Dödsfällor finns det många av i skog och mark men vill med detta inlägg påminna om en som är aktuell så här års. Rotvältor efter vindfällen som lämnats att stå på kant har tendens att falla ner nu när marken tinar upp. Jag brukar om möjligt bryta ner dem med skogskran eller köra ner den med traktorn för att undvika risken att folk eller fä skadas. Det är inte alltid som det lyckas ifall marken är hårt frusen men speciellt i närheten av bosättning är det säkrast att försöka få dem nerkörda. Vill minnas att jag i samband med någon arbetsskyddsskolning fått höra att några lekande barn förolyckats i Tammerforstrakten då de lekte intill en rotvälta som av vårsolen tinade upp och föll igen.
En kvarlämnad rotvälta som befinner sig intill tjäl- & snömätningslinjen.
Tänkte till först kommentera Nisses inlägg men i och med att jag ville lägga till lite bilder får det bli ett eget inlägg, även om det vill bli lite väl mycket skog här på bloggen nu. Skogsarbetet ligger ändå liksom lite i tiden även om vi nu står i startgroparna inför ny grönsakssäsong, så grönsaksintresserade ska nog få sitt lystmäte tillfredsställt så småningom de med 🙂
Skitvinter.
Det ser ut att bli en lika dålig skogsvinter som ifjol trots att vi nu fått lite kallare väder igen. Det är ändå för sent för att marken skall frysa till ordentligt, efter regnet till nyår har det inte riktigt blivit någon ordning på skogsföret så nu ligger jag för andra året i följd rejält efter med skogsarbetet. Det fattas ännu lite flisvirke för nästa vinters behov och jag har nog gallringar att göra på momark som håller att köra på även om det är ofruset. Men just nu håller jag på och utför de sista röjningarna av dikeslinjerna och dikas görs det där det är blött så frusen mark är nog en förutsättning för att transporterna skall löpa utan problem. Återstår ännu ungefär en dags huggande längs dikeslinjerna men åtskilliga lass ligger i skogen i väntan på transport som också delvis skall göras över åkermark. Körde hem ett lass flisved idag och det gick hyffsat då det var -10°C senaste natt, plogtiltorna sviktade lite men det blev inga spår i alla fall. I skogen var det lite sämre, en del stubbar som fastnade mellan hjulen i boggien revs loss och det kändes mjukt, jag får nog minska ner till halva lass i fortsättningen.
Reparationer.
Brukar tänka när jag sett Nisses bekymmer med skogskran att till all lycka råkar jag inte ut för dylika bekymmer, inte så ofta i vart fall. Nu för ett par veckor sen var det hur som helst min tur att söka fram svetsen då axeltappen till lyftcylindern på bommen brast. Det är andra gången jag har axelbrott på skogslastaren, förra gången var det en axel i gripen som gick av troligen på grund av snedbelastning i samband med lite stenplockning.
Utmattad axeltapp, ~30 års användning sätter sina spår.Till all lycka noterade jag axelbrottet i tid tack vare missljud vid användningen så jag hann avbryta arbetet innan bommen skulle ha fallit i backen. Ena axelholken böjdes ändå litet så att jag blev tvungen att svetsa om för att få ny axel monterad.
Gallring.
Noterade Nisses rikliga plantsättning men ställer mig ändå -utan att ha sett objektet i praktiken- lite frågande hur pass bra de nya plantorna kommer igång. Dom kan även om dom är små vara gamla och därmed ha svårt att komma igång trots att dom nu får ljus och utrymme. Hoppas Nisse kan återkomma till objektet senare.
Själv har jag också friställt en del gran som hotats att undertryckas av björk. Det är liksom svårt att gå runt sådant som bör göras även om dikeslinjerna nu är prioritet nummer ett. I mitt fall är det hur som helst inte frågan om gamla plantor som gått i stå utan dessa ser ut att bra växtkraft men de hotas piskas sönder av björken om inte björkarna tas bort. Lite björk lämnar jag dock där det finns utrymme för att fungera som skärm vid frost, det är ju frågan om låglänt kärrmark där försommarfrost lätt kan skada de unga årsskotten.
Före gallring.Efter gallringen som gav en hel del flisvirke, det är nog ingen brist på skogsenergi här. I bakgrunden är ännu arbetet på hälft.
Jag lovade i samband med invigningsfesten i somras att närmare beskriva återuppbyggnaden. Det tog visst lite tid men så här inför ny odlingsäsong är det bäst att stöka undan sånt som är på hälft och kom då att tänka på det här. Bättre sent än aldrig.
Här fortsätter så den utlovade beskrivningen av återuppbyggandet av produktionshallen i bildform.
