cm för att få bort vattnet. Det visade sej att en rörskarv hade läckt in jord i röret och två rör var helt fulla med lera.

Genom det här röret har det inte runnit mycket vatten per timme …

Alla rören var hela så jag lyfte försiktigt bort dem med gripen och grävde ned diket 20 cm innan vi satte tillbaka de (tömda) rören. Sedan tänker vi sätta ett litet mindre plaströr inne i cementrören för att hindra att läckor i skarvarna fyller röret på nytt. Förstås satte vi takfilt över skarvarna i alla fall.

Vi kör med tunga fordon över bron så jag vill ha kvar cementrören där. De håller mycket bra om de är inbäddade i lera. Det kom en hel del regn förra natten men dikena förde bort allting utan problem. Nu kan vi börja arbeta med att gräva en ränna för den nya cementsockeln utan att den fylls med regnvatten. Prognoserna lovar regn nästan varje dag. I dag skulle det inte komma men en häftig skur fick i alla fall leran att vara blöt och besvärlig. Till all tur kan vi gräva rännorna under tak inne i ladan.

 

 

 

 

5 juli, 2018 av Christer

Frontlyft

Med anledning av diskussion i mitt kummininlägg så postar jag ett par bilder här. Om nån undrar vad det är frågan om så kolla sen kumminsådd, hinner inte skriva desto mer just nu 🙂

Får inte in bilder i kommentaren så sätter som skilt inlägg

 

sdr

29 juni, 2018 av Christer

Sen kumminsådd

Det är länge sen Nisse hojtade till om Hasi i vårbruket men här fortsätter det ännu en tid. Igår eller snarare igår natt lade jag sista handen vid årets kumminsådd. Även där blev det plan B på grund av väderförhållandena.

Ursprungligen var planerna att låta kvickroten växa upp för att tas om hand av lite glyfosat och så långt gick det planenligt, kvickroten kom ju snabbt igång i värmen och bekämpningen lyckades bra. Sen var det tänkt att en åtföljande plöjning med harvning skulle ha fått plocka upp lite fröogräs för groning före sådd ett par veckor senare. Men nu hann det bli för torrt innan den åtföljande plöjningen skulle ha kunnat utföras och att låta jorden ligga ett par veckor i torkan var det inte tal om då inte ens ogräsfröna skulle ha grott under rådande omständigheter. Så plöjningen fick anstå tills midsommarregnet blötlade åkern. Midsommarhälsningsvideon från plöjningen har Ni ju sett i mitt förra inlägg men här en video från plöjningen inför pumpaplanteringen, det brukar definitivt inte damma när jag plöjer.

Så plan B som bestod av att invänta regn togs till heders, problemet var bara att det tog lääääännnge innan det behövliga regnet kom och deadline för sådd började passeras. Vi får nu se hur det utvecklas men så här sent har jag inte sått kummin tidigare.

Plöjningen åtföljdes av en överfart med inhyrd Carrier för att skära sönder och packa till tiltorna och ett par grunda överfarter med S-pinnharven.

För att säkerställa jämnt och grunt sådjup, kummin ska inte sås för djupt, så vältades fältet med den gamla ringvälten innan sådd. Fick hjälp med vältningen av äldsta dottern så sådden kunde utföras strax därpå.

Vältning innan kumminsådd

 

Kontroll av sådjup, vid knivspetsen ligger ett kumminfrö. Dom är inte alltid så lätta att få syn på där dom ligger i jorden. Som Ni ser så finns det lagom med fukt på såbotten.

 

1,5-2 cm brukar jag hålla som lämpligt sådjup.

Sådden skedde sen med kombimaskin 13,4 kg kumminfrö och 275 kg 18-7-10 gödsel per ha.

Den 57 år gamla navigatorn tycks fortfarande ha bra kontakt med satelliterna 🙂

Nu ikväll får vi lite stilla regn så månne int det blir bra det här också om hösten blir lång och fin. Det skulle ju vara roligt om nånting lyckades i år, speciellt som jag nu satt ner ganska mycket arbete med etableringen av kumminodlingen.

28 juni, 2018 av Nisse

Ha kvar sprutspåren !

Nu har jag äntligen kunnat spruta mot ogräs. Tidigare har det varit så torrt att brodden knappast hade tålt en besprutning men den repade sej efter regnen för midsommar. Det kom bara 25-30mm här men det satte igång tillväxten i alla fall. Sedan har det blåst så in i norden att man inte kunnat spruta förrän nu – och nu var det verkligen fint sprutväder. Det blev förstås nattarbete för då är vinden svagast.

