9 april, 2019 av

Kå(o)lbonde is da shit.

Jag har åter försummat ett par skogsdagar med att delta i olika möten. Igår stod skogsvårdsföreningens fullmäktigemöte på programmet och i dag ÖSP´s förbundsmöte.

Gårdagens fullmäktigemöte föregicks så här inför riksdagsvalet av ett par timmars valdebatt med skogligt tema och visst höll kandidaterna en välvillig inställning till skogen om än åsikterna om hur den bäst sköts skilde sig lite. Med tanke på publiken som till stor del bestod av skogsfullmäktigemedlemmar så hade säkert de olika partiernas kandidater handplockats för att passa in i miljön. Därför undveks också de största meningsskiljaktigheterna. Så långt om partipolitik i detta forum men en uppmaning om att gå och rösta är säkert på sin plats och det kan löna sig, åtminstone visar utgången på fusionsfunderingarna här i trakten att så är fallet. Bra så.

Valdebatt med skogligt tema.

Före skogsfullmäktigemötet hann jag köra ut lite av det som jag högg under söndagen. Vintern gjorde efter några dagars varmt vårväder ett återfall med nordan och snöbyar och stormvindarna gynnade inte fällning av träd så jag var glad över att jag tog en maratondag i skogen på söndag som ledde till att jag hade tre lass att köra ut. Egentligen borde man nu då skogsföret håller på att rinna ut koncentrera sig på de återstående vindfallen efter Alfrida-stormen men det är svårt att låta bli att ta bort lite kvistvargar och urgallringsmogna träd i bestånden då man ändå kör förbi under insamlandet av det stormfällda.

Fortfarande finns vindfällen att tas omhand……
….men det är nog roligare att gallra och själv fälla träden i dylika bestånd.

Idag stod så ÖSP´s förbundsmöte på agendan, egentligen skulle jag inte haft tid att delta men det är alltid intressanta diskussioner och anföranden på programmet så jag for ändå om än lite försenat då jag först hade att instruera hemfolket om dagens göromål. Frugan är fortfarande sjukskriven så jag vill inte belasta henne med de praktiska bekymren nu då ytterligare en tumör på hjärnan har upptäckts. Det är också en orsak till att det varit lite tyst härifrån den sista tiden.

Ett av de intressanta anförandena hölls av Michaela Ramm-Schmidt från Baltic sea action group om Carbon action programmet och om hur bönderna kan stå för lösningen visavi kolbindningen i klimatförändringsfrågan. Oberoende av vad man anser om klimatfunderingarna så är kolbindning i form av högre humushalt i jorden inte att förakta då det ger grödorna bättre tålighet mot varierande väderförhållanden. Och dylika har vi ju fått erfara de senaste åren. Jag har under vintern också tänkt i lite motsvarande banor så jag kommer säkert att återkomma till saken då tankarna klarnat lite. Kolets kretslopp är bekant men hur man kan påverka de olika skedena i kretsloppet tåls säkert funderas på lite mera.

Beaktansvärda synpunkter.

Kolbonde ville man påstå att var ett nytt begrepp men jag menade ändå att kålbonde har jag redan varit i flera decennier. Kanske blir man ännu både kol- och kålbonde? Vi får se vad framtiden för med sig.

10 mars, 2019 av

Skogsdikesunderhåll.

Den minnesgode kanske minns att jag hade ett smärre skogsdikesrensningsprojekt på gång för ett par år sen, om inte så läs här.

Det stötte lite på patrull då det var svårt att hitta intresserad entreprenör men skam den som ger sig så nu är dikena rensade. Och jag tycker att det blev riktigt bra förutom att vi inte fick bort allt vatten då en bergsrygg på ett par meter ledde till att vi inte fick fullt djup på hela sträckan. Vi kommer inte att lämna jobbet halvgjort utan lite dynamit får nog fixa djupet men det arbetet återstår ännu. Sätter lite bildmaterial från projektet.