En av smältande plast från kablar och plast i taket brandskadad hand och underarm får representera de kroppsliga skadorna i samband med branden. Märkligt nog blev det inga större personskador trots att jag endast iklädd småbyxor sprang fram och tillbaka i hallen bland glassplitter och nedfallande kabelhyllor och lysrör. Hög skyddsängelsfaktor 🙂Av den brunna hallen återstod inte mycket. En otrolig hetta, så stark att till och med bergullen ”brann”.Det blev åtskilliga ton osorterbara brandrester att transportera bort.Växthusets plast smalt av värmen men tack vare att vinden låg på från växthuset klarade det sig från totalförstörelse.En hel del byggnadsmaterial till den påbörjade husrenoveringen förstördes också.I jaktföreningens slakthus fick vi hyra in oss under återuppbyggnadstiden.Visst var det trångt men tack vare kundernas flexibilitet var det möjligt att sälja bort så mycket som möjligt under hösten för att minska på lagerbehovet.Ett tomt svinhus i grannbyn fick fungera som lager för det som vi inte fick sålt direkt från åkern. Tack vare stabilt kall vinter fungerade lagringen hyffsat.Utan vänners och kollegors hjälp hade nog inte skörden kunnat tas om hand. Eller som här på bilden beredas för försäljning.Den första snön lägger sig över brandplatsen….….samtidigt som byggplaneringen börjar bli klar…….….och samtidigt som vintern anlände kom återuppbyggnaden igång, börjandes med reparation av värmecentralen. Det behövdes ju värme till bostaden nu när det blev kallare.Vintermurning under presenning med tilläggsvärme…….…men när bränsleförbrukningen till byggvärmarna började röra sig om 200-300 L/dygn fick vi lov att avbryta murningen i väntan på varmare tider.Träbyggandet kunde dock fortgå tack vare köldhärdiga byggare.Stor del av takkonstruktionen byggdes på marknivå………för att sen lyftas på plats.Snart har vi åter tak över huvudet på en del av byggnaden 🙂Väntan på värmen blev lång, först i mars kunde murningen återupptas.Sista tegelstenen i brandsektioneringen läggs på plats.Resten av taket monterat.Inrednings- och installationsarbeten tar vid…..
……. golvvärmen monteras….…..och nytt golv gjuts på det gamla.Montering av resterande brädslåning ……….och dörrar…..….. samt läggning av ny asfalt.Montering av tvätt- och sorteringslinje………. och luftkanaler till golvtorken.En dylik dag med byggare, rör-, kyl-, el- och elektronikmontör på plats samtidigt blir det många som rycker en i armen och vill ha anvisningar om ett och annat. Då gäller det att hålla reda på vem man pratar med 🙂Isolering av mellanbjälklag.Påfyllning av kylmedia.Lite på 14 månader efter branden kan det nya lagret tas i användning.Driftcentrum återställt 🙂
Än en gång TACK till alla som på sätt eller annat hjälpt till under projektets gång och uppmuntrat oss till att orka fortsätta produktion.
Hittade ett brev från ”storebror ser dig” i postlådan idag och tänkte att kommer det uppdaterade stödvillkor redan. Döm om min förvåning då jag öppnade brevet och fann en kladd med nya blanketter, vilket kanske i och för sig inte är så förvånande längre.
Ytterligare papper att gå igenom….. ja det gula är kanske mest som säkerhet ifall tårarna börjar rinna eller magen slår loss 🙂
Nu verkar det ändå som om dagens paket mest är av informationskaraktär men att minneslistan över klavertramp man kan råka ut för omfattar elva A4 sidor berättar ändå en hel del om vad som stipuleras i dagens jordbruk.
Tillika är meddelandet om att vipu-tjänsten öppnats en påminnelse om vad som skall gås igenom innan sista april. Hoppas nu verkligen att den elektroniska ansökans problem rättats till sen fjolåret.
Kartritandet….
har jag redan gjort små försök till och sänt in lite förbättringsförslag för att göra det smidigare, vi får nu se om de beaktas. En sak som jag föreslog var att man helt skulle göra odlingsanmälan i samband med kartritandet så att man genom att rita in jordbruksskiftena på vipukartan samtidigt automatiskt skulle överföra areal- och övriga odlingsuppgifter till blankett 102B. Det kunde förslagsvis ”ploppa” upp en ruta i marginalen där man skrev in odlingsväxt m.m. samtidigt med att man ritar in aktuell areal på kartan. Man skulle på så vis slippa växla mellan blankett och karta. Det verkade nämligen finnas en viss risk att redan ritade jordbruksskiften försvinner när uppdatering av kartan görs i samband med växlingen. Nå vi får se, hur som helst så är det närapå omöjligt att i april exakt rita in var de olika odlingsväxterna kommer då en del planteras så sent som i augusti.
