Morgonstund

Trogen mitt nya uppryckningsprogram så steg jag upp klockan fyra för att sätta motorvärme på skogstraktorn. Jag tyckte nog att det var litet mörkt men skyllde på att jag ännu inte fått upp ögonen – morgontrött som man är. Efter en stund i den svala morgonen gick det upp för mej att klockan faktiskt var tre. Nå, det var bara skönt att ta en liten promenad i den helt tysta och mörka morgonstunden. Bara i öster syntes en svag ljusning.

Det är rena lyxen att få uppleva tystnad och mörker. Jag har alltid gillat bäggedera. En kort stund har man en känsla att man äger hela världen.

Det är inte så många timmar bra skogsväder innan solen börjar smälta ytan. Eller körväder egentligen för visst är det fint att jobba med motorsåg hela dagen just nu även om det kan bli hett i solen. Det mesta är utkört men det finns hur mycket arbete som helst med att gallra och städa. Flisveden börjar också vara körd – hopen har växt så det är besvärligt att lyfta upp mera på den.

Morgnarna tänker jag i alla fall använda till skogsarbete för det är nästan perfekt nu då det inte är snö. På eftermiddagen skall jag såga virke på Logosolen. En hel del byggprojekt är planerade och skall snart börja. Mest är det reparation av de gamla uthusen där bräderna på solsidan börjar vara ganska sönderbrända. De flesta byggdes på 40- och 50-talet så de har snart 70 år på nacken. På norrsidan är det inga problem så det är solen som är boven.

Unga husfolkets ombyggnad av Ribackhuset går också framåt. Nu rivs det inte mera (för tillfället) utan vi har börjar spika upp ny takpanel så det finns hopp om att få övre våningen i skick till sommaren. Jag håller på att bygga om värme och varmvatten där också. För flera år sedan drog jag värmerör från flispannan men nu skall varmvattnet flyttas från elektrisk värme till flisvärme. Det blir inte riktigt tillräckligt hett hela året så jag sätter in en elektrisk genomströmningsvärmare på hela 14 kW som höjer temperaturen till normalt varmvatten ifall det behövs. Men den drar ström bara då man tappar vatten. Varmvattnet står inte i någon behållare utan en 90 kW värmeväxlare värmer upp kallvatten bara då man använder varmvatten.

Visst har våren kommit nu. Tofsviporna svischar omkring och snödropparna har stuckit upp. Men nätterna är ännu kalla och tiodygnsprognosen visar inte alls på någon ändring. Inte mej emot – det är bättre att värmen kommer först i maj.

Opp och hoppa

Det börjar bli vår. Dagen ljusnar betydligt tidigare och redan femtiden på morgonen kan man fara till skogs. Och det är bäst att göra det också för vägarna börjar smälta redan tidigt på förmiddagen där solen lyser på dem. I går natt hade vi minus sex grader och det var prima före.

Man borde stiga upp klockan fyra och sätta motorvärmen på traktorn. Enda problemet är att jag hör till de kvällspigga och morgontrötta. Det är svårt att avsluta kvällens sysslor och lägga sej. Så nu har jag slutat med klocka för motorvärmaren och går ut på morgonen med bara fötter i filttossorna och fårskinnspälsen. Då vaknar man betydligt snabbare. Och så blev jag sur på kopplingsuret som ett par morgnar inte alls hade kopplat på värmaren så jag hade en genomkall motor då jag skulle köra iväg.

Fjantskallarna skall ändra klockan snart. Det har ingen större betydelse här i skogsbruket för arbetsdagen följer solen – inte klockan. Men det kan ta nån dag (eller vecka) innan man märker att alla andra är en timme fel. Så man är mer än vanligt försenad till eventuella möten …

På tal om rubriken så kom jag att tänka på Ulf Peder Olrog. Refrängen i Schottis på Valhall börjar nämligen med ”Opp och hoppa Tor” och det sjöng farsan på 50-talet. Visan är skriven 1945. Nätet har nuförtiden inte bara modern musik utan det finns alla möjliga urgamla visor i urgamla inspelningar. Jag hittade Ulf Peder själv men också Happy Skvett vid Bälgspel vid landsvägskanten har en fin version på Youtude:

Opp och hoppa Tor

Happy Skvett blev Norgesmästare i gammeldans år 2013. Rekommenderas !

Nu drar jag till skogs med en mp3:a av schottisen i mobiltelefonen och hörlurar under hörselskydden på hjälmen.

 

 

 

Minus 17 i natt

Vintern kom tillbaka (tack och lov !). De senaste dagarna har jag kört upp spår på nytt. Man måste köra efter varje snöfall för bara ett par centimeter lös och torr snö isolerar ordentligt. Så jag hämtade vindfällen. Det är ett ganska besvärligt arbete och en hel dag kan gå åt att få ut en halv vagn. Förstås har träden fallit i den allra besvärligaste skogen och måste lirkas ut på olika sätt. Jag brukar kvista men inte kapa och så drar jag ut hela stammen och kapar anefter.

DSCN3463

Inte är det lönsamt med man måste få bort åtminstone de grövre träden så att granbarkborrarna inte förökas så mycket. Nu kommer skogsvägarna troligen att hålla två veckor till. Det skall bli varmt på dagarna nästa vecka men nätterna skall vara på minus så då smälter vägarna inte så fort.

