väder – Sida 11 – Bondbloggen

Flytta nyåret !

Jag stönar och deklarerar och stönar igen. Det är den värsta veckan på året men snart börjar solen lysa. Egentligen har den redan börjat lysa men den lyser mycket klarare då man har deklarationen inskickad.

Den så kallade vintern i slutet på februari 2020

Då man sitter och svettas med kvitton och moms och invecklade regler så börjar man fundera på allt möjligt. Nu kom jag på den smarta tanken att nyåret borde flyttas. Medan man deklarerar så tänker man ju bara på det gångna året så det naturliga nya året börjar först då deklarationen är klar.

I början på mars kan man börja tänka framåt och fundera på vårsådden och planera för sommarens arbeten. Solen skiner och snart börjar snödropparna sticka upp. Fast någon snö har vi inte sett mycket av. Möjligen börjar vintern den här veckan eftersom prognosen lovar minusgrader både dag och natt.

Förra veckan var det så uselt skogsväder att jag började deklarera i stället och det var ju bra för i morgon skall det blir skogsarbete. Skogsvägarna håller inte ännu för traktorerna men det är åtminstone torrare och mindre lerigt.

Jag är bara rädd för vädret i april och maj – det kan bli mycket kallt och regnigt. En så här varm vinter slår troligen tillbaka och det är inte så roligt. Under svältåren 1867-68 så sådde man redan tidigt på våren men sedan kom det kyla som förstörde alla grödorna. Det är ganska dumt att tro att vi hädanefter bara har varma vintrar. Vädret är så oberäkneligt att det kan slå om fullständigt när som helst.

Snart börjar i alla fall det nya året (enligt min tideräkning) och vi får sjunga Den blomstertid och hoppas på en ny och bättre växtperiod …

Jag blev intresserad av Den blomstertid som ju sjungits i skolorna i långa tider. Texten tillskrevs Israel Kolmodin 1694 (verksam på Gotland) men en del hymnologer (som forskar i ursprunget till psalmer) menar att den kommer från en gammal folkvisa.

Jag har mycket svårt för “moderniseringar” – också av sångtexter. Det är som att smeta modern plastfärg på en gammal antik byrå eller “förbättra” en tavla av Rembrandt. Fruktansvärt. Så jag använder de “riktiga” orden från “Sjung !” 1950:

Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor.
Nu nalkas ljuvlig sommar
då gräs och gröda gror.
Den blida sol uppväcker
allt vad som varit dött.
Hon allt med grönska täcker,
och allt är återfött.

Det är inte stor skillnad men de sista fyra raderna är “fel” i den nya versionen:
Den blida solen väcker
allt det som varit dött.
Den allt med grönska täcker,
och allt blir återfött.

Förstås måste jag förstås erkänna att “min” version inte är den ursprungliga från 1694:

Den blomstertid nu kommer
Med lust och fägring stor,
Nu nalkas ljuve Sommar,
Då gräs och örter gror.
Den blida Sol uppvärmer
Allt vad har varit dött ;
Då hon oss skrider närmer,
Blir det på nyo fött.

Solen – en sällsynt gäst

Efter flera månader med tjocka moln så bröt solen plötsligt fram och jag måste bara ta ett par foton.

Helt molnfri himmel då jag lastar av de sista sockarna

Så här års….

……brukar jag avlägga rapport om snö- och tjälläget och ska så göra nu också även om det är dåligt med snö och framförallt med tjäle.

Jag brukar ta min januarirunda på utsett datum det vill säga den sista men feber och flunsa höll mig hemma samtidigt som eventuella ställföreträdare var upptagna som funktionärer på skid-FM i Vörå. Så mätrundan företogs först på söndag då febern gett med sig och orken började återvända. De va nog en riktig “manflu” det här som drabbade mig, verkar som om symptomen på den blir kraftigare med åren eller så är det avsaknaden av nån som pysslar om en som gör det värre. Nå nu är jag på bättringsvägen så det ordnar sig nog.

Brukar ta lite bilder för att illustrera läget, alltså snöläget, men nu blev det bara en livevideo på facebook denna gång. Prövar infoga den här för att se hur det fungerar även om kvaliteten och framför allt manuset lämnar en del att önska.

https://drive.google.com/file/d/1ZzbrLu7oATxVGyiAMF-Bz8A4dufDi1QZ/view?usp=sharing

Fick nu inte videon inbäddad men via länken torde den gå att spela upp. Det är mycket med det här bloggandet och funktionerna förändras från gång till annan.