Då man kör över åkrarna med sprutan så får man en bra överblick. I år var det ganska sorgligt för brodden är gles och svag – speciellt på leidärduntana (lerkullarna). Där det fanns mera mulljord var det litet bättre.

‘Bilden ovan är från vår värsta leråker men det är inte ovanligt att det ser ut så här under torra år. I år hjälpte inte halmtäcket som annars bevarar fukten. Det kom inget regn alls i maj efter sådden och först litet före midsommaren kom de första regnen. Då grodde nog utsädet men en månad för sent. Det hinner knappast bli färdigt till hösten. Nedan ser man skillnaden mellan det som grodde i maj (glest) och det som grodde nu (riktigt bra men för sent).

Jag var speciellt orolig för gröngödslingsvallen som jag hade plöjt upp och harvat men den blev inte så illa. Ojämn som allt annat men inte katastrofalt dålig. Bäst blev den mot skogen där det hölls fukt bättre. Vanliga år är det till och med svårt att så där på grund av fukten.

Den tomma remsan till höger är ett sprutspår som lämnats med avsikt. I år körde jag med ett nytt GPS-program MachineGuide då jag sprutade. På Brennendjin hade jag inte ens lämnat sprutspår. Den åkern är så krånglig med en massa stenar och åkeröar att det inte hjälper att lämna sprutspår. Nu tänkte jag pröva GPS som ”målar” de områden som är sprutade.

i fjol körde jag med eFarmer men jag tyckte inte om att all data laddades upp till deras server nånstans i Holland. Jag vill ha lokal lagring av åkrar och spår så man inte är beroende av nån trådlös anslutning. Därför prövade jag nu MachineGuide som lagrar allt lokalt. Bägge programmen fungerar ganska lika och båda är ganska invecklade men MachineGuide är kanske en aning enklare.

Första åkern fungerade bra och likaså andra men på den tredje så började programmet flytta traktorn hit och dit på åkern. Utan sprutspår hade jag inte klarat sprutandet. Noggrannheten var nere i 20-40 meter … Jag vet inte om det var GPS:en eller programmet som fick fnatt. Jag beslöt i alla fall att fortfarande lägga sprutspår vid sådden. Problematiskt med båda programmen är att fortsätta på samma åker följande dag. Jag fick inte föregående dags spår tillbaka och fick jag fram dem så fick jag inte programmet att fortsätta. Tekniken är inte riktigt mogen än.

Så här såg spåret ut fastän jag garanterat körde efter sprutspåren så det var heltäckande.

Men i det stora hela hade jag nytta av GPS – i all synnerhet kombinerad med sprutspår. Noggrannheten för GPS (utan extra korrigeringssignal) är för dålig för att man skall kunna förlita sej helt på den. Det är ett problem på hösten då nätterna är mörka för vanligen så måste man köra på natten då det blåser mindre.

Glyfosatsprutningen nu på våren var emellertid mycket lyckad. Inte ett spår av kvickrot eller baldersbrå och det var mycket litet annat ogräs också. Men jag vet att ogräset kommer med fart då det börjar regna så jag sprutade M-sulfuron (Ally) och MCPA på allting – men med liten dos. Det enda ställe där det fanns litet mera ogräs var på f.d. gröngödslingsvallen som inte var besprutad med glyfosat nu på våren. Jag misstänker att det var glyfosat + ovanligt lång torka som tog kål på kvickroten.

Som vanligt så lyckades jag få sönder två tryckmätare. Den nya sprutan kommer för nära hytten då man lyfter. Visst – man behöver inte lyfta den så högt men det behövs bara en gång så är tryckmätaren mos. Nu tröttnade jag fullständigt på eländet och byggde om hållaren för tryckregulatorn (med tryckmätare) så att den absolut inte kan ta emot hytten. Dessutom beställde jag delar för att koppla en slang till mätuttaget så jag kan placera tryckmätaren vid stänkskärmen på bakhjulet. Då ser man den mycket bättre också. En lämplig 1/4″ slangkoppling fanns inte i det här landet men till all tur kan man köpa via eBay och snart kommer den hem för 1:50.

Som vanligt så hade jag sällskap på åkern. En trana tog det lugnt och flyttade sej makligt åt sidan då jag kom. Vi har haft en hel del tranor här i sommar och det är ovanligt.

Sådden gick bra i år och det gjorde sprutandet också. Man behövde minsann inte vara rädd för att åstadkomma hjulspår i åkern – man såg inte ens var man hade kört.  Tyvärr kan tröskandet också gå fort eftersom det inte växer just nånting i torkan …

 

24 juni, 2018 av Christer

En midsommarhälsning.

Det positiva mottagandet av videosnutten motiverade mig att fixa en till från gårdagens plöjning. God fortsättning på midsommarfirandet!