 

Kallt och fint

Nu är här kallt och bra. Det var -14 grader i natt så skogsvägarna skall väl hålla en tid igen. Dessutom lovar tiodygnprognosen fyra riktigt kalla nätter och också senare minusgrader på nättena. Det kom tio centimeter snö men det går an.

Jag är nästan lika fixerad vid vädret som min svärfar som var fiskare. Även om han senare arbetade som tullman så förblev han innerst inne fiskare hela sitt liv. Och då väderleksrapporten kom i radio så fick ingen i hela huset säja ett ord förrän den var slut.

Så är det då man är beroende av vädret. Det blev inte alls bättre med de stora maskinerna. Tvärtom är de ännu känsligare. Om de går igenom vägen i ett kärr så har man verkligen stora problem. Nu tror jag i alla fall att vi klarar av hela mars månad i skogen. Och vem vet hur april ser ut ? Kanske all kölden flyttar från februari till april …

Tjälläget.

Det är många som frågar om tjälsituationen så jag avlägger rapport om dagens mätningar. Eller egentligen fanns det inte mycket att mäta. Det fanns nämligen inte någon tjäle alls på de mätpunkter som jag kontrollerar i skogen. Och inte en endaste liten snöfläck heller för den delen vilket inte har hänt sen jag började gå snölinjen 1989. Däremot fanns det fortfarande lite tjäle kvar på åkermark men även där hade det tinat 9-13 cm från ytan och nedre tjäldjupet låg på 22-25 cm.

Skulle vädret fortsätta på detta vis så vore nog mätpunkterna tjälfria vid nästa kontroll om 2 veckor men ännu kan det bli kallt och de facto så har det nu i kväll dalat ner så pass mycket snö att marken är vit.

Grannens råg har börjat grönska liksom mitt kummin har gjort. Lite onödigt tidigt har nog växtligheten vaknat men kanske blir den nu utlovade köldperioden inte så lång och hård.

 

Grönskande kummin på Långmosskiftet 15.3.2014.
Grönskande kummin på Långmosskiftet 15.3.2014.

 

Säsong för årsmöten

”Föreningarnas förlovade land” talas det ibland om och just nu har man en känsla av att det minsann stämmer. Till all tur har jag fått ut nästan alla stockar ur skogen och vägarna håller ännu. Vi hade Fornminnesföreningens årsmöte och smaskade i oss faskansbullar till kaffet. Sedan var det ungdomsföreningens årsmöte. Jag är ingen ungdom men taket på Lokaaln läcker som ett såll och det är hela byns bekymmer. Så vi hade HB Service AB:s styrelsemöte (byabolaget som äger fibernätet) och funderade på om vi kunde hjälpa till med finansieringen.

Och så var det Hembygdsföreningens årsmöte med Bengt Nybondas som gästföreläsare. Det handlade om Lantmannaskolan i Lappträsk som många generationer östnyländska bönder gått i – bland annat min pappa. Han fick där lära sej bokföring och jag har en tjock kassabok från 30-talet till 60-talet där varenda utgift är inskriven. Det är verkligen intressant att läsa i den. Och så finns där också vissa kommentarer om det ena och det andra.

Bengt berättade historier från sin tid som föreståndare för Lantmannaskolan och det gav en bra bild av miljön. Det finns en fin skrift med fakta om Lantmannaskolan men Bengts berättelser gjorde skollivet levande för oss.

DSCN0516

Bengt Nybondas i soffan till höger.

Och så kan jag inte låta bli att sätta in ett foto från läsåret 1932-33:

lant_Scan-131125-0015

Det finns en mängd foton där elever och lärare är uppklädda och uppradade men det här är från en paus i skolundervisningen. Min pappa sitter andra från vänster. Stövlarna och stövelbyxorna finns ännu kvar.

Småbrukarskolan som den hette då den grundades 1913 klarade sej ända fram till 1957 då ekonomin blev för dålig. Skolsystemet ändrades också och små privata skolor klarade sej inte mera. Men stor betydelse hade den för bygden.

Just nu är det bråttom att kvista alla fällda träd eftersom man hotar med snö på lördag. Det är inte bra även om det kommer kallare luft också – vilket är bra. Vi borde ännu fälla en mängd långa granar och få ut trettiotalet vindfällen som tyvärr är spridda över hela skogen.

Men i morgon skall gamla folkskolan städas upp inför Byggnadsvårdsdagen på lördag. Det är SILMU som ordnar den men vi måste hjälpa till litet med huset. Det kommer fina föreläsare: Panu Kaila, Leif Slotte och Tove Hagman. Våra egna byggnadsvårdstillfällen är mera praktiska och skall bli om fönsterreparation och om att mura kakelugnar. Och med ”kakelugn” menas i Hindersby i all synnerhet sådana med plåtskal. Smeden Alvar Amberg tillverkade plåtskal till en mängd kakelugnar i byn och många är ännu bruk – ifall de överlevde rivningsraseriet då centralvärme infördes på 50-talet. Vi har alla utom två i skick ännu.

Inom april skall vi försöka hålla årsmöte för Gamla folkskolans vänner rf. som nu tycks få en mängd nya medlemmar i kölvattnet på Byggnadsvårdsdagen. I Sverige har byggnadsvård varit populär länge och nu tycks den komma hit också.

Lördagen skall bli snöig så det passar att sitta inne i folkskolan då men sedan gäller det att sätta fart på skogsarbetet eftersom nästa vecka lär bli kallare. Vi har klarat oss tills vidare men det är inte långt kvar till april så nu skall det virke ut som man får ut det här året.