Hur som så visar noteringarna från motsvarande mätning ifjol att på mätpunkten i videon då fanns 32 cm snö och 32 cm tjäle medan det nu var 11 cm snö och 9 cm tjäle. I skogen fanns ifjol den 31 januari mellan 3 och 29 cm tjäle och mellan 13 och 46 cm snö. Nu i år fanns ingen tjäle alls i skogen och snödjupet varierade mellan 2 och 12 cm. Den lilla snö som fanns var däremot våt och tung och i övrigt var det mycket vått i skogen så jag var glad att jag valde gummistövlarna framom läderdito.

Idag tisdag vaknade jag till -13°C och plockade redan igår bort frontlastare och extra vikter från Fiaten för att med möjligast lätt traktor köra upp lite spår i skogen, förhoppningsvis hinner det frysa till innan det åter blir varmare. Prognosen utlovar plusgrader igen till veckoslutet.

Äntligen skogsvinter

De senaste dagarna har det äntligen frusit till så att man slipper djupa spår i leran. Och eftersom det inte ännu har kommit snö att tala om så har det varit riktigt bra skogsväder. Fastän det ibland varit litet plusgrader så har vägarna varit hårda i alla fall.

Dessutom har vi hittat flera friska granar – det såg länge dystert ut då den ena granen efter den andra var rutten. Den bruna rötan gick långt upp i stammen och ibland måste man kapa tre 3 meters bitar innan man kunde såga friska bitar. Då var det inte mer än en klen stock kvar – om ens det.

Gallringen på den här biten har blivit uppskjuten så länge att träden växt sej långa. Vissa träd gav tre 55 dm stockar (om de var friska). Med tanke på rötan så blir det knappast gallring mer utan nu gäller det att förnya. Vi lämnar tallar kvar så vi får mera motståndskraft mot rötan. Det är dessutom stenig tallmark och vi har faktiskt litet småtallar redan på sina ställen.

Som alltid i början på skogsarbetet för vintern så skall utrustningen sättas i skick. Vi har haft litet bekymmer med sågarna som inte vill gå så bra. Speciellt sorgligt är det med min favoritsåg Jonsered 2147 som är en fin fällansåg – då den går. Gamla Husqvarna 254 har fungerat hyfsat men är svårstartad. Så vi köpte en ny såg och det blev en Jonsered 2252 till. Den tidigare 2252 var litet besvärlig att starta men den har blivit bättre och med ny ked så fungerar den fint för både fällning och kvistning.

Jag funderade länge på att köpa en till Jonsered 2245 för den som vi har startar mycket bra men då skillnaden i pris var bara 60 euro så blev det den större 2252 i stället. 2245 är litet svag så den fungerar egentligen bara för kvistning. Ibland är vi tre eller till och med fyra som sågar och så behövs det alltid en reservsåg.

Ett annat problem var skogskläderna där blusarna har dåliga dragked och byxorna en massa hål där det lätt fastnar kvistar. Jag limmade lappar på ett par byxor men de hölls inte kvar länge. Nu prövade jag ett nytt lim som skulle strykas fast men det var inte bättre. Så jag sydde fast lapparna för säkerhets skull i kanterna.

Det är besvärligt att sy lappar på skyddsbyxor för man får inte sy fast fiberstoppningen. Nu fick jag användning för min nya (begagnade) Bernina 733 symaskin som jag köpte i september. Det är en schweizisk kvalitetsmaskin och så gammal att den är helt mekanisk – inga datoriserade broderiprogram. Den verkar gå riktigt bra. Inställningarna är lätta och exakta och fotreglaget fungerar precist.

Poängen med skyddsbyxors syande är att vika tyget och sy över kanten. Då fastnar inte fiberstoppningen i sömmen. Det ser inte så vackert ut men fungerar och det är ju inte fråga om nån balklänning …

Då byxorna låg på bordet och väntade på reparation så började våra katter ligga på dem och katter är experter på kvalitetsmaterial. Det fanns många andra mjuka platser men katterna föredrog skogsbyxorna.

Idag kom också solen fram så det var riktigt fint väder. Litet besvärligt var det då solen bländade där jag fällde och radade ihop stockar med traktorn. I morgon blir det igen plusgrader men sedan skall det bli en kall måndag och jag börjar då köra ut stockarna eftersom det knappast blir djupa spår efter den köldknäppen.

