2 januari, 2019 av

Inget vidare Gott Nytt År.

Läser i en kommentar till Charlottas inlägg att man hoppas på vädermässigt normalare år men tyvärr så ser inledningen väldigt tråkig ut.

Gjorde en snabb inventering efter nattens storm när det ljusnade i morse och det var ingen munter syn som man möttes av i skogen. Omkullblåsta och knäckta trän fanns det lite överallt och vid större öppningar så fanns en del bröten där mer eller mindre allt mejats ner av stormvindarna. Det här är nog de största stormskadorna jag haft under min 30 år långa tid som enskild skogsägare. Och ändå kunde det varit mycket värre, den torra marken gav trots allt lite bättre fäste åt rötterna än vad som skulle ha varit fallet om marken hade varit vattenmättad efter rikliga höstregn. Nu var det mest gran som stod på stenbunden mark och tallplanteringar som stjälpte. Det som gjorde saken värre var att denna gång kom stormvindarna från nordost vilket det väldigt sällan gör här i våra trakter. Skogen är mera tålig för stormar från sydväst eftersom det är den förhärskande vindriktningen.

En av mina största granar strök också med…..

…..rotvältan över tre meter hög.


Granar på stenbunden mark mest utsatt.
Här nära åkerkanten har nästan allt mejats ner…..
…men också gammalskog bredvid 20-25 år gamla föryngringsytor har fått ge vika.
Lider med ägaren till denna figur i kanten av en par år gammal föryngringsyta 🙁

I övrigt verkar byggnader och konstruktioner att ha klarat sig här på gården. Och hur skogen i övrigt ser ut har jag ännu inte kollat men på mina skogsskiften här i närområdet så är det nog frågan om nåt hundratal träd. Ska till veckoslutet inventera de mer avlägsna områdena. Man kan kanske skatta sig lycklig för att man ännu inte hunnit ta itu med den gallring av en tallplantering som planerats, såg nämligen ett par nyss gallrade planteringar som farit väldigt illa i stormen.

God fortsättning kan man inte önska någon efter detta men kanske en bättre fortsättning av året passar?

30 december, 2018 av

Säsongsavslut till nyår

Årets återstående timmar börjar vara lätträknade och som brukligt inför nyår försöker man betala bort det mesta innan årsskiftet för att på så vis kunna bokföra utgifterna på innevarande år. Ibland brukar det kunna göras nåt bokslutsinköp men i år är det nog bara några mindre prylar som införskaffats. Nåt egentligt mellanbokslut har jag inte gjort men en titt på kontoutdragen och i faktureringsprogrammet ger ju en sorts fingervisning om att utrymme för större utsvävningar saknas. Riktigt bedrövligt är det dock inte trots en svag skördesäsong då vi hade bra försäljning av fjolårets lagerprodukter långt in på våren. Sämre kan det nog bli med likviditeten framåt kommande vår men jag får väl försöka lappa ihop med lite virkesleveranser. En del affärer är ändå på gång men dom avgörs nog först efter nyår.

Löner och olika ersättningar blir också redovisade på detta års sida även om jag annars brukar betala månadens löner de första dagarna i påföljande månad. Speciellt i år är det nog bäst att sköta om lönerna inom december då det nya inkomstregistret tas i bruk vid årsskiftet. På så vis har man hela januari på sig att sätta sig in i systemet. Jag använder ju Palkka.fi för redovisningen och räknar med att programmet uppdateras så att det fungerar sen vid nästa lönebetalning. Så så stora bekymmer borde det inte innebära, peppar, peppar……

Säsongsavslut.

Så här lagom till nyår passade vi också på att avsluta skördesäsongen med att ta in den sista grönkålen. Det hotas med råskväder till nyår så det var lika bra att få det gjort, speciellt som vädret var riktigt fint idag med ett par plusgrader och en sol som lyste fint om än höll sig ganska lågt över horisonten. Vi hade tidigare en hel del grönkål i lager och var lite tveksamma till att skörda in det sista men nu över jul och till nyår har den gått riktigt bra åt så varför int ta in det sista också. Dessutom brukar den grönkål som skördas efter lite frost också smaka riktigt gott samt vara lite mörare i konsistensen, lagerhållbarheten brukar dock vara lite svagare än för den grönkål som skördas innan hårdare froster.

Ohi on. 29.12.2018. Säsongens sista grönkål tas in till lager.

