10 augusti, 2019 av

Allt blir inte större.

Pojkarna som tog över spannmåls- och förnödenhetshandeln ”i kroken” bärgade lite hö här granngårds för en tid sen. Unga pojkar brukar ha förkärlek för stora grejer och maskiner så jag förvånades något då dom kom med utrustningen för balningen av höet som i mina ögon mest såg ut som nån leksaksvariant av dom traditionella maskinerna.

Småbalarna är säkert mer hanteringsvänliga för sällskapsdjursägarna och jag kom att göra en jämförelse med Charlottas söndriga bal som enligt gamla mått motsvarade ett helt hölass. Kanske finns det andra fördelar också om man jämför minirundbalarna med hårdpressade småbalar? En hel del handarbete blev det nog jämfört med de mer traditionella rundbalarna men det är att hoppas att pojkarna finner en marknad som är beredd att betala för merarbetet. Hur som så kan pojkarna i alla fall stoltsera med att ha skördat nåt hundratal rundbalar per ha 🙂

Allt blir inte större trots allt, här görs det SMÅ rundbalar.
Lite mera handarbete med inplastningen blir det men de kan i alla fall hanteras manuellt.

Som jämförelse kom jag att minnas när travkusken bärgade hästhö på samma åker ifjol, jag hann knappt svänga ryggen till så var fältet omkullmejat. Man kunde inte annat än förbluffas över hur effektivt hö kan hanteras idag. Man har ju hunnit vara med på den tiden då det slogs med liten slåtterbalk, sprättades, räffsades, störades och med hjälp av hösvans och gaffel tråmades in i små hölador där det trampades och saltades för vinterns behov.

Fjolårets hö slogs på några minuter kändes det som….
…. och det verkade bli hästfoder av skörden……..
…..och en hel del hästhö trots den torra heta sommaren 2018.
1 augusti, 2019 av

Det blev som jag befarade…

….i går kväll i en kommentar åt vår aktiva inläggskommenterare ”Micke”.

Nordanvinden mojnade och himlavalvet klarnade upp vilket i kombination med torr jord utan värmemagasinerande fukt ledde till att temperaturen på låglänta marker snabbt föll till minussidan på Celsiusskalan.

Så trots att lokaltidningen i en artikel försäkrade att det inte förelåg någon risk för frost vid kusten så offrade jag några timmar nattsömn med att på småtimmarna täcka över de frostkänsliga gurk- och pumpväxterna, bönorna och kryddorna samt även potatisen. Konstaterade nog i morse att uppoffringen lönade sig då de pumprankor som inte rymdes under väven var frusna.

1.8.2019 Nattfrosten gjorde åter ett besök i odlingarna denna sommar.

Årets omväxlande väder och skördeutsikterna refererades av svenska YLE i en artikel idag, dessutom gjordes en direktsänd morgonintervju med lägesrapport av en något seg och trött bondbloggare .

31 juli, 2019 av

Torkan fortsätter och vattnet är slut.

Jag nämnde här tidigare att det är torrare i år än torråret ifjol, med torrare menade jag då att det fallit mindre nederbörd hittills denna växtsäsong. Orkade då inte leta fram siffrorna men gjorde nu ikväll en siffermässig jämförelse. Ifjol föll här på gården 5,5mm i maj, 63,8mm i juni och 66,4mm i juli, sammanlagt 135,7mm. I år är siffrorna följande: 61,3mm i maj, 36,1mm i juni och blott 17,8mm hittills i juli (det återstår ju ett dygn av månaden), sammanlagt 115,2mm.

Folk tycker ändå att det varit fuktigare i år och visst säsongstarten i fjol var torr med problem vad gäller etableringen av grödorna vilket å andra sidan ledde till att det som grodde utvecklade ett starkare rotsystem än i år då fukten var närapå optimal i inledningen. Nu då grödorna börjar svälla till och mogna är vattenbehovet stort men rotsystemet svagare. Ändå så har grödorna klarat sig rätt hyffsat så länge det var svalt väder och utvecklingen långsam, den senaste veckans värmebölja visade dock tydligt att nu hänger rotsystemet inte med. Det ledde till kvalitetsproblem hos grönsakerna och brådmognad i spannmålen. Jag noterade efter ett par dagars värme att spannmålen började gulna nerifrån. Nån botaniskt slängd läsare kanske kan förklara saken bättre men jag tror att växten på så vis helt enkelt aborterar de äldsta bladen för att minska avdunstningsytan och koncentrera vätskeströmmarna till de svällande kärnorna. Likaså ser man hur björkarnas löv gulnar och faller av.