Skräpvinter

Det är januari och vi har haft +7,2 grader varmt. Dessutom regnar och blåser det. Riktigt höstväder av den sämre sorten. Jag följer med vädret och så här ser det ut för den senaste månaden (19 december till 18 januari).

För det mesta har temperaturen varit över noll – bara tre nätter har det varit minusgrader att tal om. Givetvis har skogsvägarna inte frusit i det vädret.

Och bättre blir det inte. Tiodygnsprognosen visar på fortsatt varmt väder med nån ynka minusgrad då och då.

Tiodygnsprognos från 18.1 till 27.1 2020

Det går att hugga på en liten stenbacke bakom den röda ladan som jag sparat just för sådant väder som vi nu har fått. Men det visade sej att en stor del av granarna hade rotröta och det var av den bruna sorten som går långt upp i stammen. Det blir ingen brist på flisvirke till nästa vinter.

Underligt nog är det inte i de blöta svackorna som granarna har röta utan upp på stenbacken … Vi tar antagligen bort alla granar och lämnar tallarna som fröträd. Det är ingen idé att försöka få granar att växa på den här biten som är full av rotröta. Men jag är inte förvånad för jag minns att vi i tiderna hade kossorna att gå i den här skogen så den kan vara då som rotröta kom.

Och så har hydraulpumpen börjat skramla. Jag beställde redan ny för den gamla är 15 år och Belaruspumpen kostar bara 70 euro. Det kan hända att vi också måste satsa på en ny bränsleslang till min favoritsåg Jonsered 2147 som ibland går riktigt bra men sedan börjar den plötsligt krångla mitt i allt. Likaså behöver gamla Husqvarna 254 ett nytt gummifäste. Den går annars bra men jag tycker inte om att behöva dra 10-20 gånger för att få igång den. Då är Jonsered 2245 betydligt bättre för den startar nästan med första knycket. Litet svag för att fälla men bra såg att kvista med.

Det blir tandläkare på måndag vilket är bra för jag fick tandvärk i går. Då skall jag skaffa mera utrustning för skogsarbetet och kanske en ny motorsåg. I bästa fall är vi tre som sågar och då behöver vi reservsåg – helst en per person så man inte måste åka hem och skruva på sågen. Det tycks bli en usel vinter så alla ljusa timmar på dagarna borde användas effektivt. Jag vill inte såga i mörker i den stenbacke där vi nu hugger. Även om man har pannlampa så kan sågen ta i en sten och då är det färdigt.

Återblick 2019.1

Lovade återkomma med lite genomgång av odlingarna från gångna säsongen. En regelrätt årskrönika skulle kanske bli onödigt lång så jag tar det lite kultur för kultur.

Men till allra först så vill jag ödmjukt tacka för responsen på senaste inlägg, det stöd som riktats oss via gillanden och kommentarer värmer och tröstar.

Höstvete.

I mitt kumminskördeinlägg skrev jag att jag stod i beråd att istället för råg så höstvete och så gick det också då utsikterna på rågmarknaden inte såg så bra ut. Bedömmer att vetet är lättare sålt än rågen som jag de facto fortfarande har en hel del kvar av i lager.

En glyfosatbehandling gjordes efter tröskningen men vädret blev lite ostadigt så tallriksharvning och sådd gjordes först den 14 september. Den svala sommaren hade också resulterat i att frödillen inte hann mogna så den slogs också ner och såddes in på samma gång. Det blev frost efter sådden och jorden kyldes ner så trots gynnsam fukt så grodde och utvecklades vetet långsamt. Några dagar med varmare väder i oktober satte lite fart på tillväxten men nåt blad till och lite bestockning hade jag kanske önskat mig innan växtsäsongen tog slut. Det är första gången jag odlar höstvete så jag vet inte riktigt vad som är optimalt vinterväder men i början av november frös marken till och lite senare bäddades den in av några cm snö. Det tyckte jag kändes tryggt och bra då jag inte hann utföra några mögel och micronäringsbesprutningar.

Det blev dock åter varmare och snön smalt samt tjälen tinade så sen medlet av november har det mestadels lyst grönt från åkern. Lite orolig har man varit för att den späda grödan skall förbruka näringsreserver och utmattas i det omväxlande vädret. Å andra sidan så är det väl just dylikt väder som man har lite längre söderut där höstveteodling är allmännare så kanske det inte är så farligt ändå? Vi får väl se hur det utvecklar sig med vädret framöver, de är trots allt några månader kvar innan vårsolen börjar värma på allvar. Eller vad tror Ni om framtidsutsikterna? Ett bildkollage följer.