500 blogginlägg.

Om inläggsräknaren räknar rätt så torde detta inlägg vara min femhundrade skrivelse här på bondbloggen. Mitt första inlägg skrev jag vid midnatt den 5 april 2011, då var tanken den att skrivandet skulle pågå ett eller ett par år men här är jag fortfarande till någons glädje men säkert också till någons förargelse 🙂 Som Nisse skrev tidigare så kommer vi att fortsätta ?? blogga i egen regi så länge någon läser och konceptet kanske inte ändrar så mycket men det får vi se sen in på nästa år. Jag ska nu inte gå händelserna i förväg här. Roligt är det i alla fall att Charlotta och Sonja återupptagit sina skriverier här på bondbloggen så att verksamheten blir bredare och mångsidigare.

Vill med dessa rader dra sträck för mitt bloggande för detta år med att önska läsarna och mina bloggande kollegor här ett riktigt

Gott Nytt År

vi ser framåt med tillförsikt och hoppeligen kan jag leverera nåt läsvärt framledes. Är det nåt speciellt som Ni vill att vi tar upp så går det alltid att önska via nån kommentar. Vi gillar det här med interaktivitet även om det ibland kan ta lite tid innan vi hinner svara 🙂

2 december, 2018 av Nisse

Vintern kom – åtminstone snön

I dag på morgonen var världen plötsligt vit. Här kom vinterns första snö under natten.

23 november, 2018 av

Dyra reservdelar, höstplöjning och klassträff.

Av de alternativ jag nämnde i förra inlägget så blev det version B eller så att jag lämnade ”klånten” (navreduktion) till verkstaden. Det har det varit mötestider och bra åkerväder för höstplöjning, jordtransporter och vi har faktiskt skördat lite morötter också. Med andra ord ingen tid för verkstadsarbete. Å andra sidan behöver jag nödvändigtvis inte Samen förrän vårsolen börjar värma men konstruktionen med de justerbara (spännbara) kullagren som påminner lite om ett cykelnav var lite främmande även om cykelnaven är bekanta från tiden som cykelmekaniker i Dragsvik. Kullagret har skilda bottnar och kulorna sitter i en krans (hållare) av plast, när plasthållaren går sönder kommer kulorna i oordning  och ställer till elände.

Det visade sig sen när ”klånten” öppnades att kulorna hade skadat de övriga komponenterna så pass illa att det är bäst att byta ut alltihopa. Tyvärr inga billiga komponenter. Nya originaldelar går lös på 3600 euro plus moms. Vi har sökt alternativa eller bättre begagnade delar men Samen är så pass ovanlig här i landet att andrahandsdelar verkar svåra att få tag på. Kanske finns det nåt utomlands bara man vet var man ska söka?

Höstplöjningen

Det blev ju lite kallare så jag tyckte det var bäst att varva morotsskördandet med plöjning och jordtransporter. Den ljusa tiden av dygnet har vi skördat men det går bra att köra traktor trots att det är mörkt så morgnar och kvällar har jag plöjt eller kört jord.

Det har annars varit ett sant nöje att plöja nu när markfukten jämnat ut sig sen de kalla nätterna i slutet av oktober. Ett av de bättre plöjningsåren, jorden har smulat sönder fint efter den torra sommaren och det har gått lätt att plöja.

En videosnutt från då jag inledde plöjningen den 13 november.

Den lagom fuktiga jorden har varit lätt att vända i höst.

Och mellan plöjningarna har det flyttats lite jord…..

 

Klassträff.

Nu har det ändå frusit till så pass att plöjning inte längre är att tänka på men en jordvall har jag ändå flyttat idag.

Imorgon blir det ändå andra aktiviteter, jag ska nämligen på klassträff. Det har faktiskt tro det eller ej förflutit 40 år sen jag utdimiterades från trädgårdsmästarlinjen på Överbý och nu ska vi träffas för att se om vi känner igen varandra, några har jag inte sett sen skolan slutade. Det ska bli riktigt roligt och de flesta av eleverna plus ett par av lärarna har anmält att de kommer.

7 november, 2018 av

Det tinade upp igen.