Före …….
…………och efter dikesrensningen. Här har jag låtit jämna ut dikesjorden för att anlägga permanent körstråk.

När jag hade maskin på plats passade jag också på att rensa backdiket och ta bort en gammal ladugrund. Det var torrt i backdiket så jag harmar mig lite över att jag inte hade dumperflaken och traktorn med för det hade gått bra att lasta och transportera bort jorden direkt.

Backdiket putsas upp.
Stenarna efter en gammal ladugrund tas bort.

Det var lagom varmt att gräva och det är fortfarande torrt på sina ställen efter den torra sommaren så arbetet löpte bra även om det på sina ställen fanns en del snö att ösa också. Att sköta vattenföringen är nog viktigt för att hålla skogen växande och på så vis hålla kolbindningen igång, kom just på att jag skrivit om ett mer omfattande inlägg om skogsdikning tidigare också. Har hållit på så länge med det här bloggandet nu att man börjar glömma bort vad man berättat. Men det skadar kanske inte att ta upp saken ändå, här kan ni läsa om det första skogsdikningsinlägget.

28 februari, 2019 av

Månadsskifte igen.

Jag tycker att vi just bytte från januari till februari och nu är det dags att vända blad i almanackan igen, tiden går verkligen fort när man har roligt och även annars också verkar det som.

Det blåste rejält idag så jag lämnade skogsarbetet därhen för att liksom Nisse ta itu med sammanfattningen av skattebokföringen. Själva deklaration ska jag ha inlämnad till den andra april så varför göra den nu när man sin vana trogen kan göra den den sista dagen 🙂

Sonens dödsbo som enbart idkar skogsbruk skulle ändå lämna in deklaration idag men det var inte många verifikat eller händelser så det gick ganska fort då jag lämnade in på gammalt hederligt vis, pappersvägen. Moms och accisåterbäring skulle också vara inne idag så därför var det av nöd tvunget att få bokföringen och rättelseposterna fixade. Även det gick bra i bokföringsprogrammet och jag lät också dottern ta pappersblanketterna till skattekontoret samtidigt som hon förde dödsboets deklaration. Jag sände nog också elektroniskt men bäst att helgardera 🙂

Så långt allt väl, när jag sen skulle betala skatterna så ville det sig inte riktigt, ”Min skatt” har jag inte använt sen jag till nyår redovisade en förenings arvoden och nu gick det inte längre att byta till min egna ”Min skatt” och jag ville ju inte betala min moms i föreningens namn. Chatthjälpen stängde dom redan 16:15 så den var inte till nån hjälp heller. Nå skam den som ger sig jag kopierade fjolårets girering och sände betalningen den vägen, kan ju va att dom får söka lite där på kontoret men dom har ju betalt för arbetet. Banken var inte heller samarbetsvillig för tydligen har dom gjort lite förändringar där också så nu kunde jag inte betala från dödsboets konto som jag också administrerar utan jag blev tvungen att betala allt från mitt egna. Som tur var så fanns det tillräckligt med medel för att betala momsen. Men man blir så förgrymmad då ingenting får vara som förut och fungera som det ska.

Snö- och tjälmätning.

Riktigt hela dagen har jag inte suttit inne för i och med att det är den sista så skulle också snölinjen gås igenom. Riktigt muntert var det inte i stormen och snöyran och det var riktigt besvärligt att gå nu då skaren varken bar eller brast, man var liksom tvungen att stampa sig fram för varje steg längs den 2 kilometer långa rutten. Så här snabbt får man ändå konstatera att våren gjort stora framsteg. Det var rejält med flödvatten i diken och utfall och tack vare den lösa pudersnön vi hade i början av månaden så har tjälen snarare minskat än ökat sen föregående mätning. På åkern var läget ändå oförändrat men i skogen hade tjälen helt försvunnit på många punkter. Nu utlovas åter lite kallare väder och den vattenmättade snön isolerar inte så bra så kanske växer tjälen på nytt. Det är ändå allt för tidigt med vår ännu och de skridskobanor som nu bildats på höstsådda fält hotar förstöra grödorna.