Bevattning a och o.

Jag har under säsongen försökt säkerställa vattentillgången genom att dämma upp i bäcken som passerar majoriteten av årets grönsaker men den ringa nederbörden gjorde ändå att magasinet tog slut just nu då vattnet hade behövts som mest. Man får nog konstatera att bevattning är lika viktigt som gödsling av grödorna om inte annat så för att säkerställa god kvalitet hos grönsakerna. Jag vet nu inte riktigt hur jag framledes ska kunna fixa tillräckligt med bevattningsvatten. Vattendragen som korsar de flesta av mina marker är för små för att klara intensiv grönsaksodling.

Jag har sett hur man runtom i världen bygger vattenmagasin och bassänger är ett alternativ som kan tänkas på de egna åkrarna men kanske inte så lämpligt ifråga om arrendemark. Billiga blir de säkert inte men det blir det inte med undermålig skörd som resultat av vattenbrist heller. Problemet är ändå att jag har för lite mark där det vore möjligt att odla grönsaker. Den 4-5-åriga växtföljden skulle innebära att jag utnyttjade den dyra bassängen alltför sällan och med största sannolikhet så skulle säkert det år jag har grönsaker på åkrarna runt bassängen bli ett fuktigt år med litet bevattningsbehov.

Långa ledningar antingen nedgrävda plaströr eller utlagda slangar typ dem som används vid rampspridning av sväm är ett annat alternativ men kostnader på tiotalet euro per meter slang avskräcker speciellt som det säkert skulle fordras flera kilometer slang.

Att byta ihop eller arrendera mark nära vattendrag med tillräcklig vattenföring är ett tredje alternativ men det är inte heller lätt att få till tillräckliga arealer på en och samma plats har jag på känn. Det är dessutom lite tunnsått med tillräckligt stora vattendrag i närområdet.

27.7.2019 Bevattningsvattnet slut
Bevattning av nyplanterad sallat. Det sista vattnet sattes till den nyplanterade sallaten för att få dem etablerade i det torra och heta vädret.


Markerna häromkring har ändå rätt hyffsad kapilaritet och vattenhållande förmåga men en 30 mm vatten per vecka borde nog tillföras om inte som regn så i form av bevattning. En som i mitt fall 15 hektars grönsaksodling skulle med andra ord kräva ca 4500m³ vatten i veckan eller i runda tal 18000m³ i månaden och kommer det som nu i år blott 17mm regn i juli så borde det tillföras ca 15000 m³ som bevattning om jag nu räknat rätt? En bassäng för 2 månaders behov skulle kanske behövas för att vara på säkrare sidan? Jag tar gärna emot synpunkter och förslag på hur detta kunde ordnas på bästa (läs billigaste) sätt.

26 juli, 2019 av Charlotta

Ett fasligt brak

Det var varmt. Det var mygg. Det var sena kvällen. Det var kanske lite stressigt också… Vi säger så iallafall, så finns det en sak till att skylla på… Nerverna var slut, kroppen trött och så gick det som de gick när man inte orkar stiga ur traktorn en extra gång utan slarvar och tror att de nog ska gå bra ändå… Det gör de ju oftast, men, inte ibland.

Jag skulle köra hem ett lass balar till, och då kom jag lite för långt mot ena fårhusgrinden. Så tog grinden i mittersta balen, rev ett redigt hål i den och så knäckte det grinden med ett fasligt brak. Skulle jag ställt bollen 5-10cm längre in på vagnen skulle balen inte tagit i, och det skulle varit frid och fröjd. Nu blev det raka motsatsen. Suck. Så otroligt onödigt!!!