Så här långt går det så kallade vintervädret i samma spår som i fjol frånsett att vi hade ett par kalla veckor i slutet av januari i fjol. Dessa dagar under fjolåret bökade jag på i skogen, i år har jag inte ens försökt. Kanske hade det gått att köra någon av de dagar jag hade semester men nu är det nog ohjälpligt för sent. En del virke ligger i dikena i skogen och det blir väl till att flotta ut det efter vad det verkar för enligt väderprognosen får vi dras med samma väder åtminstone ett par veckor framöver.
+9°C visade termometern idag och solen lyste vackert med lite blåst, precis likadant var det samma dag i fjol för det råkar jag ha bildbevis på. Klättrade upp på skorstenen även idag för att få jämförande bilder tagna och visst var de snarlikna, kanske finns en lite aning mera snö i år men tjälen är det antagligen sämre med för det står mindre vatten på åkrarna i år.
Bild över Långmosskärret 8 mars 2014Bild över Långmosskärret 8 mars 2015 (samtidigt kan ni jämföra bildkvaliteten mellan Lumia 800 och Lumia 830)
NAO-index
Kvanthopps-Marcus brukar redogöra för NAO-index men jag har inte sett någon rapport på en tid. Så jag googlade lite själv. Den här rapporten från i somras har jag saxat från http://www.gavsweathervids.com/nao14-15.php#here
”There is no evidence of a tripole in the north Atlantic this year, so the forecast is that the NAO state is likely to be positive through the coming winter. In terms of an actual weather forecast for winter 2014/2015, this would favour milder and wetter than average conditions in the United Kingdom and Europe, though North America can have severely cold winters even with a positive NAO – As happened in winter 2013-2014 amongst many others.”
Vad jag förstått av mina vänner på andra sidan Atlanten så stämmer det bra in, de stora sjöarna har varit frusna och kallt väder långt ner längs amerikanska östkusten. Så kanske det ligger något i det här NAO-indexet?
Någon rapport för inkommande sommar har jag inte hittat men fortsätter det så här blir det väl likadant med kall försommar och varm sensommar. Någon som vågar sig på en prognos för sommaren? Det vore verkligt värdefullt att veta i detta skede då odlingsplanerna håller på att slås fast.
Höstgrödorna.
Det varma soliga vädret lockade ut mig på åkern mellan sportevenemangen -det har ju varit både Vasalopp, Salpausselkäspel och skidskytte i Kontiolax- för att kolla in läget i dräneringsbrunnarna och de övervintrande grödorna. Kunde konstatera att rågen börjar kvickna till i värmen och det ser tillsvidare rätt så bra ut med övervintringen. Men i och med att det tinar upp så här tidigt är risken för bakslag desto större och vad jag förstått av de med mera erfarenhet av höstsäd så är det inte alls bra om tillväxten kommer igång och vi senare får kallt väder med ny tjäle som lyfter jorden så att rötterna rivs av.
Läget i rågåkern 8 mars 2015Några tidiga svanar sökte spillsäd på grannens åker.
Det blev bråttom med deklaration till sist. Så pass bråttom att jag nu märkt att ett par avdrag glömdes bort i farten. Nå till all lycka går det ju att komplettera anmälan efteråt. Det viktigaste var ju ändå att få momsdeklaration och momsen betald innan deadline. Till skillnad från åren efter branden då det av naturliga orsaker investerades kraftigt hade jag nu ett år med mindre investeringar och därmed mindre avdragbar moms. Dessutom har det som investerats anskaffats från utlandet så därmed blev det nu att betala en del moms. Men det hade jag ju räknat med så det var inte något större problem.
Årssemester.
Större problem var det däremot att bli klar i tid vilket delvis berodde på att jag kom igång lite sent med pappersarbetet då det var roligare att jobba i skogen än vid skrivbordet. En bidragande orsak till brådskan var att inlämningstiden sammanföll med min planerade årssemester eller skidresan till Polen med några skidåkande kompisar. Vi är ett gäng som nu under några års tid försökt avverka ett långlopp hörande till Worldloppserien per år. Att hänga med gruppen är enda chansen till att få lite motivation till träning och orsak att ta några dagars semester och fundera på något annat än jobbet här hemma. Några dagar ledigt per år borde man väl ändå kunna unna sig? Att hålla ledigt här hemma går inte för njutningen blir nog minimal om man skall sitta här och se på allt ogjort arbete.
Vissa saker som till exempel skattedeklaration går inte att skjuta på framtiden så det blev bråda dagar inför resan. Så pass att jag först vid tre-tiden på natten innan fick skidorna vallade och resväskorna packade. Tänkte ställa väckaren på klockan fem för att hinna duscha och äta lite morgongröt innan avfärd till flygfältet men somnade innan jag hann ändra tiden. Jag anade säkert oråd för jag vaknade till klockan fyra men tyckte att det var lite väl tidigt att stiga upp så jag somnade om. Som tur var hade jag kommit överens om samåkning till flygfältet så kompisen väckte mig när han anlände klockan halv sex. Det blev varken dusch eller gröt innan avfärd men jag fick med allt utom drickaflaskan och vi hann i god tid till flygfältet.