Det är sällan som vädret är riktigt passligt.

24.2.2019. Isbränna hotar övervintrande och höstsådda grödor när snön smälter så här tidigt.
25 februari, 2019 av

Åter till skogen.

Det blev lite ändrade planer vad gäller vinterns skogsarbete. Ursprungligen var det tänkt att jag i vinter i huvudsak skulle ta mig an högaktuella gallringar i skog som planterats på 70-talet och där tillväxten nu är mycket stark. Men sen kom stormen och ställde till med en del stormfällningar, frugan hamnade på hospitalet och operation som dessbättre gick så pass bra att jag som planerat kunde resa bort på mitt mer eller mindre årliga långloppsäventyr.

Jag hann börja reda upp en del stormfällningar innan det av ovannämnda orsaker blev paus med skogsarbetet men under dom veckorna kom det rejält med lös pudersnö och i månadsskiftet när jag återupptog skogsarbetet var det inget vidare skogsföre. Det var svårt att hitta träden och släppte man taget om sågen som inte heller gillade läget så försvann den i den lösa snön. De senaste veckorna har dock regn och töväder fått snön att smälta och det är lättare att hitta både det som finns kvar att reda upp samt också det som reddes upp just efter årsskiftet men som jag inte hann köra ut innan snöfallet. Tyvärr så fick också snön och nu det milda vädret tjälen att ge sig så får vi inte å de snaraste kallare väder så hotar skogssäsongen att bli kort.

Någon tycker säkert att det är vackert?
Vart satte jag sågen nu igen?

Alternativt skogsbruk.

Nisse brukar ju nu och då tangera lite alternativa skogsbruksåtgärder och ikväll när det spöregnar ute råkade jag på Youtube snubbla över ett par videon som ger lite att fundera på. Dom här tvillingbröderna hade en hel del intressanta funderingar och visst finns det kubiker i deras granskog däremot verkade det vara lite si och så med blåbär och annan markvegetation.

Lite olika alternativ till hyggesfritt som det nu pratas mycket om med tanke på diskussionerna kring klimat och kolfällor kan man ta del av i följande video.

På tal om stormfällningar…..

….så kom åtminstone mina egna på skam då jag som jämförelse under skidresan till Italien fick ta del av de stormskador som uppstod i Dolomiterna i slutet av oktober. Det var åtskilliga kilometrar längs bergsvägarna som sluttningarna såg ut som om en gigantisk vält hade rullat över skogen. Det såg ut som i ett spannmålsfält där regn och blåst fått säden att lägga sig. Visst mötte vi en hel del timmertransporter längs vägarna men merparten av virket låg kvar i skogen och det finns nog ingen chans att dom ska få det tillvarataget innan sommaren. Under vår bilfärd såg vi endast ett par avverkningsmaskiner i arbete

Hade lite svårigheter med uppladdningen av Italienvideon så dagen rinner ut med regnet utanför. Hoppas att Ni får den att rulla ändå. Mycket på agendan imorgon så jag får lov att dra sträck här, återkommer nog till mera skogsrelaterat innehåll så småningom. Gonatt!

7 februari, 2019 av

Karhinens rapport.

Ögnade som hastigast (hoppas på en svensk version för noggrannare läsning) igenom Reijo Karhinens rapport och finner kravet på 20000€ i försäljningsinkomster för beviljande av stöd ganska intressant. Kommentarerna under artikeln var dock inte nådiga men undrar om alla förstått att det var försäljningsintäkterna och inte nettointäkterna som avsågs. Rätt mycket byråkrati kunde förenklas med en dylik regel, areal, ålder och många andra krav kunde slopas. Sen kunde det kanske införas ett maxtak också? Eller vad tycker Ni? Är 20000 rätt nivå?