Skulle jag bemödat mej stiga ur traktorn och ställa upp grinden lite extra, skulle de ju också gått klart, men nix. Nope. Nej. Som det så ofta går när man är lat, så får det X antal extra svettiga arbetstimmar som följd. Dels ska det spikas ihop en ny grind, men balen sku komma att bli förstörd om den lämnats med sitt stora hål på sidan. Skulle det varit höst sku jag ju kört den åt fåren medesamma, men, nu tänker jag då verkligen inte mata i dem ensilage så länge de finns grönt frodigt gott gräs ute. Så, vad göra. Tejpa hålet skulle bara resulterat i en helt genom möglig, rutten boll till hösten, så de fick bli följande lösning, rulla ut balen, låta det torka och ta in det som torrt. Det är ju torrväder! Att bala det pånytt fungerar ju inte eftersom jag ju har strejk på balmaskinen, småbalsmaskinen skulle jag förvisso kunnat krångla fram, men, den står så väl ingömd bakom en gödselspridare, såmaskin, slåtterkross och diverse möbler och jox… Så de fick bli högaffeln, den startar ju iallafall 😉

Jag rullade ut bollen, lät det torka några dagar och lastade det på tuhtin… Lite fuktigt var det ändå på sina ställen, och nån liten mögelfläck såg jag, men, de får duga… Bara jag får det fraktat till fårhuset så kan jag breda ut de under tak.


Ett ganska redigt lass blev det av denna enda boll. Tänk att det är samma mängd gräs på vagnen som inne i en sån boll

22 juli, 2019 av

Hästflugor och sallat.

Jag förundrade mig över vad folk äter nu i ett tidigare inlägg och hade mina aningar om att det var vädret som hade sitt finger i spelet. Verkar trots allt ligga nåt i mina funderingar för i takt med att temperaturen steg så pass att hästflugor och bromsar vaknade till liv, vilket dom brukar göra vidpass 22°C, så började telefonen vakna till liv. Det var likadant 2017 då det var svalt så blev det en del sallat att fräsa ner medan den gick bra åt i värmen ifjol. Hade redan i vintras lite på känn att jag borde ha minskat sallatsarealen något inför säsongen men då en hel del köpare som annars inte brukar höra av sig i vintras ringde och meddelade att de är intresserade av våra produkter så körde jag vidare med samma odlingsplan som tidigare. Vilket resulterade i att fräsen fick jobba igen.

Matsvinn var det här.

Nu går det som sagt bättre åt men det är svårare att få fram förstklassig vara och framför allt kroppsligt tyngre att skörda i det varma vädret. Vi försöker börja före 6 om morgnarna och det går hyfsat framåt 8-tiden men arbete finns ju för hela dagen (och natten med).

Torrare än ifjol.

Många pratar fortfarande om torråret 2018 men faktum är att det regnat mindre i sommar än det gjorde i fjol. Däremot fick vi mera regn i maj i år än året innan då vi fick endast 5,5 mm regn i maj. Orkar just nu inte verifiera mina uppgifter men ett snabbt överslag ger vid handen att så är fallet. Det som räddat växtligheten så här långt är det svala vädret som medfört att växterna vuxit långsammare och inte behövt så mycket vatten som i fjolårets långvariga värmebölja.

Nu då värmen kom så blev det fart på grödorna och därmed ökade vattenbehovet drastiskt så det blev att börja bevattna så mycket man orkar igen. Vis av fjolåret så har jag i år grönsaksodlingarna bra samlade så flyttningen av bevattningsanläggningen är enklare än då när odlingarna fanns på 6 platser och med långa avstånd emellan. Men det gäller inte enbart att ha utrustning, det krävs vatten också. Jag dämde upp i bäcken när flödet minskade och har just och just klarat mig så här långt tack vare moderat vattenbehov, det är ju närmast det nyplanterade som vattnats. Nu går det större mängder åt och flödet är så gott som obefintligt. Hoppet står till att eventuella åskregn ska fylla på med nytt vatten. Dom är dock väldigt oberäkneliga och lokala så inte mycket att lita på.

Bevattning av sålöken.

Lite mera slang blev det att skaffa för att nå alla knutar och valet föll på några rullar brandslang som är lätta att flytta. Jag hade tänkt dra slangen genom trummor under vägen för att inte störa trafiken men det visade sig att de mindre gårdsvägstrummorna antingen var fulla med skräp eller ihopklämda av tung trafik/dålig läggning. Så det blev att dra över infarterna istället, bevattningen sker mest nattetid så det stör inte så mycket och det är ändå rätt temporärt. Grannarna är dessutom förstående så inget större problem såvitt inte det blir nån nödsituation.