Bieg Piastov.
Årets Worldloppsresa gick till sydvästra Polen nära gränsen till Tjeckien så vi flög till Prag och övernattade på tjeckiska sidan i Harrachov som kanske är bäst känd som orten med den stora flygbacken men också är ett av Tjeckiens större skidcentra för både slalom och längdåkning. Vi anlände dit med hyrbil på fredag eftermiddag och åkte därefter över till startplatsen för Bieg Piastov-loppet på polska sidan för att bekanta oss med området och lösa ut våra startnumror. Starten för loppet på lördagen var först vid tiotiden och då väderförhållandena var lite osäkra beslöt vi valla skidorna först på morgonen innan loppet. Så på kvällen efter middagen satt vi i restaurangen på hotellet och småpratade över en öl. Nu då jag slappnade av gjorde de senaste dagarnas stressande sig påmind och jag som annars brukar ha lätt för att hålla igång började till sällskapets förvåning nicka till.
Vallningen på morgonen bestod endast i att sätta klister på skidorna då glidvallningen hade gjorts där hemma natten innan avfärd. Valet av klister var inte lätt då temperaturen rörde sig kring noll. Det hade utlovats mulet väder och därmed ganska små temperaturförändringar men det blev soligare och varmare än väntat så greppet försvann efter åkta 20 km. Loppet på 51 km och 750 höjdmetrar innehöll en hel del skidbara backar som hade krävt gott fäste då de var för branta att staka sig igenom. Nu då fästet försvann blev det ändå att staka så mycket man orkade och ”gå på skidor” när armstyrkan svek. Till all lycka gick det utför de sista kilometrarna med en fart på upp till 50 km/h i de långa utförslöporna så kraften hittades till slutspurt och en någorlunda anständig målgång kunde göras inför den talrika publiken 🙂
Jag hade väl hoppats på en tid kring 3:45 men med beaktande av vallningsmissen får jag vara nöjd med en sluttid på 3:55, det har ju inte blivit mycket tränat på grund av de dåliga skidförhållandena hemmavid denna vinter.
För söndagsförmiddagen inplanerades ett besök till Nove Mesto för ytterligare skidåkning men vi tog fel på kartan så det blev en rundtur på polska landsbygden i stället, intressant det med. Bergsområdet i södra Polen är inte direkt nåt jordbruksområde i stil med slätterna i svartmyllebältet och det syntes nog att det mesta låg för fäfot med en hel del halvt igenväxta åkrar. Ingen vacker syn och vi får nog hoppas att det inte går samma väg med jordbruket här hemma. Den uteblivna förmiddagsskidningen ersattes med en skidtur upp till toppen på slalombacken (1022 m. ö. h.) i Harrachov under eftermiddagen.
Vi hann också med en skidtur i backen på motsatta sidan av dalen innan avfärd hemåt på måndagmorgon, det gäller ju för en plattlänning att passa på då tillfälle till backträning ges. Det är nog dylika backdrag på 5-6 km med konstant uppförsåkning och stigning på 600 till 700 meter som saknas i träningen. Samtidigt kunde vi beundra de ståtliga granskogarna som växte på sluttningarna, skiffermoränen verkar vara bördig då det ställvis uppskattades växa 500-600 fastkubikmeter virke per ha. Den tjeckiska skogsdöden som man läste om i skolan verkar inte längre relevant.
Om nu det var lite si och så med jordbruket i södra Polen så såg slätterna runt Prag desto bättre ut. Där hade vårbruket redan kommit igång och det plöjdes, harvades samt spreds gödsel och sväm på åkrarna. En hel del grönskande höstvete och höstraps odlades också där. Efter lite rundvandring i vårsolen i gamla stan i Prag kändes det plötsligt som om det var bråttom att komma hem och ställa till för vårbruket här hemma.
En fyradagars semester innebär inte endast brådska innan avfärd utan, även om våren inte är lika långt hunnen här hemma, en hel del som lämnat på slarv under tiden man varit bortrest att ta itu med när man kommer hem. Så nu har resten av veckan gått åt att försöka jobba sig ifatt, men det kan det väl ändå vara värt.
Ändå ställer man sig frågan hur de som håller 4 veckor semester klarar av att få allt gjort innan och kommer ikapp igen efter ledigheten?
Snöfritt på slätterna kring Prag.Snörikt vid målet för resan.Fina spår i bergen vid polska gränsen.Grönskande fält och nyharvade åkrar påminner om att våren är på väg också i år.