3 februari, 2019 av

Krokvagnen

Min nyaste större investering eller krokvagnen har figurerat på en del bilder i några inlägg och verkar ha väckt lite intresse för ytterligare information. Lovade därför neråt januari skriva ett inlägg om den, nu har det varit lite strul med frugans hälsa, skidåkning m.m. så lite i senare laget verkar jag nu komma till skott. Man måste förtjäna lite också emellan varven 🙂

24m³ råg

Krokvagnen har stått på investeringslistan i lite på 10 år men brand och annat har kommit emellan men för närapå 4 år sen kom jag så äntligen till skott. Jag ville ha ett rejält underrede som jag kunde använda till de mesta i transportväg. De är ju lite onödigt att ha hjul under alla flak, tankar och dylikt. Hellre då så att man kan växla mellan de olika utrustningarna och då står det väl i huvudsak mellan krokväxlare, vajerväxlare eller flakväxlare. Flakväxlare där flaken står på ben och underredet backas under för tillkoppling är den billigaste lösningen men tillåter inte att flaken läggs ner på marken. Vajerväxlare är lite som krokväxlare men man måste manuellt sköta tillkoppling av vajer och konstruktionen försvårar också justering av flakens position på underredet. Så valet föll på krokväxlare för största flexibilitet trots kostnaden och att det också gör underredet lite tyngre.

Följande val stod emellan 2 eller 3 axlar och där valde jag 3 för att få tillräcklig bärighet med lite lägre däck. Jag ville ju ha så låg pådragning av flaket som möjligt och jag ”dockar” också till lastbryggan som har en höjd på knappa 1,20m så jag ville ha flaken i samma höjd. Den här inhemska modellen som jag efter att ha jämfört 4 olika märken valde har hydraulisk axelfjädring så att flakhöjden kan justeras med knappt en halv meter, och det är ju bra just med tanke på att docka till lastbryggan. Nackdelen med 3 axlar är förutom merkostnaden om närmare 10000€ att den blir lite trögare att svänga så jag valde den tredje axeln som styrbar för att få den lite smidigare. Man kunde också ha haft styrning på första axeln men i och med att den går att avlasta så lämnade jag bort det alternativet. Att den går att avlasta innebär att dess bärighet hydrauliskt kopplas bort vilket också ger mer vikt på traktorn om det visar sig vara lite svårt att komma i rörelse med tunga lass i sliriga förhållanden.

Att fjädringen sköts hydrauliskt ger också möjlighet att via trycket i hydraulsystemet mäta belastningen så jag har också utrustat vagnen med våg, tyvärr har jag inte hunnit kalibrera den med alla flak än så länge men enligt uppgift ska vågens noggrannhet röra sig mellan 50 och 150 kg. Så mycket mera om underredets funktioner vet jag inte om jag berättar i detta skede utan läsarna får via kommentarsfältet fråga om det är nåt ni undrar över.

Underredet har man inte så mycket nytta av utan flak så anefter har jag skaffat lite flak. Jag började med ett begagnat lämflak som inte är i bästa skick men duger för lättare transporter samt lådtransport.

Lämflak ca 6,70 långt
Ett lådlass.

Senare har jag utökat flaken med dumperflak som med förhöjningssats som rymmer 22m³ och en spannmålscontainer med ”häng och släng bakläm” om likaså 22m³.

Leverans av nya flak.
Spannmålscontainern används också vid flistransport
Utsikt från hytten vid flakbyte.
Händigt med krokväxlare när maskiner ska lastas.
Dumperflaket med hydraulisk bakläm
Dumperflaket vid virkestransport.

Jag har också från tidigare en kylcontainer och en 9000 liters tank som jag ska montera på krokram för att effektivera användningen men följande på önskelistan är ett nytt lämflak med möjlighet till montering av bankar för virkestransport för även om dumperflaket som synes av bilden ovan också går att använda till virkestransport så vore det bättre med ordentliga virkesbankar.