Går det inte att dra slangen under vägen får man lov att gå över.

Fördämning av bäcken.
Den enkla temporära plankdammen lyckades bra i år. Småsprinklers igång i bakgrunden.

17 juli, 2019 av Nisse

Tak – bara mera tak

Beklagar. men det blir bara mera tak. Jag har inte hunnit göra just nånting annat. Det har för det mesta varit uppehållsväder och då måste man laga tak. Det finns inga lediga tider för nånting annat. Och gör man nånting annat så vet man att det kan bli att laga tak i regnväder eller snö.

Nu har också Henrik ”semester” så det är egentligen han som lagar tak. Jag är mest hantslangare. Och gör upp ritningar och räknar ut längder – för det mesta fel. Man skall inte anta att nånting är rakt eller regelbundet på ett gammalt hus. Avståndet mellan takstolarna är vad det råkat bli då det byggdes. Och i går kväll märkte jag att de två branta delarna av taket i gavlarna inte alls är lika breda – den ena är 112 cm och den andra 142 cm. Det har jag aldrig sett förut och det är en viss tröst för de fall vi råkar få lite olika mått på det nya taket. Ingen kommer att märka nånting.

Nu har vi börjat med den andra halvan på framsidan. Hoppeligen går det snabbare eftersom vi gjort alla misstagen på den första sidan. Redan från början byggde vi ställningarna runt hörnet så man inte behöver arbeta från en stege i gaveln. Det hade förresten varit svårt att få upp en stege för vi har vår oskötta granhäck där.

Ställningar, del II

Vis av skadan så började jag också numrera plattorna ordentligt. Det gick en massa tid åt att hitta rätt platta på första delen. Och så fotograferar jag hela tiden allting. Minnet skall man inte lita på alls. Speciellt plattorna i vinkeln måste radas precis i rätt ordning för de ser alla olika ut.

Alla plattor speciella i vinkeln

Henrik plockade kvickt ned plattorna som jag nu radade precis i rätt ordning i skilda högar för specialplattor. Liksom på andra sidan så var det mycket få som hade gått sönder eller hade en spricka. Däremot var pärttaket skadat på ett ställe i vinkeln vilket Mia märkte då det en natt kom en liten skur. Då droppade det in vatten i hennes rum. Tydligen hade pärtorna inte torkat upp lika bra på skuggsidan av vinkeln som på solsidan där de var riktigt fina. Nå, nu märkte vi att det inte var i onödan som vi började med taklagandet.

Nu gäller det bara att få upp de nya fanérskivorna på taket förrän det regnar mer. Till all tur visar väderprognoserna på uppehållsväder i tio dagar. Visst kan det komma regn i alla fall men redan ett par dagars uppehåll torde ge oss möjlighet att få upp de flesta skivorna. Och bråttom är det för Henrik skall åka på riktig semester med familjen. Om vi får upp fanérskivorna så skall väl jag få upp de små plattorna även om det tar tid.

Vår Grållekatt gör oss sällskap på taket ganska ofta och nu hittade Juliakatten (Lillskuttan) ett prima sovställe mitt inne i Henriks verktygsbälte.

Verktygsbälte = kattsäng

På lördagen måste vi göra en paus i takarbetet för att flisa inför nästa vinter. Vedhopen var inte stor men det var grovt virke så Christer körde hundra kubik på nån timme. Nu är det verkligen fint torkväder med luftfuktighet under 50 % och solen som basar på torktaket (och tyvärr och på hustaket). Mickos skall få sin tredje stora flistugg från Österrike ganska snart så verksamheten har växt ganska bra sedan 1983 då vi var enda kunden. Den yngre generationen tar nu över men den här veckan var Jonas på bröllopsresa.

Vinterns flis hackas

På lördagen var här också kusinträff med en massa småbarn. Så går livet vidare och släkten följa släktens gång. Just nu hinner jag i alla fall inte sitta och filosofera så mycket för taket skall lagas medan det är uppehållsväder …