Vi hade 2 riktigt kalla dagar som avslutning på oktober och skördearbetet lades på is. I mitten av förra veckan blev det åter varmare men det tog ett par dagar innan jorden tinat upp igen, passade på att köra bort lite vallar från dikningen medan marken var frusen. I byn har jag en svacka i åkern som jag tänkte fylla upp nu när jag har material att tillgå, ville ändå inte fylla över den fina matjorden så jag bad grävaren att sätta ett par timmar på att skala av det översta matjordslagret så att jag kan fylla upp med dikesjorden som är av sämre kvalitet innan jag åter brer ut matjorden över alltihopa.

30.10.2018. Fruset och torrt , passande före för jordtransport.

Skalar av matjorden innan svackan fylls med dikesjord.

Morotsskörden fortsätter.

På lördag tyckte jag att morötterna repat sig så pass från frosten så att skördearbetet kunde fortsätta. Vasabladet hade snappat upp våra vedermödor och ville dokumentera den som dom ansåg som ovanligt sena skörden vilket sen resulterade i följande artikel. https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/239925

För oss är det ändå mera regel än undantag att skörden pågår så här sent, klimatförändringen har nog redan satt sina spår i höstvädret. Skulle påstå att vi fått 2-3 veckor längre höst sen jag började odla här i Långmossen för 30 år sen.

Tyvärr är dagarna korta så här års, där har ingen förändring skett,  och de kalla dagarna har satt sina spår i blasten så skördearbetet går sakta. Dessutom passade rådjur och hjort på att äta av blasten, som vi behöver för att lyfta morötterna, under tiden det var fruset och vi höll oss borta från åkern.

Verkar som om hjortdjuren hinner före med skörden 🙁

Idag drabbades vi ändå av ett större problem, traktorn som vi använder framför skördemaskin fick underliga ljud från framaxeln och jag trodde till först att det var drivknuten som börjat ge upp. Det visade sig senare att det troligen är lagren som gått sönder. Det lät så pass illa att jag inte vågade köra hem traktorn efter att ha kopplat loss skördemaskin. Blev att hämta krokvagnen för att transportera hem traktorn. Nu ikväll har jag tagit av däcket för att konstatera att stefan tryckts ut så högst troligt är det lagren innanför som gett sig. Grannen har en likadan traktor och han har också bytt hjullagren tidigare så det verkar vara en svaghet på modellen ifråga. Om någon av läsarna har erfarenhet av en dylik reparation så får ni gärna höra av Er med tips.

Händigt med krokväxlare när maskiner ska lastas.

Hur mycket ska man nu bli tvungen att skruva för att få detta fixat ?

I brist på maskiner får man skörda för hand……

 

 

6 november, 2018 av Nisse

Nya tröskans golv

Nu har vi då stockarna för det nya (lägre) golvet klara. Det blir ungefär 35 cm lägre än det ursprungliga och höjden i dörröppningen ungefär 365 cm. Det borde räcka för den nya tröskan. Vi mätte grundligt inne i verkstaden och den högsta punkten är cyklonen till luftintaget som var på 362 cm höjd. Det blir inte mycket marginal så vi får se då vi backar in tröskan om vi måste lyfta upp ladans väggar någon centimeter till. Man kan också ganska lätt ta bort cyklonen och då är tröskan högsta punkt handtaget till tankluckan som är 357 cm. Det är ännu billigt att köra sönder men under 352 cm kan det blir dyrare reparationer om tankens lucka rivs loss.

Nu är det lägre golvet åtskilt från väggarna så det går att jämka litet med höjden. Vi satte in sex tums stockar med 50 cm mellanrum och då bärvidden är omkring 330 cm så borde golvet nog hålla. Det gamla golvet hade bärare med 1 meters mellanrum men var ju avsett för hästkärror som är ganska mycket lättare än skördetröskor.

Nu kan man rada plankor på stockarna och köra in tröskan men jag tänkte i alla fall såga till och spika fast golvplankorna förrän jag flyttar tröskan. En del av de gamla golvplankorna är ruttna i den ända som var placerad mot dörren. Det yrde in en hel del snö och regn blåste också in då dörren var öppan. I framtiden kommer den att vara stängd året runt utom då vi tar ut och sätter in tröskan på hösten.

På tal om regn så var det plaskvått inne i ladan i morse. Det hade inte regnat men luften var så fuktig att allt dröp av vatten – också inomhus. Molnen ger inte regn men är så tjocka att det har varit riktigt mörkt hela dagen. Jag har placerat ut en bunt LED-strälkastare så att man ser att göra nånting.